<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärare kan utveckla sina elevers psykiska förmåga inom ämnet idrott och hälsa. För att svara på syftet intervjuades två forskare på ett kvalitativt sätt och fyra idrottslärare intervjuades med hjälp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lästes. I arbetet sökte jag svar på om det fanns några skillnader, eller likheter, mellan två forskares och fyra idrottslärares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmåga. Undersökningen skulle även svara på vilka praktiska övningar inom mental träning som kan användas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslärare med hjälp av mental träning kan motivera eleverna att sträva mot höga betyg.</p><p>Studien visar att elevernas psykiska förmåga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas självförtroende genom att de ges lämpliga uppgifter som ligger på gränsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av är ett sätt. En likhet mellan forskarnas respektive idrottslärarnas uppfattningar är vikten av bra kommunikation med eleverna. En skillnad i de intervjuades uppfattningar var att de båda forskarna betonade betydelsen av att göra eleverna delaktiga i planering och lektionsinnehåll. Denna uppfattning delade inte idrottslärarna.</p><p>Att öka elevernas självkännedom så att det strävar mot ett, för dem, rimligt betyg kan skapa motivation. Genom min undersökning har jag kommit fram till att en lärares förhållningssätt också är viktigt. Det gäller att vara lyhörd för elevernas intressen, använda sig av konstruktiv feedback och att i lagom grad få eleverna att vara delaktiga i planering och innehåll i undervisningen.</p> / <p>The purpose of this thesis was to find out how teachers can develop the psychological ability of their pupils within the subject of physical education. To find an answer to this, two researchers were interviewed in a qualitative way and four teachers in physical education were interviewed structurally. Current literature was also red. I tried to answer if there are any differences, or similarities, between two scientists’ and four teachers’ in physical education perspectives regarding methods to develop pupils’ psychological ability. The thesis also tries to answer which practical exercises in mental training that could be used in the teaching of physical education and how teachers in physical education can use mental training to motivate the pupils to strive for high grades.</p><p>This study shows that the pupils’ psychological ability can be developed through different mental exercises. To develop the pupils’ self-confidence by giving theme suitable exercises with a degree of difficulty that are on a slightly higher level than what the pupils think they can manage is one way. A similarity between the opinions of the scientists and the teachers in physical education is the importance of good communication with the pupils. Further, the two scientists emphasized the importance of making the pupils involved in the planning and contents of the lessons. The teachers in physical education did not share this opinion.</p><p>To develop the pupils’ self-knowledge and make theme strive for a grade, reasonable for their personal abilities, may increase motivation. In my thesis I have realised that a teacher’s behaviour is also important. The teacher needs to have a sensitive ear, use constructive feedback to the pupils and, to a reasonable extent, get the pupils involved in the planning and the contents of the lessons.</p>

Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan. Även förslag på övningar som kan göras i grupp finns med. När jag utformade åtgärdsprogrammet har jag arbetat med tre elever som valdes med hjälp av personal på skolan. Dessa elever fick arbeta tillsammans med mig med ett åtgärdsprogram som jag skapade utifrån ett antal olika frågeformulär. Åtgärdsprogrammet bestod av CD-träning, skriftliga frågor/uppgifter (från IMT)vilka eleverna skulle besvara eller utföra och skriftliga intervjuer i dagboksform. Resultatet blev positivt i den bemärkelsen att eleverna tyckte att de kändes bättre i provsituationen. Om eleverna verkligen presterade bättre, kunde jag inte bevisa i min undersökning, då provresultaten enbart visade en marginell förbättring. Känslan hos eleven är dock det viktiga i det här sammanhanget och vi ska komma ihåg att mental träning tar tid innan det ger några resultat. Jag arbetade endast en kortare tid, drygt en termin, med dessa elever.

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.

Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning.

