Since 2005, the number of golf members in Swedish golf clubs has declined. This is a major problem for many golf clubs since it can lead to over establishment of golf courses. This essay is about how golf clubs in North West Skåne, the second golf densest area in the world, work to maintain their members. The sample consists of eight golf clubs which have been geographic delimited by a 30 km radius out of Helsingborg. The research is based on qualitative interviews with the manager of each golf club. The responds of each manager is underlying for the empiricism and analysis of the essay. The result of the research shows that golf clubs in the North West Skåne work in different ways to keep their members. A common feature is that there are no clear strategies or action plans. Every manager agrees that the needs of their existing members have not been prioritized the past years. However, they are convinced that they have to start taking care of their members needs more seriously. The essay finish up with a 10-stepmodel of how golf clubs should work to maintain their members, a model that also could be applied on other golf clubs, but only if the golf clubs individual condition is considered. / Sedan år 2005 har antalet medlemmar minskat på golfklubbar i Sverige. Den negativa medlemsutvecklingen är ett problem för många golfklubbar eftersom det kan uppstå finansieringsproblem samt leda till en överetablering av golfklubbar. Uppsatsen handlar om hur golfklubbar i Nordvästra Skåne, som är världens näst golftätaste område, arbetar för att behålla sina medlemmar. Urvalet består av åtta golfklubbar som har avgränsats geografiskt genom en tremilsradie utifrån utgångspunkten Helsingborg. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med respektive golfklubbs klubbchef. De svar som respondenterna uppger ligger till grund för empiri och analys. Undersökningens resultat visar att golfklubbarna i Nordvästra Skåne arbetar på skilda sätt för att behålla sina medlemmar. Ett gemensamt drag är att det inte finns några tydliga strategier eller åtgärdsplaner. Samtliga klubbchefer är eniga om att de befintliga medlemmarnas behov inte prioriterats de senaste åren men är övertygade om att de måste börja ta hand om behoven på allvar. Uppsatsen avslutas med en 10-stegsmodell för hur golfklubbarna bör arbeta för att behålla sina medlemmar, en modell som även kan appliceras på andra golfklubbar under förutsättning att golfklubbarnas individuella förutsättningar beaktas.

Fairtrade som syftar på rättvis handel är ett handelssamarbete som likt en folkrörelse engagerar, stödjer och hjälper producenter runt om i världens utvecklingsänder. Denna uppsats visar med en enkätundersökning på Södertörns högskola att Fairtrade Sverige framförallt lyckats att få ut sitt budskap till unga personer och särskilt kvinnor. En intervju utfördes med den marknadsansvarige på Fairtrade Sverige och tillsammans med enkätundersökningen på Södertörns högskola och uppsatsens analys visar den att Fairtrade Sverige fortsättningsvis bör satsa på unga personer och kvinnor, samt att öka sina relationer och samarbeten med väletablerade klädföretag.

Den moderna resebranschen anammade relativt tidigt en högförädlingsstrategi där målet var att tillgodose den mångfald av olika slags resbehov som konsumenter uppvisade. Detta gjordes genom att erbjuda differentierade resor som betraktades som upplevelser snarare än standardiserade reserbjudanden. Samtidigt som det erbjöds sofistikerade restjänster, inriktade sig många aktörer istället på att attrahera kunder genom att erbjuda billigare standardiserade resor som förknippades med en trygghet för oerfarna resenärer. Det så kallade charterresandet var en stark bidragande faktor till resebranschens tillväxt i Sverige sedan 1960-talet, och flera av de researrangörer som valde att basera sitt utbud på denna typ av resor lyckades erövra en stor del av marknaden. De förändringar som den teknologiska utvecklingen sedan 2000-talets början har inneburit för resebranschen, har gjort att de etablerade researrangörerna inte längre har samma möjligheter att påverka potentiella kunder. Andelen återkommande kunder är därför låg hos dessa aktörer. Uppsatsen avser därför att besvara frågeställningen: Vilka faktorer är viktiga för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad på en mogen marknad? Den nämnda problemformuleringen besvaras genom att analysera och utvärdera sambandet mellan företagens marknadsstrategi och konsumenternas val av researrangör. En kvantitativ såväl som kvalitativ undersökning har genomförts, där det framgår vilka slags kunder som attraheras av researrangörens valda marknadsföringsstrategi. Även en Gapanalys har använts med syftet att upptäcka eventuella skillnader i hur kunder och researrangör uppfattar den restjänst som arrangören i fråga erbjuder. I resultatet av studien framgår det att de etablerade researrangörerna inte kan överleva långsiktigt med den aktuella marknadsföringsstrategin då deras kunder huvudsakligen efterfrågar lägsta pris, i kontrast mot studiens nischade researrangör vars kunder är mer höginvolverade. Studiens slutsats är därmed att viktiga faktorer för de etablerade researrangörernas långsiktiga överlevnad är att erbjuda unika erbjudanden, som attraherar mer lojala höginvolverade kunder. Det krävs då även en värdeskapande process där kunderna är delaktiga.

