Nervositet är något som de flesta har upplevt. Ofta är den ovälkommen och bidrar till ett försämrat resultat av det vi ska prestera. Forskning visar att vi med rätt sorts träning kan öva upp våra kognitiva förmågor och uppleva positiva effekter i samband med prestationer och i övriga livet. Studiens syfte är att undersöka tre, inom idrott och musik, yrkesverksamma personers definitioner och erfarenheter av nervositet och mental träning. Tre informanter deltar i enskilda, kvalitativa intervjuer och resultatet visar att alla tre har egna erfarenheter av nervositet i olika grad och likaså av mental träning. De berättar om upplevda positiva effekter av mental träning, både vid prestationer och i vardagslivet. Det verkar också vara så att det finns flera olika möjligheter att föra in mental träning i undervisning. Arbetet resulterar i insikter och ökad kännedom om olika mentala verktyg som kan komma till nytta i undervisning och för privatpersoner som står inför prestationer. Andningen visar sig spela en särskild roll.

Syfte Syftet med den föreliggande studien var att undersöka relationen mellan hur det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i kursplanen för idrott och hälsa 1 på gymnasiet undervisas på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm och huruvida det senare påverkar alumners undervisning i idrott och hälsa. Studien undersöker även hur intervjupersoner beskriver och ser på spänningsreglering och mental träning. Metod Metoden som användes var dels en dokumentanalys, dels intervjuer av diskursteoretisk karaktär. Dokumentanalysen följdes senare upp av en läroplansanalys enligt Lindes (2012) principer och intervjuerna analyserades med hjälp av Svenssons (2019) diskursanalys ochLindes (2012) läroplansanalys. Urvalet består av högskolelärare, studenter och alumner samtutvalda styrdokument från Skolverket och GIH. Resultat Resultatet från dokumentanalysen visar att de studerade begreppen nämns två gånger i sin helhet i Skolverkets styrdokument men att de inte syns i GIH:s styrdokument. Resultatet frånintervjuerna visar att högskolelärare, studenter och alumner anser att spänningsreglering och mental träning är ett viktigt centralt innehåll men däremot upplever studenterna ochalumnerna att deras ämneskunskaper är bristfälliga. En anledning till det är att begreppenöverlag inte verkar behandlas på GIH. Den samlade bilden av hur begreppen beskrivs visar att de kan ha olika betydelser beroende på de intervjuades tidigare erfarenheter och intressen vilket även verkar kunna påverka hur alumnerna senare väljer att realisera det centrala innehållet. Slutsatser En slutsats som kan dras med hjälp av den gjorda dokumentanalysen är att GIH:s styrdokument i det här avseendet inte går i linje med Skolverkets styrdokument eftersom spänningsreglering och mental träning i princip inte får något utrymme i varken styrdokument eller praktik på GIH. Ytterligare en slutsats som kan dras är att begreppen är mångfacetterade och verkar kunna befinna sig i dels en prestationsdiskurs, dels en hälsodiskurs beroende på vem som beskriver dem och i vilket sammanhang de avses användas. / Aim The aim of the present study was to investigate the relationship between how the central content of tension regulation 1 and mental training in the curriculum for physical education 1in upper secondary school is taught at The Swedish School of Sport and Health Scienses (GIH) in Stockholm and how it later affects alumni's teaching in physical education. We also wanted to gain more knowledge about how the study's interviewees describe and look attension regulation and mental training. Method The method used was partly a document analysis of selected documents and partly interviews of a discourse theoretical nature. The document analysis was later followed by a curriculumanalysis according to Linde's (2012) principles and the interviews were analyzed with the help of Svensson's (2019) discourse analysis and Linde's (2012) curriculum analysis. The results from the document analysis show that the studied concepts are mentioned twice in theirentirety in the The Swedish National Agency for Education's governing documents, but thatt hey are not visible in GIH's governing documents. The selection consists of universityteachers, students and alumni as well as selected governing documents from the NationalAgency for Education and GIH. Results The results from the interviews show that the university teachers, the students and the alumni believes that it is an important central content, but on the other hand, the students and alumni feel that their subject knowledge is deficient. One reason for this can be that the concepts generally do not seem to be taught at GIH. The overall picture of how the concepts are described shows that they can have different meanings depending on the interviewees previous experiences and interests, which also seems to be able to influence how the alumni later choose to realize the central content. Conclusions A conclusion that can be drawn with the help of the document analysis made is that GIH'scontrol document does not seem to accord with the document of The Swedish NationalAgency for Education's control document because tension regulation and mental training in principle do not get any space in either control document or practice at GIH. Another conclusion that can be drawn is that the concepts are multifaceted and seem to be in both a performance discourse and a health discourse depending on who describes them and in whichcontext they are intended to be used. 1 Då det inte finns någon direktöversättning av spänningsreglering används termen tension regulation.

