Ishockeyspelare ställs inför varierande krav kopplade till fysiska, tekniska, taktiska och psykologiska förmågor. Detta till trots verkar prestationsfrämjande träning endast relatera till och lägga vikt vid utveckling de tre förstnämnda. Mot bakgrund av denna upplevelse genomfördes en intervention hos ishockeyspelare på elitnivå i form av mental träning med ett digitalt träningsprogram för utveckling av mental tuffhet. Syftet med detta arbete är att utifrån spelarnas upplevelser från och erfarenheter av deltagande utvärdera interventionen. Frågeställningarna behandlar tidigare erfarenheter av och inställning till mental träning och mentala förmågors inverkan på idrottslig prestation, upplevelser av implementeringen och genomförandet av programmet och effekter från deltagandet. Semistrukturerade intervjuer utformades och analyserades tematiskt utifrån ett teoretiskt ramverk i form av en teori- och förklaringsinriktad utvärderingsmodell. Huvudresultaten visade att spelarna hade varierande erfarenheter av mental träning men en gemensam bild av mentala förmågors stora inverkan på prestation, att programmet var användarvänligt och att deltagande i interventionen resulterat i en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende. En slutsats som kan dras av denna utvärdering är att den mentala träningen varken haft eller har en naturlig roll inom ishockeyn trots att goda mentala förmågor anses ha indirekt och direkt inverkan på idrottslig prestation. Träningsprogrammet ansågs användarvänligt och den mentala träningen bör med fördel planeras men genomföras i egen takt. Träning med programmet gav en ökad kunskap, medvetenhet och reflektion kring tankar, känslor och beteende och förstärkte även spelarnas syn på vikten av mental träning.

Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare som använder sig av yoga eller mindfulness i sin undervisning gör för att forma sin undervisning i det samt vilka möjligheter och hinder det finns med yoga och mindfulness relaterat till undervisningen. Följande frågeställningar har studien utgått ifrån: Vad lyfter lärarna som viktigt vid utformningen av sin undervisning i yoga och mindfulness? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med undervisningen i yoga och mindfulness? Vad bör man tänka på vid undervisning i yoga och mindfulness? Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna skedde med sex lärare i idrott och hälsa från fem olika skolor i Sverige. För analys av materialet har en tematisk analys använts där olika teman från intervjuerna sammanställdes i resultatet utifrån studiens frågeställningar. Studien har utgått från dels ett salutogent perspektiv, dels ett fenomenografiskt perspektiv. Lärarna hade en positiv syn på yoga och mindfulness i undervisningen. Det ansågs vara fördelaktigt för elevernas stressnivåer, fysiska och psykiska träning, sömn och koncentrationsförmåga. Vissa utmaningar med yoga och mindfulness handlar om att lärarna inte upplever det fanns tillräckligt med tid och att det inte framgår i ämnets syfte. Även att det kan vara svårt att slappna av, jobbigt att komma i kontakt med sina känslor eller att kopplingen till religion bör tas i åtanke. Det kunde utövas på olika sätt, som längre eller kortare övningar, med läraren eller externa undervisare och i skolan eller i naturen. Trygghet, individualitet och kravlöshet är även punkter som lärarna anser förbättrar undervisningen. Studien visar att yoga och mindfulness kan vara fördelaktiga metoder att använda i undervisningen. Implementeringen av yoga och mindfulness i lektionsinnehållet kan bidra till flertalet fördelar för eleverna även fast det finns ett antal nackdelar man behöver arbeta med. Undervisningen kan utformas utefter det som passar elevgruppen och läraren bör sträva efter att skapa ett tryggt klimat där individualitet bör uppmuntras och där det inte ska finnas press och krav. / The purpose of this study was to investigate how PE teachers teach yoga and mindfulness. As well as the opportunities and obstacles related to teaching yoga and mindfulness.The following questions have been studied: What do the teachers highlight as important when designing their lessons in yoga and mindfulness? What advantages and disadvantages do the teachers see with teaching yoga and mindfulness? What should be kept in mind when teaching yoga and mindfulness? The study used a qualitative method with semi-structured interviews. Six physical education teachers from five different schools in Sweden where interviewed. For analysis of the material, a thematic analysis was used where different themes from the interviews were compiled in the result based on the study's questions. The study was based partly on a Salutogenic perspective and partly on a Phenomenographic perspective. The teachers had a positive view of yoga and mindfulness in education. It was considered beneficial for the students’ stress levels, physical and mental training, sleep and ability to concentrate. Some challenges could be that the education plan does not provide sufficient time for yoga and mindfulness and lacks clarity for this topic. Additionally, it can be difficult for students to relax and to get in touch with one's feelings. The connection to religion should also be considered. It could be practiced in different ways, longer or shorter exercises, with the teacher or external instructors and in school or in nature. Security, individuality and less demands are also points that the teachers believe improve the lessons. The study shows that yoga and mindfulness can be beneficial methods to use. The implementation of yoga and mindfulness in the lesson content can contribute to several advantages for the students, even though there are a few challenges that need to be worked on. The teaching can be designed according to what suits the student group and the teacher should strive to create a safe climate where individuality should be encouraged and where there should be no pressure and demands.