All inclusive travel has become a popular way to travel abroad. When tourists pay for everything in advance their need for contact with the local people will be reduced. The consequences of this can be dissatisfaction from the local people as they are left out and do not share the financial benefits created by tourism. During the purchasing cycle of an all inclusive travel, it is possible that the tour operator can influence a sustainable development. The aim of this paper is to compare how a large and a small tour operator in their purchase of all inclusive holidays interacts with local players to create sustainable development, thereby creating a surplus value to the customer. The hypothesis is that the amount of knowledge and application of this knowledge regarding sustainable development differs in the purchase process between large and small tour operators. This paper was carried out as a case study. We conducted two deep interviews with the chosen tour operators Fritidsresor and PolarQuest. We came to our conclusion by analyzing the answers from the two tour operators and comparing them to the chosen theories. We found that Fritidsresor, as a large tour operator, has knowledge of sustainable development. However they do not use this knowledge in their purchase of all inclusive travels. Nor do they interact with local players to create surplus value to the customer. PolarQuest on the other hand succeed to create sustainable development by interaction with local players. The exchange of knowledge and information between the parties create surplus value for the customer. This conclusion confirms our hypothesis.

Environmental awareness in society is increasing and more resources are focused on sustainable development. This has been demonstrated in the construction industry by the fact that more building developers choose to certify their buildings according to the various environmental systems available on the market. A relatively new eco-label for multi-family buildings is the Nordic Swan ecolabel, which usage has increased since its inception in 2011. This can be explained by the fact that the Swan Ecolabelling system is well adapted for the Swedish construction industry, and that the Nordic Ecolabelling brand is well-known in Scandinavia.   The Nordic Swan ecolabel consist of mandatory and optional criterions. There is a total of 14 optional criterions, where a certain number of points can be achieved. There is a total of 44 points for multi-family buildings, of which 17 must be obtained to achieve a Nordic Swan label. These points can be freely picked out of the 14 optional criterions.   The purpose of the study was to assert which of the 14 criterions that gives the most value and should be invested in. The study was approached by two perspectives; the cost of the respective points and the added value of the criteria based on opinions from interested parties.   To evaluate the cost investment per point, all criteria have been reviewed and information has been gathered through relevant sources of information and comparative items. Calculations have been made based on a cost comparison where prices and possible changes have been evaluated to achieve the optional points. Skanska's project Tullholmsviken in Karlstad has been used as a reference project for certain criteria.   In order to measure the added value of the criterions, an interview study has been conducted where employees from Skanska, property owners and residents in a Swan-labeled multi-family house, have been interviewed.   The result of the calculated cost of each criterion and the measured added value, were compiled in a chart, where an average of the different approaches was weighted for each criterion. The highest weighted criteria on the basis of all parties in question, with the highest value overall, were; water-saving measures and energy-efficient products. These should be achieved in a Nordic Swan project, in order to meet needs and wishes from most perspectives. Renewable energy sources and sound environment were the lowest weighted criterions, because of high cost or low priority. / Miljömedvetenhet i samhället ökar och det läggs allt mer resurser på hållbarhet och miljö. Inom byggbranschen har detta visat sig genom att fler byggherrar väljer att certifiera sina byggnader enligt de olika miljösystem som finns på marknaden. En relativt ny miljömärkning för flerbostadshus är Svanenmärkning som har ökat rejält efter dess uppkomst 2011. Detta kan förklaras med att Svanens miljömärkningssystem är väl anpassat för den svenska byggbranschen samt att märket Svanen är välkänt i de nordiska länderna.   En Svanenmärkning består av obligatoriska och valbara kriterier. Totalt finns 14 valbara kriterier där ett visst antal poäng kan plockas inom varje kriterium. Totalt finns 44 poäng för ett flerbostadshus där 17 måste uppnås för att en märkning skall erhållas. Dessa poäng kan fritt plockas ur de 14 valbara kriterierna.   Syftet i denna studie var att undersöka vilka poäng som ger mest värde och som bör investeras i. De infallsvinklar som värderades var kostnaden för respektive poäng samt mervärdet av kriterierna utifrån åsikter från berörda parter.   För att undersöka kostnadsinvesteringen per poäng har samtliga kriterier granskats och information har inhämtats genom relevanta informationskällor och jämförelseobjekt. Beräkningar har genomförts utifrån en kostnadsjämförelse där priser och möjliga förändringar utvärderas för att uppnå de valbara poängen. Skanskas projekt Tullholmsviken i Karlstad har använts som utgångspunkt i vissa kriterier.   För att mäta vilket mervärde kriterierna medför har en intervjustudie utförts där projektchefer från Skanska, fastighetsägare samt boende i Svanenmärkt flerbostadshus har intervjuats.    Utifrån kostnad och uppmätt mervärde sammanställdes en tabell där ett medelvärde av de olika infallsvinklarna viktades för varje kriterium. De högst viktade kriterierna utifrån samtliga parter som sammantaget gav högst värde var; vattenbesparande åtgärder och energieffektiva produkter. Dessa bör uppfyllas för att tillgodose behov och önskemål utifrån flest perspektiv. Förnyelsebara energikällor och ljudmiljö var de kriterium som viktades lägst på grund av hög kostnad eller låg prioritering.