Syfte: Syftet med studien är att genom djupintervjuer få förståelse för hur elitidrottare använder sig av mental träning samt vilka erfarenheter och tankar de har kring den mentala träningen.Teori: Vi kommer att koppla vår studie till två teorier. Den socialkognitiva teorin och den omvända U- hypotesen. Dessa teorier har valts då de är fördjupande och förklarande samtidigt som de tydliggör studiens syfte på ett begripligt och okomplicerat sätt.Metod: Vårt metodval är att genomföra en kvalitativ fallstudie genom djupintervjuer med tre stycken elitidrottare.Resultat & slutsats: Mental träning är viktigt för att idrottare ska både prestera samt må bra. Mental träning kan hjälpa elitidrottare att få kontroll över känslor och tankar och på så vis sin mentala hälsa. Fastställas kan även att elitidrottare finner en stor skillnad i prestationen vid användning av mental träning. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how elite athletes use mental training, as well as their experiences and thoughts about mental training.Theory: We will link our study to two theories. The social cognitive theory and the reverse U- hypothesis. These theories have been chosen as they are in-depth and explanatory while at the same time clarifying the purpose of the study in an understandable and uncomplicated manner.Methodology: Our choice of method is to conduct a qualitative case study through in-depth interviews with three elite athletes.Results & conclusion: Mental training is important for athletes to perform as well as to feel good. Mental training can help elite athletes to gain control of emotions and thoughts and thus their mental health. It can also be determined that elite athletes find a big difference in performance when using mental training.

Mitt arbete handlar om att bearbeta den prestationsångest som uppstår vid soloframträdanden genom att utforska olika metoder i förberedelse och övning, samt att få en förståelse för vad som ger bäst resultat. Med hjälp av studier av olika metoder, analys och dokumentation av sång och mental träning, vill jag utveckla självsäkerhet och trygghet i mina framföranden. Efter att ha genomfört ett liveframträdande live i ensemble, en audition och en livestreamad solistisk konsert, var min förhoppning att kunna finna verktyg för att ta mig an min examenskonsert och att jag på vägen hade lärt mig knep och mentala hjälpmedel så att jag kunde genomföra konserten med självsäkerhet och glädje i framförandet. Mitt arbete resulterade i mindre stresspåverkan, bättre självförtroende samt bättre sångteknik under mina framträdanden.

Syftet med detta examensarbete är att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hälsopedagogik. Studieplanenen utgör en delkurs. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella ämnet har underteckand framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektioner på 60 minuter.