I dagens skola inom ämnet idrott och hälsa 1 står det utskrivet att elever ska komma i kontakt med "Mental träning och spänningsreglering" (Lgy 11 2011). Ämnet har dock fått utstå kritik för att främst ägna sig åt fysisk aktivitet och fysisk hälsa. Denna studie har därför studerat hur elever ser på mental träning inom ämnet idrott och hälsa och om de använder sig av någon mental träning på fritiden. Det teoretiska ramverket för studien är ett patogent och salutogent hälsoperspektiv och ramfaktorteorin. Inom studien deltog 123 elever uppdelade på 3 olika skolor i 6 olika klasser. Studien har använt sig av enkät innehållande båda slutna och öppna frågor där elevernas svar sedan granskats och analyserats. Resultatet visade sig vara varierande där en del skolor hade erfarenhet av mental träning medan andra inte hade det. Det visade sig att mental träning är ett relativt svårt begrepp för både lärare och elever, vilket kan förklara att mental träning får en liten roll i ämnet. Trots detta ansåg de flesta elever att mental träning kan bidra till att förebygga psykisk ohälsa, vilket idag är ett av vår tids största samhällsproblem. Denna studie anser att det borde undervisas mer i skolan.

Denna studie har som syfte att utifrån ett livsvärldsperspektiv utforska på vilka sätt jag främjar välbefinnande och hanterar stress under övning då jag befinner mig utomlands som utbytesstudent. De två frågeställningarna lyder: Vilka strategier använder jag mig av för att främja välbefinnande och hantera stress när jag som utbytesstudent i musik, övar och musicerar? Hur påverkar dessa strategier min livsvärld? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv, där loggboksskrivande har utgjort den huvudsakliga dokumentationsmetoden. I resultatet presenteras de tre teman som uppstod under studiens gång: Period 1 – Inledning som präglas av stress av att flytta samt oro för att min pianistiska nivå inte ska räcka till. Period 2 – Anpassning innebär en förändring av min livsvärld utifrån de anpassningar jag måste göra för att klara av skolarbetet. I Period 3 – Förändring börjar jag se resultat av de strategier jag använt för att hantera min stress och för att höja mitt självförtroende. Slutligen förs en diskussion där resultatet ställs mot den litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore from a life world perspective how I handle stress and promote wellbeing during practice when I am abroad as an exchange student. The two questions I seek to answer are: What strategies do I use to enhance wellbeing and manage stress when I, as an exchange student, practice and make music? How do these strategies affect my life world? The study is made from a phenomenological life world perspective, where journal notes make up the main method of documentation. In the result I present the three themes that evolved during the study: Period 1 – Introduction, which is recognized by the stress of moving and a fear of being on a too low pianistic level. Period 2 – Adjustment means a change of my life world because of the adjustments I need to do to manage my studies. In Period 3 – Change I begin to recognize results of the strategies I’ve used to handle my stress and to higher my self-confidence. Finally a discussion is being made comparing the result and the literature that is presented in the background chapter.

<p>The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education.</p><p>Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed.</p><p>The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen.</p><p>Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen.</p><p>Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.</p>

