Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå. • Vilken typ av övning är den vanligaste mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik? • Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna? • Vilka orsaker till uppkomsten av mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser? • På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera mentala blockeringar? Metod Studien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år. Resultat Resultatet visade att mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling. Dock visade studien att de flesta gymnaster upplever blockeringar i mer än ett redskap. Volter som roterar baklänges tenderade att vara den typ av övning som flest gymnaster har blockeringar för. Detta ansågs främst bero på att gymnasterna i fråga inte tror att de kommer att lyckas med övningen följt av orsaker som tidigare skador och mental omognad. De allra flesta gymnaster och tränare har på något sätt försökt behandla problemet, främst genom fysiska åtgärder och har i situationer med mentala blockeringar känt sig rädda, frustrerade och misslyckade. Slutsats Problematiken kring mentala blockeringar är stor och få gymnaster och tränare vet hur de kan hantera dessa. Behovet av fortsatt forskning inom området samt större fokus på mental träning inom förbundets utbildningar är stort. / Aim and Questions The aim of this study is to examine the incidence, handling and experienced causes of mental blockings in female teamgym at national youth and junior level. • Which type of exercise is the most common mental blocking in female teamgym? • How does the blockings show according to the gymnasts and coaches? • Which possible causes to origin of mental blockings can be understood on the basis of the stories of the gymnasts and coaches? • In which ways have gymnasts and coaches tried to handle mental blockings? Method The study started out with a literature search for previous research. Thereafter a questionnaire was formed in two versions (for gymnasts and coaches) and these were sent to gymnasts and coaches at national youth and junior level in six different clubs. The gymnasts were chosen by their level of training and competition. Results The study showed that mental blockings is a very common phenomenon in teamgym and is something that the majority of the gymnasts at some point have been affected by. The blockings are often revealed by the gymnasts refusing or totally excluding the exercise from training and the blockings are most frequently occurring in the apparatus called tumbling. Yet, the study shows that most gymnasts experience mental blockings in more then one apparatus. Vaults that rotate backwards tend to bee the type of exercise that most gymnasts have blockings for. This was believed to mainly depend on the gymnasts thinking they will fail to succeed with the exercise followed by causes like previous injuries and mental immatureness. Most gymnasts and coaches have in some way tried to solve the problem, mainly by physical measures and have in situations of mental blockings felt afraid, frustrated and like failure. Conclusions Mental blockings is a big problem and few gymnasts and coaches know how to handle them. The need of more research in the area and focus on mental training in the gymnastics association is big.

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / "To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

”Ta trappan till uppsatsen” är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU). Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid Linköpings Universitet upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet. Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer. Under genomförandet ansåg majoriteten att olika ”mentala verktyg” varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen. Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast. Den sociala grupprocessen ansågs ha haft betydelse för kursens genomförande och deltagarna önskade mer webbaserad kontakt mellan träffarna. / Abstract “To take the stair to the Essay” is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi- structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU). The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at Linköpings University experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University. The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work. During the realization the majority thought that different “mental tools” had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process. At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

