In this thesis, metacognition research is connected with fluency research. Thereby, the focus lies on how disfluency can be used to improve metacognitive monitoring (i.e., students` judgments during the learning process). Improving metacognitive monitoring is important in educational contexts in order to foster performance. Theories about metacognition and self-regulated learning suppose that monitoring affects control and performance. Accurate monitoring is necessary to initiate adequate control and better performance. However, previous research shows that students are often not able to accurately monitor their learning with meaningful text material. Inaccurate monitoring can result in inadequate control and low performance. One reason for inaccurate monitoring is that students use cues for their judgments that are not valid predictors of their performance. Because fluency might be such a cue, the first aim of this thesis is to investigate under which conditions fluency is used as a cue for judgments during the learning process. A fluent text is easy to process and, hence, it should be judged as easy to learn and as easy to remember. Inversely, a disfluent text is difficult to process, for example because of a disfluent font type (e.g., Mistral) or because of deleted letters (e.g., l_tt_rs). Hence, a disfluent text should be judged as difficult to learn and as difficult to remember. This assumption is confirmed when students learn with both fluent and disfluent material. When fluency is manipulated between persons, fluency seems to be less obvious as a cue for judgments. However, there are only a few studies that investigated the effects of fluency on judgments when fluency is manipulated between persons. Results from Experiment 1 (using deleted letters for disfluent text) and from Experiment 4 (using Mistral for disfluent text) in this thesis support the assumption that fluency is used as a cue for judgments in between-person designs. Thereby, however, the interplay with the type of judgment and the learning stage seems to matter. Another condition when fluency affects judgments was investigated in Experiment 2 and 3. The aim of these experiments was to investigate if disfluency leads to analytic monitoring and if analytic monitoring sustains for succeeding fluent material. If disfluency activates analytic monitoring that remains for succeeding fluent material, fluency should no longer be used as a cue for judgments. Results widely support this assumption for deleted letters (Experiment 2) as well as for the font type Mistral (Experiment 3). Thereby, again the interplay between the type of judgment and the learning stage matters. Besides the investigation of conditions when fluency is used as a cue for different types of judgments during the learning process, another aim of this thesis is to investigate if disfluency leads to accurate monitoring. Results from Experiment 3 and 4 support the assumption that Mistral can reduce overconfidence. This is the case when fluency is manipulated between persons or when students first learn with a fluent and then with a disfluent text. Dependent from the type of judgment and the learning stage, disfluency can lead even to underconfidence or to improved relative monitoring accuracy (Experiment 4). Improving monitoring accuracy is only useful when monitoring is implemented into better control and better performance. The effect of monitoring accuracy on control and performance was in the focus of Experiment 4. Results show that accurate monitoring does not result in improved control and performance. Thus, further research is required to develop interventions that do not only improve monitoring accuracy but that also help students to implement accurate monitoring into better control and performance. Summing up, the aim of this thesis is to investigate under which conditions fluency is used as a cue for judgments during the learning process, how disfluency can be used to improve monitoring accuracy, and if improved monitoring accuracy leads to improved performance. By connecting metacognition research and fluency research, further theories about metacognition and theories about fluency are specified. Results show that not only the type of fluency and the design, but also the type of judgment, the type of monitoring accuracy, and the learning stage should be taken into account. Understanding conditions that affect the interplay between metacognitive processes and performance as well as understanding the underlying mechanisms is necessary to enable systematic research and to apply findings into educational settings. / Ziel dieser Dissertation ist es, den Einfluss von Disfluency auf metakognitive Einschätzungen sowie deren Genauigkeit und deren Einfluss auf