<p>Mitt arbeta handlar om mental träning för elever som känner sig stressade inför prov. Då mina erfarenheter var begränsade inom området, valde jag att anpassa ett redan utformat material inom idrotten, Integrerad mental träning (IMT, 1996), skriven av Lars-Eric Unesthål. Här ändrade jag endast på vissa formuleringar för att materialet skulle passa in på skolan. </p><p>Arbetet består av en teoretisk del utifrån idrotten och en teoretisk del där jag visar på vad mental träning kan åstadkomma i skolan. Till sist finns en praktisk del, med ett utarbetat åtgärdsprogram för arbete med mental träning i skolan. Även förslag på övningar som kan göras i grupp finns med. </p><p>När jag utformade åtgärdsprogrammet har jag arbetat med tre elever som valdes med hjälp av personal på skolan. Dessa elever fick arbeta tillsammans med mig med ett åtgärdsprogram som jag skapade utifrån ett antal olika frågeformulär. Åtgärdsprogrammet bestod av CD-träning, skriftliga frågor/uppgifter (från IMT)vilka eleverna skulle besvara eller utföra och skriftliga intervjuer i dagboksform. </p><p>Resultatet blev positivt i den bemärkelsen att eleverna tyckte att de kändes bättre i provsituationen. Om eleverna verkligen presterade bättre, kunde jag inte bevisa i min undersökning, då provresultaten enbart visade en marginell förbättring. Känslan hos eleven är dock det viktiga i det här sammanhanget och vi ska komma ihåg att mental träning tar tid innan det ger några resultat. Jag arbetade endast en kortare tid, drygt en termin, med dessa elever.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärare kan utveckla sina elevers psykiska förmåga inom ämnet idrott och hälsa. För att svara på syftet intervjuades två forskare på ett kvalitativt sätt och fyra idrottslärare intervjuades med hjälp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lästes. I arbetet sökte jag svar på om det fanns några skillnader, eller likheter, mellan två forskares och fyra idrottslärares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmåga. Undersökningen skulle även svara på vilka praktiska övningar inom mental träning som kan användas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslärare med hjälp av mental träning kan motivera eleverna att sträva mot höga betyg. Studien visar att elevernas psykiska förmåga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas självförtroende genom att de ges lämpliga uppgifter som ligger på gränsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av är ett sätt. En likhet mellan forskarnas respektive idrottslärarnas uppfattningar är vikten av bra kommunikation med eleverna. En skillnad i de intervjuades uppfattningar var att de båda forskarna betonade betydelsen av att göra eleverna delaktiga i planering och lektionsinnehåll. Denna uppfattning delade inte idrottslärarna. Att öka elevernas självkännedom så att det strävar mot ett, för dem, rimligt betyg kan skapa motivation. Genom min undersökning har jag kommit fram till att en lärares förhållningssätt också är viktigt. Det gäller att vara lyhörd för elevernas intressen, använda sig av konstruktiv feedback och att i lagom grad få eleverna att vara delaktiga i planering och innehåll i undervisningen. / The purpose of this thesis was to find out how teachers can develop the psychological ability of their pupils within the subject of physical education. To find an answer to this, two researchers were interviewed in a qualitative way and four teachers in physical education were interviewed structurally. Current literature was also red. I tried to answer if there are any differences, or similarities, between two scientists’ and four teachers’ in physical education perspectives regarding methods to develop pupils’ psychological ability. The thesis also tries to answer which practical exercises in mental training that could be used in the teaching of physical education and how teachers in physical education can use mental training to motivate the pupils to strive for high grades. This study shows that the pupils’ psychological ability can be developed through different mental exercises. To develop the pupils’ self-confidence by giving theme suitable exercises with a degree of difficulty that are on a slightly higher level than what the pupils think they can manage is one way. A similarity between the opinions of the scientists and the teachers in physical education is the importance of good communication with the pupils. Further, the two scientists emphasized the importance of making the pupils involved in the planning and contents of the lessons. The teachers in physical education did not share this opinion. To develop the pupils’ self-knowledge and make theme strive for a grade, reasonable for their personal abilities, may increase motivation. In my thesis I have realised that a teacher’s behaviour is also important. The teacher needs to have a sensitive ear, use constructive feedback to the pupils and, to a reasonable extent, get the pupils involved in the planning and the contents of the lessons.