This master’s thesis examines different mental training tools that musicians can utilize in order to be more comfortable on stage and to let the music flow unobstructed. The study focuses to a great extent on the art of visualizations in order for the musician to redirect their attention from intruding performance thoughts towards a defined musical and emotional expression. In addition, the study explores how other tools such as singing, meditating, dancing, breathing and positive affirmations can affect the performance, as well as how the audience experience the concert. The study was carried out with the help of artist- and performance coach Christine Löfgren, and with the help of Kenny Werner's book “Effortless Mastery: Liberating the Master Musician Within”. The work observes the musical and personal development the author Ludvig Dahlström has undergone during his last semester at the master's program in classical viola at Edsberg, Royal College of Music, Stockholm. The final result was performed at an graduation recital on May 29, 2023 and is documented with an audio recording. The study concludes that the mental training has been successful, resulting in measurable differences such as a bigger sound, a more natural musical flow and an increased well-being on stage and in general, as well as an improvement in focus and quicker learning. In addition, the study has resulted in a general improvement of self-esteem of the writer and a closer communication with the audience. / Det här masterarbetet undersöker olika verktyg inom mental träning som musiker kan använda sig av för att bli bekväma på scenen och fria i musicerandet. Extra vikt läggs vid att visualisera känslor och karaktärer i musiken för att rikta uppmärksamheten bort från distraherande tankar, och istället mot det musikaliska och känslomässiga uttrycket. Studien har även utforskat hur andra verktyg såsom sång, meditation, dans, andning och positiva affirmationer kan påverkar framträdandet, och hur publiken upplever konserten. Studien genomfördes tillsammans med Christine Löfgren, artistcoach, föreläsare och regissör samt med hjälp av Kenny Werners bok “Effortless Mastery: Liberating the Master Musician Within”. Arbetet observerar den utveckling som författaren Ludvig Dahlström har genomgått under den sista terminen på masterprogrammet i klassisk viola på Edsberg, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Slutresultatet redovisades i en examenskonsert den 29 maj 2023 och har dokumenterats med ljudinspelning. Studien kom fram till att dessa verktyg har haft en positiv musikalisk effekt i form av större klang, naturligare flöde i musiken och ett ökat välbefinnande, men även ett förbättrat fokus, och effektivare inlärning. Dessutom har studien resulterat i en allmänt förbättrad självkänsla samt en närmare kontakt med publiken.

No description available.

Denna studie syftar till att utveckla kunskap om hur professionella klassiska sångare förbereder sig och hanterar scenframträdanden. Studiens frågeställningar har varit hur klassiska sångare uppfattar vikten av mental förberedelse inför scenframträdanden och vilka funktioner de uppfattar att mental träning och scenisk beredskap har inom sångutbildning på olika nivåer. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra professionella klassiska sångare.Resultatet visar att informanterna lägger stor vikt på instuderingsprocessen i sin mentala förberedelse inför ett scenframträdande. Instuderingen ska påbörjas i god tid innan en konsert och genomföras metodiskt med fokus på teknik, text, musik och scenisk utformning. Studien visade också att informanterna hade tydliga rutiner under konsert-/föreställningsdagen. Det som mentalt skulle hanteras för att lyckas med ett scenframträdande var att kunna vara i nuet och att omvandla nervositet till en kreativ energi. / The purpose of this study is to develop knowledge about how professional classical singers prepare for and handle performances. The questions of the study have been what classical singers regard about the importance of mental preparation before a performance, and what functions mental training and stage preparation have at different levels in vocal education. To find the answers to these questions I interviewed four professional classical singers.The result shows the importance of an accurate learning of the music, technique and expression prior to performance. The study also demonstrated that the informants had well- developed routines for the day of their performance. To make a mentally well-controlled performance, the informants had to be present on the stage, and be able to transform stage fright into creative energy.

No description available.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress. / <p>C. P. E. Bach (1714-1788)</p><p><strong>Hamburgersonaten</strong></p><p><em>1. Allegretto</em></p><p><em>2. Rondo: Presto</em></p><p></p><p>F. Poulenc (1899-1963)</p><p><strong>Flöjtsonat</strong></p><p><em>1. Allegretto malinconico</em></p><p><em>2. Cantilena</em></p><p><em>3. Presto giocoso </em></p><p> </p><p>G. Crumb (1929)</p><p><strong>Vox Balaenae (Voice of the Whale)</strong></p><p><em>1. Vocalise (…for the beginning of time)</em></p><p><em>2. Variations on Sea Theme:</em></p><p><em>Sea Theme</em></p><p><em>Archeozoic</em></p><p><em>Proterozoic</em></p><p><em>Paleozoic</em></p><p><em>Mesozoic</em></p><p><em>Cenozoic</em></p><p><em>3. Sea Nocturne (…for the end of time)</em></p><p></p><p></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>J. Ansved, flöjt</p><p>G. Öquist, piano</p><p>V. Wistrand, cello </p><p>T. Rudberg, piano</p>