Impacts of land use and climate change in tropical forests on the global carbon budget are of principal interest in the recent research, as these forests amount to about 48 % of the world’s forested area. Interest has been focused on lowland tropical forests mainly, but tropical montane forests occupy about 20 % of all tropical forests. Soils of tropical montane forests are frequently waterlogged and characterised by high soil organic carbon stocks. Furthermore, along altitudinal gradients, changes in stand structure and net primary production can be observed that have not been fully explained yet. As causes reduced microbial activity and nitrogen turnover in soils of tropical montane forests have been suggested. Against the background of climate change, carbon turnover mechanisms in soils of these forests are of special interest. The present study therefore aimed at determining and quantifying relevant carbon and nitrogen pools as well as nitrogen mineralisation potentials. Furthermore, size, activity, and structure of microbial biomass were characterised. The collected data was supposed to provide basic knowledge on carbon and nitrogen cycling in tropical montane forest soils. Thus, evaluation of the susceptibility of their carbon stocks for climate change as well as nitrogen and carbon limitation of microbial organic matter decomposition was possible. Field work of this study was conducted during 2003–2005 at an altitudinal transect that in- cluded five study sites between 1 050 and 3 060 m amsl. Total soil respiration was recorded biweekly over two years, the contribution of roots to total soil CO2 efflux over one year. Soils of the study sites were sampled twice and biochemical and microbial parameters were determined.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen är vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utsträckning i utvecklingsländer med dåliga sanitära förhållanden. Under 2000-talet har de nordiska länderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmärksammats som ett problem även i Norden. För att säkerställa att det dricksvatten som distribueras är av god mikrobiologisk kvalitet krävs att säkerhetsbarriärerna i vattenverket är tillräckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmärksammats som mer tåliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, än vad som tidigare varit känt. För ett säkrare dricksvatten är det därför viktigt att öka kunskapen om mikroorganismers varierande motståndskraft mot olika desinfektionsmedel samt undersöka alternativ till de avskiljnings- och inaktiveringsmetoder som traditionellt används idag. Examensarbetets syfte var att studera de bakterier och virus som har störst relevans för dricksvattenkvaliteten och som tros kunna utgöra ett hot mot nordiskt dricksvatten, att undersöka orsakerna bakom dricksvattenburna utbrott samt att undersöka effektiviteten hos olika avskiljnings- och inaktiveringsmetoder för bakterier och virus. Detta gjordes genom en utförlig litteraturstudie samt en fallstudie. Fallstudiens syfte var att belysa problematiken inom dricksvattenberedning samt distribution i Norden genom verkliga exempel.  Studien visade att vattenburna sjukdomsutbrott normalt orsakas av kontaminering från avloppsvatten till dricksvatten. Detta sker antingen direkt till råvattnet, ofta till följd av kraftig nederbörd, eller under distributionen på grund av driftstörningar. Att kontamineringen tillåts nå konsumenten är ett resultat av inadekvata reningsmetoder i vattenverken. Problematiken inom dricksvattenområdet beror bland annat på användandet av bristfälliga indikatororganismer vilka är mindre tåliga och har sämre överlevnadsförmåga än många sjukdomsalstrande mikroorganismer. Tidskrävande och osäkra analysmetoder utgör också ett stort problem. Svårigheter i att identifiera den orsakande mikroorganismen samt att bekräfta utbrottet som dricksvattenrelaterat har lett till att mörkertalet gällande antalet vattenburna sjukdomsfall är stort. Det finns ett stort behov av ökad kunskap gällande olika mikroorganismers tålighet mot desinfektion samt ett behov av reglering för kontroll av råvattenkvaliteten och den mikrobiologiska säkerheten. Utifrån studien kunde även konstateras att antalet vattenburna utbrott tros öka med kraftigare nederbörd och extremväder till följd av klimatförändringarna. / Waterborne diseases are considered a major problem in the water supply. Spreading of infection through drinking water occurs predominantly in developing countries with poor sanitation. During the 