Syftet med denna studie är att undersöka hur trygghet kan utvecklas med hjälp av artistisk mental träning. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: Hur erfar jag att mental träning kan hjälpa mig i processen att bli tryggare i mitt musicerande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv där loggbok brukas som dokumentationsmetod, kompletterat med en videoinspelning. Resultatet presenteras utifrån följande teman: Fysisk och mental avslappning, självbild, trygghet genom visualisering samt trygghet vid framträdanden. Fysisk och mental avslappning beskriver hur jag erfarade avslappning, på och utanför scenen. Under kapitlet Självbild fördjupas mitt inre arbete och saker som acceptans och affirmerande av ord visar sig betydelsefulla. Trygghet genom visualisering lyfter fram hur synen på mig själv förändras samt hur min sångteknik främjas med hjälp av visualisering. Trygghet vid framträdanden lyfter fram hur jag upplever trygghet på scenen, vilket förändrar mitt förhållningssätt till nervositet. Slutligen förs en diskussion utifrån resultatet anknytet till tidigare forskning samt övrig litteratur som presenteras i bakgrundskapitlet. Diskussionen lyfter teman som avslappning, ordens kraft, självbilden- och acceptansens betydelse, avslutat med egna reflektioner, arbetets betydelse och vidare forskningsmöjligheter. / The purpose of this study is to examine how a sense of safety can be developed using artistic mental training. The purpose is supported by the following research question: How do I experiecne that training can help me in the process of becoming more secure when I make music? The study is based on a phenomenological lifeworld perspective, where logbook writing is used as a method of documentation, supplemented with a video recording. The result is presented from the following themes: physical and mental relaxation, self-image, security through visualization and security within performing. Physical and mental relaxation describes how I percieved relaxation, on and off the stage. Under the self-image chapter, my inner work deepens and things such as acceptance and the using of words proves to be important. Security through visualization highlights the change in how I see myself and how my song technique is improved through visualization. Security within performing shows how I percieve security on the stage, which changes my approach to nervousness. Finally, a discussion follows from the result as well as other literature presented in the background chapter. The discussion raises themes such as relaxation, the power of words and the importance of self-esteem and acceptance, concluded with my own reflections, the importance of this study and further research opportunities.

Jag har under projektets gång studerat in fem renässansstycken för klassisk gitarr utan att ta hjälp av instrumentet vid instuderingsprocessen och analyserat resultatet utifrån ett hermaneutiskt perspektiv. Instuderingen av styckena har skett helt mentalt genom en kombination av två olika metoder för mental instudering baserat på Giesking och Liemers (1972) Visualizarion och en metod som Pujol (1983) presenterat som jag i denna studie väljer att kalla för Praktiskt Föreställande. Syftet är att se hur väl jag kan studera in ett stycke helt utan instrument i handen och att utforska hur den mentala instuderingsprocessen utvecklas under projektets gång i takt med att jag lär mig mer om metoderna genom att använda dem. Under den fem veckor långa studien förde jag loggbok där jag reflekterade och redovisade för mina instuderingstillfällen samt spelade in uppspelet av vart stycke med video och ljud. Varje instuderingsperiod á en vecka ledde till en utveckling av metoderna. I resultatet presenterar jag hur min användning av de båda metoderna gradvis utvecklas och hur det klingande resultatet i sin tur förbättras av den mentala förberedelsen. I diskussionskapitlet ställs mitt resultat mot mitt teoretiska perspektiv samt relevant litteratur och tidigare forskning inom området.   Nyckelord: gitarr, mental träning, visualisering, observationsstudie, notläsning, prima vista, hermeneutik / I have during this project studied five renaissance pieces for classical guitar without the help of my instrument while studying them and analyzed the results from a hermeneutical point of view. The studying of the pieces has been a completely mental process and a combination of two methods for mental rehearsal that have been used based on Giesking and Liemers (1972) Visualization and a method presented by Pujol (1983) that I during this study will call Practical Imagery. The intention is to explore how the process of mental rehearsal will evolve during the project as I learn more about the methods by using them. During the five-week long study I wrote a journal used for me to reflect and present the process of studying the pieces and recorded each performance with video and audio. Each period lead to me evolving the use of the methods. In the results I present how the use of both methods lead to them both gradually evolved and how the performance was affected by the mental training. In the discussion chapter I compare the results to my theoretical perspective, relevant literature and former research within the subject matter.   Keywords: guitar, mental rehearsal, visualization, observational study, reading sheet music, sight reading, hermeneutics