die Leistung zu untersuchen. Dabei wird die Metakognitions- mit der Fluency-Forschung verbunden. Theorien der Metakognition und des Selbstregulierten Lernens postulieren, dass metakognitive Einschätzungen den Lernprozess sowie die Leistung beeinflussen. Genaue Einschätzungen der eigenen Leistung sind notwendig, um adäquate Lernprozesse zu initiieren und die Leistung zu verbessern. In der bisherigen Forschung zeigte sich allerdings, dass Personen ihre eigene Leistung häufig falsch einschätzen, v. a. beim Lernen mit Texten. Als Folge ungenauer Einschätzungen können dysfunktionale Lernprozesse sowie schlechtere Leistung resultieren. Ein möglicher Grund für ungenaue Einschätzungen ist die Verwendung von Cues (Hinweisreizen), die keine validen Prädiktoren für die Leistung sind. Ein solcher Cue könnte Fluency sein. Fluente Texte sind leicht zu verarbeiten und sollten deshalb auch als leicht zu lernen und als leicht zu erinnern eingeschätzt werden. Umgekehrt sollten Texte, deren Verarbeitungsflüssigkeit beispielsweise durch eine disfluente Schriftart (z. B. Mistral) oder durch Löschung von Buchstaben (z. B. B_chst_b_n) herabgesetzt ist, als schwerer zu lernen und zu erinnern eingeschätzt werden. Diese Annahme wurde bisher v. a. dann bestätigt, wenn Personen sowohl mit fluentem als auch disfluentem Material lernen. Wird Fluency zwischen Personen manipuliert, scheint Fluency ein weniger offensichtlicher Cue zu sein. Allerdings ist die Anzahl an Studien, die Fluency zwischen Personen manipuliert haben, begrenzt. In dieser Dissertation wurde sowohl in Experiment 1 für die Löschung von Buchstaben, als auch in Experiment 4 für die Schriftart Mistral bestätigt, dass auch eine Manipulation zwischen Personen Einschätzungen beeinflussen kann, wobei jeweils die Interaktion mit der Art der Einschätzung und dem Zeitpunkt im Lernprozess berücksichtigt werden müssen. Eine weitere Bedingung, unter der Fluency die Einschätzungen beeinflusst, wurde in Experiment 2 und 3 untersucht. Ziel dieser Experimente war es u. a. herauszufinden, ob Disfluency zu einer analytischeren Überwachung des eigenen Lernprozesses führt und ob diese auch für nachfolgendes fluentes Material anhält. Als Folge analytischer Überwachungsprozesse für disfluentes und fluentes Material sollte Fluency nicht länger als Cue für Einschätzungen verwendet werden. Die Ergebnisse bestätigen dies weitgehend sowohl für die Löschung von Buchstaben (Experiment 2) als auch für die Verwendung der Schriftart Mistral (Experiment 3). Auch hier gibt es allerdings Interaktionen mit der Art der Einschätzung und dem Zeitpunkt im Lernprozess. Neben der Untersuchung, unter welchen der genannten Bedingungen Fluency Effekte auf verschiedene Arten von Einschätzungen im Lernprozess gefunden werden, ist es ein weiteres Ziel dieser Dissertation zu untersuchen, ob Disfluency durch die Initiierung analytischer Überwachungsprozesse auch zu genaueren Einschätzungen führt. Die Befunde aus Experiment 3 und 4 zeigen, dass Mistral die oft gefundene Überschätzung reduziert, wenn die Fluency zwischen Personen manipuliert wird oder zuerst mit fluentem und anschließend mit disfluentem Text gelernt wird. Abhängig von der Art der Einschätzung und des Zeitpunkts im Lernprozess kann Mistral sogar zu Unterschätzung führen und auch die relative Genauigkeit verbessern (Experiment 4). Eine Verbesserung der Genauigkeit von Einschätzungen ist v. a. dann sinnvoll, wenn genauere Einschätzungen auch zu besseren Lernprozessen und zu besserer Leistung führen. Dies wurde in Experiment 4 untersucht. Hier zeigte sich allerdings, dass genauere Einschätzungen nicht zu einer besseren Leistung führen. Deshalb sollten in der weiteren Forschung Interventionen entwickelt werden, die nicht nur die Genauigkeit von Einschätzungen, sondern auch deren Transfer in bessere Lernprozesse und in bessere Leistung fördern. Insgesamt ist es also das Ziel dieser Dissertation zu untersuchen, wann Disfluency verschiedene Einschätzungen im Lernprozess beeinflusst, ob Disfluency zu analytischeren und genaueren Einschätzungen führt, und ob genauere Einschätzungen letztendlich in besserer Leistung resultieren. Die Verbindung der Metakognitions- mit der Fluency-Forschung ermöglicht dabei, nicht nur Theorien zur Metakognition sondern auch zur Fluency zu spezifizieren. Wie die Befunde zeigen, müssen nicht nur verschiedene Arten der Fluency und des Designs, sondern auch verschiedene Arten von Einschätzungen und deren Genauigkeit, sowie der Zeitpunkt der Einschätzung im Lernprozess berücksichtigt werden. Die Kenntnis von Zusammenhängen und Bedingungen sowie von zugrundeliegenden Mechanismen ist wichtig, um bisherige inkonsistente Befunde systematisieren zu können und schließlich lernförderliche Interventionen ableiten zu können.