21th century the Nordic countries have been affected by several waterborne outbreaks associated with drinking water. As a result, microbial contamination of drinking water has been recognized as a problem in the Nordic countries as well. To ensure high quality drinking water it is required that the hygienic barriers used in the water treatment plant are efficient in reducing all types of microbial contaminants. Some microorganisms have shown a greater resistance against commonly used disinfectants then previously known. To secure the distribution of safe drinking water it is essential to increase the knowledge regarding the varying resistance of microorganisms and to investigate alternative water treatment processes to those traditionally used in drinking water treatment today.  The objective to this master thesis was to study the bacteria and viruses that are most relevant for drinking water quality and may compose a threat to the drinking water quality in the Nordic countries, to investigate the cause of waterborne outbreaks and to study the effectiveness in reducing bacteria and viruses for various water treatment processes. The study was performed through a thorough literature review and a case study. The purpose of the case study was to illustrate the issues in drinking water treatment and distribution in the Nordic region. The study showed that the majority of the outbreaks are caused by contamination from sewage water to drinking water. The contamination is allowed to reach the consumer as a result of inadequate treatment in the water works. Usage of inappropriate indicator organisms that are less resistant to disinfectants than a lot of pathogens are a big problem in drinking water treatment. Time-consuming and uncertain analytical methods also compose a great issue. Due to difficulties in identifying the causative microorganism and verify the outbreak as drinking water related it is believed that there is a large number of unrecorded cases of illness. There is a great need of increased understanding of the varying resistance of microorganisms to disinfectants and a need for regulation for monitoring raw water quality and microbiological safety. Based on the study it was also found that waterborne outbreaks are believed to increase as a result of extreme weather caused by climate change.

Klimatscenarier framtagna av SMHI visar bland annat på att nederbördsmängden kommer att öka i stora delar av Sverige. En ökad nederbördsmängd leder till att flöden i vattendrag och spillvattenledningar ökar, som i sin tur kan leda till att oönskade ämnen förorenar viktiga naturresurser så som dricksvattentäkter. Den största risken för mikrobiella föroreningar i vattentäkter och vattendrag kommer från Sveriges reningsverk, främst till följd av att reningsverkens flödeskapacitet överstigs på grund av kraftiga regn. Vid kraftiga regn riskerar reningsverk att bräddas, vilket leder till att ofullständigt renat spillvatten leds ut till sjöar.   Bålsta reningsverk, Håbo kommun, bräddas ibland på grund av höga flöden. Det otillräckligt renade spillvattnet leds då ut till reningsverkets utsläppspunkt söder om Bålsta stad i Norra Björkfjärden. Mindre än två kilometer ifrån reningsverkets utsläppspunkt ligger Bålsta vattenverks råvattenintag. Det är således av intresse att undersöka om vattenverkets råvattenintag påverkas av en bräddning. Utöver vattenverket ligger flera populära badplatser i närheten av reningsverkets utsläppspunkt.   Syftet med examensarbetet var att studera hur en bräddning av orenat spillvatten sprids i Mälaren under sommarens badsäsong, samt att identifiera vid vilka vind- och flödesförhållanden badplatserna och råvattentäkten har störst risk att förorenas. Syftet var även att studera hur en ökad nederbördsmängd påverkar delar av Bålsta reningsverks spillvattenledningsnät. För att nå examensarbetets syfte användes spridningsmodellen Delft3D samt ledningsnätmodellen MIKE-Urban. På grund av otillräcklig data om bland annat Bålsta reningsverks spillvattenledningsnät erhölls inget tillförlitligt resultat från MIKE-Urban modelleringen. Istället sammanställdes de saknade data om reningsverkets spillvattenledningsnät vilket resulterade i förslag om kompletterande åtgärder för att underlätta kommande spillvattenmodelleringar.    