The purpose of this study was to research PE (Physical Education) teachers understanding of mental trainings use in their education. Six PE teachers were interviewed to create a broad vision of how mental training can be conducted in physical education. The PE teacher’s reflections and views on mental training are illuminated in this study. The interviews conducted have been of an unstructured nature. How mental training can be justified in physical education has been one of my questions. Furthermore, the PE teachers gave their views on how they work with mental training in physical education and what they think about what the future might look like for mental training in physical education. Six different teachers have been interviewed. The results which have arisen since the implementation of the study give examples of how mental training can be justified as part of physical education, as in form of visualization. The study shows that PE teachers use mental training in their teaching, for example through motivation, and how they motivate their pupil’s. However, some of the PE teachers use mental training more than others. Something that arose during the research was that the PE teachers had different views about the future of mental training in physical education. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka idrottslärares uppfattning av den mentala träningens användande i idrottsundervisningen. Sex idrottslärare intervjuades och genom intervjuerna skapades en bred syn kring hur mental träning kan bedrivas inom idrottsundervisningen. Intervjuerna som genomförts har varit av en ostrukturerad karaktär. Idrottslärarnas åsikter och funderingar kring mental träning är belysta i detta arbete. Hur mental träning kan motiveras i idrottsundervisningen har varit en av mina frågeställningar. Vidare har verksamma idrottslärare gett sin syn på hur de arbetar med mental träning inom idrottsämnet samt vad de tror om framtiden för mental träning inom idrottsundervisningen. Resultaten som uppkommit efter genomförandet av studien ger exempel på hur mental träning kan motiveras som en del av idrottsundervisningen, till exempel genom visualisering. Studien visar att idrottslärarna använder sig av mental träning i sin undervisning, exempelvis genom motivation, och hur de motiverar sina elever. Dock använder vissa av idrottslärarna mental träning mer än andra. Något som framkom under undersökningen var att idrottslärarna hade olika åsikter kring mental tränings framtid i idrottsundervisningen.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning? Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé. Ingen av dem uppger att de angriper ett problem direkt, utan de arbetar med det som helhet under pågående inlärningsprocesser. En grupp betraktas som ett viktigt arbetsredskap då diskussioner och utforskande frågor ses som nyckelstrategier, det är eleverna själva som ska finna lösningar på sina problem, inte lärarna. Det är också här medvetenhet och analys kommer med i bilden. Gemensamt är synen på kropp och sinne, där det ena anses påverka det andra. Lugn och avslappning anses därför också vara bra komplement till mental träning. De tre informanterna är överens om att det råder obalans mellan tekniskt övande och mentalt övande eller övande på känsla, inlevelse och uttryck, vilka de aktivt söker balansera och skapa jämvikt emellan. / The purpose of this study is to explore how three music educators describe the use of mental training methods in their teaching. What kind of mental training methods are described? In what ways are they used? Sociocultural perspective is theoretical framework and data consist of qualitative interviews with three professional music educators who use mental training in varied ways. The analyses show that training provides more explicit strategies. The informants’ strategies are considered as generalizable, learning aids based on basic concepts. The informants state that they always work with a mental problem as a whole during an on-going learning process. A group is regarded as an important tool since discussions are seen as key strategies. It is also regarded as important that students are given the space to find problems and solutions themselves; this is also the place where awareness and analysis comes into the picture. The informants give an image of mind and body, which is considered to affect one another. Tranquillity and relaxation are considered as a good complement to mental training. The three informants state that there is an imbalance between technical practicing and mental exercising, why they always searches for balance between these.

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

Syftet med studien är att utforska hur min livsvärld samt mitt musikaliska gestaltande påverkades av en tids mental träning. För att kunna följa processen fördes en ostrukturerad loggbok och videoinspelningar gjordes av min enskilda övning på blockflöjt. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrån ett livsvärldsperspektiv som är en gren ur den fenomenologiska filosofin. Loggboken och videoinspelningarna analyserades genom att kategoriseras med olika sinnesstämningar, som: nedstämd, stressad, glad och stolt. Resultatet av analysen visar en progression från ett negativt tänkande till ett mer positivt tänkande. En successiv förändring av den enskilda övningen framkommer också, där kreativitet och experimenterande med olika inlärningsmetoder får allt mer plats. En diskussion av resultatet förs sedan, i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med att belysa arbetets betydelse samt möjligheter till framtida forskning. / The purpose of the study is to explore how my life-world and music playing is affected by a period of mental training. An unstructured logbook was kept in order to follow the process. In addition video recordings of my individual practice playing the recorder, were made. This qualitative study was based on a life-world perspective - a branch from the phenomenological philosophy. The logbook and video recordings were analyzed by being categorized as different moods, such as: depressed, stressed, happy and proud. The result of the analysis shows a progression from a negative thinking to a more positive thinking. A successive change of the individual practice is also revealed, where creativity and experimenting with different learning methods appears more frequently. A discussion is thenceforth held, in relation to litterature and previous research, within the field. The work is concluded by illuminating the importance of this study and the opportunities for future research.

Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.