Tre musikinstrument – En röst. En studie om omställningsprocessen mellan ett träblåsinstrument till ett annat. Detta område omfattar tvärflöjt- oboe- och altsaxofonspel. Arbetet bygger på observationer av en sex veckor lång instuderingsprocess, sett i relation till ett urval av tidigare forskning och högskoleuppsatser inom området. Studien har i syfte att utforska omställningsprocessen när jag byter från det ena blåsinstrumentet till det andra. Detta för att ge en djupare inblick i en multiinstrumentalists vardag och belysa de fenomen som ligger till grund för spelet för respektive instrument och som sedan tas med i omställningsprocessen. Denna kvalitativa studie utgår från ett livsvärldsperspektiv och metod är loggboksskrivande samt videodokumentation. Resultatet bärs upp av två teman: Inre röst och instrumentbyte-muskelbyte som står för mentala respektive fysiska handlingar. Efter resultatet följer en diskussion som sätts i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området. Arbetet avslutas med tankar om dess betydelse samt möjligheter till framtida forskning. / Three musical instruments – One voice. A study of the conversion process between a woodwind instrument to another. This area includes the flute, oboe and the alto saxophone. This study is based on observations of a six-week rehearsal process in relation to a sample of previous research and academic papers in the field. The study is aimed to explore the conversion process when I switch from one wind instrument to the other. This is to provide a deeper insight into a multiinstrumentalists everyday life and highlight all the phenomena that form the basis of the play for each instrument and then be included in the conversion process. This qualitative study is based on a life-world perspective and method logbook writing and video documentation. The result is supported by two themes: Inner voice and change of instrument-muscle change representing mental and physical actions. After the result is a discussion that is related to the literature and previous research in the area. The work concludes with thoughts about its importance as well as opportunities for future research.