Resultat från spridningssimuleringen tydde på att ingen av de studerade platserna överskrider värden för utmärkt badvattenkvalitet enligt EU:s badvattendirektiv vid medelvindhastighet samt ett utsläpp av 77 m3 orenat spillvatten. En bräddning av 77 m3 orenat spillvatten baserades på reningsverkets bräddningsvolymer från år 2010. För badplatserna ansågs det fördelaktigt att en bräddning sker under vindstilla förhållanden till följd av begränsad omblandning mellan Mälarens temperaturskiktning. Vid ett två dygn långt utsläpp av totalt 5 000 m3 orenat spillvatten med fem sekundmeters vind erhöll majoriteten av badplatserna för höga patogenvärden. Reningsverkets personal bör i sådana situationer gå ut med allmänna varningar för badande i Norra Björkfjärden. / Climate change scenarios conducted by SMHI indicate increasing precipitation in most parts of Sweden. Such increases will lead to bigger flows in rivers and sewer networks, which in turn may lead to leakage of unwanted substances such as contagious microorganisms to drinking water supplies. The single largest risk of lake contamination is from sewage water treatment plants, mostly due to overflow of wastewater. High precipitation may flood the treatment plant causing untreated water to leak out and into surrounding lakes.   Bålsta treatment plant, in Håbo municipality, has overflow issues in periods with high precipitation, which lead to leakage of inadequately treated wastewater and thus local contamination in Lake Mälaren. Less than two kilometers from the release point of Bålsta treatment plant, Bålsta drinking water plant has its intake of raw water. Hence it is of great interest to study the dispersal of Bålsta treatment plant’s wastewater in Lake Mälaren to prevent unwanted human exposure to contagious microorganisms. Håbo municipality also has popular swimming spots close to the treatment plant’s outlet.   The aim of this study is to examine the pathogenic impact that an overflow of Bålsta treatment plant in summer time has on Bålsta drinking water plant and bathing spots. The study hoped to identify the conditions where certain places of interest were to be contaminated. In addition, the aim was to investigate the changes of sewage flow due to an increased precipitation. Two models were used to reach the aforementioned aims: (1.) a hydrodynamic model (Delft3D) to study the spread of wastewater following an overflow and (2.) an urban water model (MIKE–Urban) to study the total amount of sewage flow.   Due to insufficient data concerning Bålsta’s sewage system, simulations from MIKE–Urban were unable to provide reliable results. Large parts of the sewage network had missing data regarding pipe dimensions, positioning and material, which resulted in a model with little precision. Instead of providing unreliable results, the study resulted in recommendations for further data collecting to help future investigations of Bålsta’s sewage system.   With low overflows of untreated water, Delft3D modeling showed that none of the places of interest had pathogen levels that exceeded the European Union’s Bathwater quality directive when simulated with mean values of wind, treated wastewater flow and wind direction. When extreme amounts of overflow were simulated in strong winds, five of seven places of interest were unfit for bathing according to the directive. In case of an overflow of more than the simulated outflow of 77 m3 untreated wastewater, the operators of Bålsta’s treatment plant need to perform actions to prevent human exposure.

Future environmental challenges impose higher demands on energy efficiency of the existing building stock, and require that historically valuable buildings undergo changes to reduce energy use. New materials such as aerogel and eco-fiber can advance the energy efficiency of the existing building stock. Simulations of 16 different exterior wall constructions have been conducted in VIP Energy and WUFI to investigate energy savings and moisture levels. The results show that aerogel Paroc–Spaceloft 10mm lowers U-values in exterior walls by 0,27 W/m2K. The 40mm eco-fiber insulation lowers the U-value by 0,2 and 0,32 W/m2K, respectively. This means that they have the potential to energy efficiently renovate historically valuable buildings. By using the materials for exterior insulation, it is possible to improve the U-value without harming the exterior wall. The use of KC plaster as an exterior plaster has also been simulated. The use of KC plaster resulted in a greatly increased moisture level in the outer walls, as well as an extension of the drying period for the wall itself. However, the simulations show that KC plaster can protect against heavy rain better than the traditional lime plaster as it has a tighter structure.