Sammanfattning Tai Chi har funnits i drygt ett helt millenium och har på senare tid blivit alltmer uppmärksammat i relation till välbefinnande och hälsa. Det är således inte särskilt häpnadsväckande att Tai Chi börjat leta sig in i idrottsundervisningen på andra håll än i Asien. Trots att forskning påvisat en mängd hälsofördelar med Tai Chi har det dock förblivit ett svagt forskningsområde i Sverige och i svenska skolor. Utav den forskning som har undersökt Tai Chi i relation till skolsammanhang är det kvantitativa angreppssätt riktat mot elever motsvarande den svenska grundskolan som dominerat. I sådana undersökningarna har det framförallt handlat om att mäta olika psykologiska eller fysiska effekter av en intervention, vilket lämnat föga utrymme för elevernas egna upplevelser om Tai Chi. Mot denna bakgrund valdes således istället en undersökning av kvalitativ karaktär med syftet att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter om Tai Chi. För att kunna besvara syftet har följande frågeställning använts: Vilken funktion har estetiska erfarenheter i gymnasieelevernas berättelser om Tai Chi? Att förhålla sig till estetiska erfarenheter baseras på flertalet faktorer. Bland annat har Tai Chi visat sig ha en naturlig koppling till estetik. Tidigare forskning har också visat att estetiska erfarenheter haft en betydande roll för idrottsutövande men då har det oftast handlat om aktiviteter som dans eller gymnastik och inte Tai Chi. I sökandet av att klargöra gymnasieelevernas estetiska erfarenheter har ett Tai Chi program med fokus på mental träning och spänningsreglering utformats. Programmet bedrevs sedan under en treveckorsperiod i en gymnasieklass med inriktningen vård och omsorg. Mot slutet av varje vecka gavs eleverna möjlighet att genom sina skoldatorer berätta om deras upplevelser och vilka känslor som infunnits. Efter bearbetning av berättelserna utifrån ett pragmatiskt perspektiv har det klargjorts att deras estetiska erfarenheter delats in i tre teman. Estetiska erfarenheter rör sig mot fullkomnade, estetiska erfarenheter rör sig varken bort från eller mot fullkomnade och till sist estetiska erfarenheter rör sig bort från fullkomnade. Utifrån temana har det gått att utläsa vilken riktning mötet med Tai Chi tar. Där estetiska erfarenheter tenderar att få olika funktion för de relationer eleverna skapar om Tai Chi.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att från idrottspsykologins mentala träning anpassa och skräddarsy den för mig, som musiker, för att på så sätt kunna sänka både stress och nervositetsnivå. Min tanke med uppsatsen är att den förhoppningsvis ska kunna väcka ett intresse för idrottspsykologins mentala träning inom musikaliska kretsar. De aspekter av den mentala träningen som jag valt att fokuserat på är att med hjälp av den mentala träningen strukturera upp den mentala förberedelseprocessen: inför, under och efter ett uppträdande. De metoder som jag använt mig av är litteraturstudier och praktiska undersökningar, på mig själv som musiker, med hjälp av de olika övningar och teorier som presenteras i den litteratur som jag studerat. Dessa övningar och teorier har jag sen anpassat för mig, som musiker. Jag har även valt att läsa boken The inner game of music av Berry Green och W. Timothy Gallwey för att se vilka teorier som redan finns översatta för musiker och för att se om det finns något mer att tillägga. Resultatet visar att det är möjligt att sänka både stress och nervositetsnivån med hjälp av de teorier och övningar som jag tagit del av och sedan omvandlat. Vidare diskuteras det i analysen och i diskussionen hur en musiker på bästa sätt kan ta till vara på dessa metoder och övningar.