Introduktion: Mental målbildsträning har genom tidigare forskning visat sig vara en effektiv metod för ökad prestation inom idrott. Samtidigt är mentala förmågor viktiga i hälsofrämjande arbete på individ, grupp och samhällsnivå. Studier inom ämnet visar bland annat på ökad grit och self-efficacy samt att upplevelser av mental träning har en koppling till hälsofrämjande mål hos allmänheten.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka deltagarnas upplevelser av sju dagars målbildsträning.Metod: Interventionsstudien var av kvalitativ metod med öppna brev via online-formulär. 20 deltagare, män och kvinnor mellan 23-62 år lyssnade på vägledd målbildsträning sju minuter om dagen i sju dagar. Sammanställning av resultat gjordes i en latent analys.Resultat: Resultatet presenteras utifrån ett huvudtema “Målbildsträning har gett ett större fokus och känsla av drivkraft mot målbilden” samt tre underteman “Uppskattning och ett lugn”, “En vilja att fortsätta mot målet” och “Högre tro på egna förmågan”. Målbildsträning ökar den mentala inställningen att tro på den egna förmågan, uppnå en trygghet i sin drivkraft samt en avkopplande attityd till att vara i nuet för att få insikt i agerandet som krävs för att uppnå sin hälsofrämjande målbild.Slutsats: Interventionsmetoden visade sig upplevas som en ny och motiverande form av mental träning. Deltagarna beskriver en ihärdighet och kämparanda, en högre tro till sin egen förmåga samt en kontroll över sin hälsa. Detta visar att målbildsträning med fördel kan användas i hälsofrämjande arbete även efter bara en veckas träning. / Introduction: Mental goal imagery training has through previous research proved to be an effective method for increased performance in sports. At the same time, mental abilities are important in health-promoting work at individual, group and community level. Studies in the subject show among other things increased grit and self-efficacy and that experiences of mental training are linked to public health goals that promote health.Purpose: The aim of the study was to, from a health promotive perspective, examine the participants experience of seven-day mental goal imagery training.Method: The intervention study was of a qualitative method with open letters through online forms. 20 participants, men and women aged 23-62 listened to guided mental goal imagery training seven minutes a day for seven days. Summary of results was done in a latent analysis.Result: The result is presented by a main theme "Mental goal imagery training has given a greater focus and sense of driving force towards the mental goal image" as well as three sub-themes "Estimation and a calm", "A will to pursue the goal" and "Higher belief in one's own ability". Mental goal imagery training increases the mental attitude of believing in its own ability, achieving a sense of safety in its will to achieve, and a relaxing attitude to being in the moment to gain insight into the action required to achieve its health promotion goal. Conclusion: The intervention was perceived as a method proved to be a new and motivating form of mental training. The participants describe a sustainability and driving force, a higher belief in their own ability and control over their health. This shows that mental goal imagery training can with advantage be used in the work of health promotion, even after only one week of training.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i kroppens fenomenologi utforska vilka reaktioner som uppstår i kroppen när jag är nervös vid olika typer av framträdanden. Förutom det ska också undersökas mentalträningens betydelse för minskning av stress och nervositet och dess påverkan på min gestaltningsförmåga vid dessa spelningstillfällen. I bakgrundskapitlet presenteras bland annat begrepp som nervositet, stress, musikalisk prestationsångest, med fler. Förutom det i bakgrundkapitel redovisas relevant forskning inom området och studiens teoretiska perspektiv-kroppens fenomenologi. I metodkapitlet presenteras den huvudsakliga metoden för dokumentation av studien- loggboksskrivande samt komplementär metod-videoinspelning. Resultatet redovisas under rubriker: Nervositet och oro i olika uppspelstillfällen samtMentala träningens påverkan på nervositet och stressnivå samt gestaltningsförmåga. Under dessa teman redovisas hur negativa upplevelser av nervositet och oro vid olika uppspelstillfällen så småningom med hjälp av mental träning förändras till positiva. I diskussionen redovisas teman:Jämförelse mellan nervositet och oro innan, under och efter mentalträningsprojektet och Vikten av kontinuerlig övning samt ljudspårens effektivitet. I denna del beskrivs även mina reflektioner kring följande arbetets betydelse för mig själv och idéer om fortsatt forskning på området. / The purpose of present study is to investigate from a phenomenology of body perspective what reactions occur in my body when I am nervous at different performance situations. Apart from that this study will investigate importance of mental training for decrease of stress and nervousness and its influence on my performance ability in this performance situations. In background chapter are definitions of nervousness, stress, musical performance anxiety and more presented. Apart from that in background chapter are earlier studies on this field and following studies theoretical perspective – phenomenology of body presented. In method chapter the methods of documentation - journal notes and video are presented. Result chapter is showed in themes: Nervousness and anxiety in different performance situations and Influence of mental training on nervousness and stress level and performance ability. In these chapters is shown how my negative feelings and experiences of nervousness and anxiety with mental trainings help transformed into positive. In discussion chapter following themes are showed: Comparison between nervousness and anxiety before, under and after mental trainingandImportance of continuous training and effectiveness of recordings. In this chapter, even my thoughts about following studies importance for myself and ideas about further research on the field are presented.

Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp. / The aim of the study was to examine and evaluate cultural tools and methods as components of ergonomic strategies for primarily string musicians. Methodologically, this thesis is conducted as a case study with semi-structured interviews in combination with observations and collected material. A cultural-psychological perspective has been employed to map out cultural tools used by Helle Alex-Nilsson, a teacher of music ergonomics at the Royal College of Music in Stockholm. External (physical) factors of influence are bodily discomfort from repetitive movements and bad ergonomics while playing music. With the correct methods and increased awareness of the causes of the problems, the teacher helps the students to understand the importance of dynamics between tension and relaxation. Internal (psychological) factors of influence are interpreted as an inner mental process. Human beings are dynamic and in possession of the power to control, change and influence our senses. Mental awareness contributes to sustain a solid body. The combination of the external and internal factors creates a bodily wholeness and one of the factors cannot function without the other, according to Axel-Nilsson. They contribute to an awareness of psychological factors within Ki-communication, a method that Axel-Nilsson has developed. The result of the study is that Axel-Nilsson uses various pedagogical tools and combines external and internal factors as a method called Ki-communication. By learning the basics of how to use gravity, body length and bodily movements, one can discover ones bodily “tonic” (as a musical metaphor used by Axel- Nilsson). By Ki-communication in combination with mental awareness and the kinaesthetic sense, the precondition to sustain a solid body increases.