Företag får det allt svårare att nå ut till sin målgrupp via reklamfilmer i dag, men ett effektivt sätt att göra detta på är storytelling. I denna analys kommer författaren att undersöka hur två reklamfilmer med en tydlig storytelling använder sig av berättarstrukturer och karaktärsutveckling för att bygga upp och producera en reklamfilm som skapar mervärde och knyter positiva relationer till konsumenterna. Resultatet av analysen visar att båda reklamfilmerna följer en tydlig berättarstruktur och karaktärsutveckling som medieproducenter kan lära sig av.

Studiens syfte var att undersöka den laborativa matematikens del i undervisningen. Det undersökningen ville ta reda på var hur laborativt material används inom matematik samt till vilket syfte det används. Undersökningen försökte även redogöra för vilket mervärde laborativ matematik skapar samt vilka möjligheter och utmaningar som finns med att implementera laborativt material. För att samla in material har undersökningen bestått av flera metoder såsom intervjuer, enkäter och en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns olika syften med att använda laborativt material, där det främsta syftet är att konkretisera matematiken. Resultatet framhäver att eleverna får det lättare att abstrahera sina matematiska kunskaper om de får möjligheten att arbeta laborativt inledningsvis. Resultatet presenterar även olika möjligheter och utmaningar som en lärare behöver beakta vid implementeringen av laborativt material i undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om digitala verktyg kan erbjuda matematikundervisningen något som gör den bättre som analoga verktyg inte kan erbjuda. För att undersöka det genomfördes intervjuer med 10 lärare som har lärarlegitimation inom matematik och jobbar på lågstadium i Sverige. I resultat framkommer att digitala verktyg kan erbjuda mervärden till matematikundervisningen som inte går att tillgå om lärare arbetar analogt. Några av de mervärdena handlar om individanpassningar, matematikgenomgångar och gamification. Det framkommer även att förutsättningarna för att bedriva undervisningen med hjälp av digitala verktyg är otillräckliga i den mån att de digitala enheterna inte räcker till en hel klass samt att skicket på de digitala enheterna är dåligt. Det framkommer även att lärarna som deltog i studien knappt har någon utbildning gällande användande av digitala verktyg i undervisningen.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.