<p>Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.</p>

This study is about language learning and language development. The purpose of the survey is to investigate how current learning theory and language research reflect on teaching instructions for the teaching material in spanish, with focus on the student´s awareness and reflection. The survey is based on a comparative textanalysis of four teaching instructions for the seventh year in the nineyear compulsory school. The result show great variations between the teaching instructions, regarding execercises as well as instructions. A theoretical approach and an explicit connection to research is something that is constantly missing in the instructions to the teachers.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet.

I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie om hur elever på Barn och fritidsprogrammet i en medelstor kommun i mellersta Sverige upplever utvecklingssamtalen sedan de själva börjat ansvara och leda dem i så kallade elevledda utvecklingssamtal. Det övergripande syftet med undersökningen är att få mer kunskap om elevernas uppfattning över hur de upplever att själva ansvara för utvecklingssamtalets genomförande och hur detta tillvägagångssätt påverkat deras studiemotivation och studieresultat. I resultatet kan vi även ta del av förslag från eleverna hur samtalen kan förbättras i framtiden. I studien har totalt tolv elever från gymnasiets årskurs 1, 2 och 3 deltagit.  Grupperna som intervjuats har haft en jämn könsfördelning och bestått av både studiemotiverade elever och elever med mindre studiemotivation. Detta för att i största möjliga mån spegla utbildningens målgrupp. Majoriteten av de intervjuade är över 18 år. Resultaten visar att majoriteten av de intervjuade eleverna är väldigt positiva till att själv ansvara för och leda sitt utvecklingssamtal med sina vårdnadshavare. Flertalet av de intervjuade tycker även att de blivit mer medvetna om vad som förväntades av dem i skolan för att uppnå ett visst resultat. Utvecklingssamtalet uppfattas nu även som mer avslappnat där de berörda parterna kan koncentrera sig på att diskutera positiv utveckling och inte problem vilket de upplever att tidigare lärarledda utvecklingssamtal många gånger handlat om. Jag tolkar det som att elevledda utvecklingssamtal är något som kommit för att stanna på våra skolor oavsett stadium, både utifrån de elevintervjuer som jag genomfört och de lärare jag samtalat med. Min tolkning styrks även av de styrdokument som vi arbetar utifrån i svenska skolor och i den litteratur, både svensk och amerikansk, som jag tagit del av när studien genomfördes. / This study presents an analysis from interviews with students at the Barn och fritidsprogrammet (Children/Extra-curricular Activities Programme) in a medium-sized municipality in Sweden. The interviews were aimed at identifying how the students perceive developmental talks in school after the students themselves have begun to be responsible for these talks and also manage how the talks are conducted. This concept for development talks is called Student led Conferences. The main purpose of the study was to acquire information about how the students perceive the fact that they are themselves responsible for how the development talks are conducted and how this new method has influenced their motivation to study and their results. The results also present some proposals from the students on how the talks can be further improved in future. Twelve students from high school years 1, 2 and 3 have participated. The groups of students interviewed have been of mixed gender and both students motivated to study and those not so motivated were included. This was done to reflect the current mix of the target population of students for this particular educational programme. The majority of the students interviewed were more than 18 years of age. The results show that the majority of the students interviewed are very positive to be responsible for the development talks and to be in charge of how these talks are conducted together with their custodians. Most of the students interviewed also think that they have become more aware of what is expected from them in school in order to achieve a specific study result. The development talk is now also perceived as more relaxed where the affected parties can concentrate on discussing positive development rather than discussing problems. Before the introduction of student managed development talks the general perception among students was that these development talks tended to focus on problems to a greater extent. My interpretation of the results of this study is that student led conferences is a concept which will continue to be incorporated into our school programmes. My belief is based on conversations with both students and teachers. Furthermore, also the governing documentation that regulates the work in schools in Sweden and the literature, both Swedish and American, that I utilized for this study support the idea of student led conferences.

No description available.

Med utgångspunkt från Lpo 94 och kursplaner i grundskolan främst för år 1-3 ville vi med våra aktiviteter lyfta fram uterummets möjligheter till engagemang för hållbartlärande för elever i grundskolan. Vi utvecklade aktiviteterna för att kunna passa en åldersintegrerad och mångkulturell grupp för att påvisa att alla elever kan inkluderas oavsett ålder, etnicitet och kultur. Det var värdefullt att utveckla aktiviteterna så varje elev ska kunna utgå från sina förutsättningar och kunskapsnivåer. Detta för att stimulera till engagemang och motivation och som kan synliggöra elevens metakognition vilket uterummet kan bidra till. Med utgångspunkt från vår syn på elevens lärande tänkte vi oss ett tematiskt arbetssätt när vi utvecklade våra aktiviteter. Detta för att bidra till att undervisningen blir varierad med en mångfald av lärtillfällen. Vi anser att aktiviteterna i kombination med uterummet möjliggör engagemang och motivation samt god hälsa hos både elever och lärare.

The purpose of this study is to investigate self-assessment and illuminate factors that affect students' development, a study to elucidate the individual teacher and the pupils' understanding and knowledge of self-assessment. The intention of the study is to generate new knowledge. Interest in self-assessment has been developed during my time as a teacher since research on self-assessment has shown positive effects on students' development, and that the properties can be linked to the teacher's assignment under the Education Act and the curriculum. The survey also consists of previous research conclusions that show that self-assessment promotes student development that can give the student increased self-confidence, responsibility and develops pupils' metacognitive ability. As the method for this study, I have chosen to conduct qualitative interviews with four students and two teachers in two schools. Results of this study have found that, in addition to what previous has shown, that the knowledge and perception of self-evaluation in schools is limited. The perception is that there are difficulties with self-assessment, but even so, there is a value in working with self-assessment.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program. / The purpose of this study is to investigate students' motivation and metacognitive knowledge in mathematics. We have investigated the attitude students in first grade in high school have towards mathematics, students' awareness of how they learn mathematics best, and how students view their learning and what they do to affect their learning. In our study we also analyzed the differences or similarities between boys and girls and between students at a vocational program or an academic program in high school. We have used quantitative research methods and structured surveys. Conclusions and results we have been able to draw is that the attitude towards mathematics as a subject is negative and the study's results indicate that there are no major differences between students in vocational and academic programs.

Syftet med denna studie är att beskriva hur 10 barn i en förskoleklass uppfattar fenomenet läsning och vad läsning är samt att jämföra detta med Dahlgren och Olssons studie från 1985. Studien har en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ metod i form av uttydande och tolkning av intervjuer. Totalt har tolv barn intervjuats. Två av dessa var med i min inledande pilotstudie men ingick inte i den redovisade studien. Intervjufrågorna var en upprepning av Dahlgren &amp; Olssons studie 1985 men med tillägg för relevanta frågor som rör samtiden. Resultatet visar att de flesta barn förknippar läsning med skolan och vuxenlivet. Barn i förskoleåldern är omedvetna om läsningens form men uttrycker ofta en positiv inställning till läsning som de tror kan ge fördelar senare i livet. Att läsa framstår som hela poängen med läsning och barnen anger inte att de relaterar till textens inehåll. Dahlgren och Olsons (1985) resultat samanfaller till allra största delen med mina och någon nämnvärd skillnad i barnens uppfattning om vad läsning är idag och för 30 år sen finner jag inte.