Period poverty is a problem mainly found in places characterized by poverty. The lack of means for women and girls to properly handle their menstruation is the essence of the problem. With a lack of both quantity and quality regarding water often being an issue in such places, the hygiene is a constant challenge. Two different kinds of sanitary products are used globally, disposable and reusable. The reusable ones are often being made of cotton or other absorbent materials. Regardless the material, reusable products need cleaning between the times of use, which could be a challenge when water is not always accessible. To have a reusable sanitary pad that efficiently can be cleaned with low amounts of resources is important, especially in impoverished places. Spacerpad is a reusable sanitary pad and a part of a project at the University of Borås. The aim for the project is to reduce period poverty and to educate women and girls in menstrual hygiene management. The pad is made of polyester which does not absorb blood or water, instead the pad merely contains the fluids. This thesis was conducted as a field study in Nairobi, Kenya. The study aimed to simulate a menstruation, in order to analyze the microbial activity in two different reusable sanitary pads, during as well as after menstruation. With the influences from interviews and resources found in Kibera (a slum in Nairobi) a simulation of five days was executed, with nutrient solution instead of menstrual blood. The Spacerpad and a cotton pad were exposed to the same procedures and the effects of washing and drying were studied. The microbial activity was measured with the help of dipslides, a growth medium. The results of this study show that both Spacerpad and the cotton pad could be carriers of heavy growth of bacteria. Increasing microbial activity throughout the simulation as the days went by, ended with a dividing result after a soap wash as the final washing procedure. The pad made of cotton still carried above slight growth, compared to Spacerpad that showed almost no activity after the final cleanse. Even though the microbial activity reached high levels during the simulation, the fact that the Spacerpad can be cleaned with limited resources could be reason enough to consider the Spacerpad as a sufficiently sanitary product in an impoverished place like Kibera. / Mensfattigdom är något som vanligtvis återfinns på platser präglade av fattigdom. Bristen på medel för kvinnor och flickor att kunna hantera sin menstruation är kärnan av problemet. Med en brist i kvantitet och kvalitet på vatten som ett vanligt problem på sådana platser är det en konstant utmaning att upprätthålla sin hygien. Menstruationsskydd delas in i två olika typer, engångs- och återanvändningsbara produkter. De återanvändningsbara produkterna består ofta av bomull eller andra absorberande material. Oavsett material måste produkterna rengöras mellan användningarna, vilket kan vara en utmaning på platser där vatten inte alltid är tillgängligt. Tillgång till en återanvändningsbar binda som kan rengöras med små resurser är viktigt, speciellt på platser som kännetecknas av fattigdom. Spacerpad är en återanvändningsbar binda, framtagen som del av ett projekt vid Högskolan Borås, vars syfte är att reducera mensfattigdom och samtidigt utbilda kvinnor och flickor om menstruation och hygien. Bindan är tillverkad av polyester som inte absorberar blod eller vatten, vilket gör att bindan snarare håller vätskorna på plats. Denna uppsats gjordes som en fältstudie på plats i Nairobi, Kenya och hade som mål att simulera en menstruation. Detta för att se hur den mikrobiella aktiviteten skulle kunna se ut, under och efter en menstruation. Med influenser ur intervjuer och tillgångar från Kibera (ett slumområde i Nairobi) genomfördes simulationen med näringslösning som substitut till mensblod. I simulationen studerades effekten av tvätt och tork på den mikrobiella aktiviteten. Spacerpad och en bomullsbinda genomgick samma processer där aktiviteten mättes med hjälp av dipslides, ett växtmedium. Resultaten från denna studie visar att både Spacerpad och bomullsbindan kan vara bärare av hög tillväxt av bakterier. En ökande bakteriell aktivitet genom testdagarna, slutade med ett tudelat resultat efter en tvåltvätt som sista procedur. Bindan av bomull hade lätt tillväxt, medan Spacerpad knappt visade någon tillväxt alls efter den sista rengöringen. Den mikrobiella aktiviteten hos Spacerpad nådde höga nivåer under simulationen. Trots det så gör förmågan att kunna rengöras med låg åtgång av resurser, att den kan anses vara sanitär nog för att användas på platser präglade av fattigdom, som i Kibera.

Studien går ut på att undersöka vattenskador som har blivit allt vanligare i svenska byggnader. Vattenskador utsätter människan för hälsorisker på grund av en hög risk för mikrobiell tillväxt. Syftet med studien är att undersöka vattenskador, var uppstår vattenskador och varför, vilka kostnader står försäkringsbolagen för och vilka kostnader står fastighetsägare eller utförare för. Inom studien undersöktes också hur olika aktörer ser på vattenskador och risker med olika typer av stommaterial. Resultatet av studien visar att försäkringsbolagen bedömer alla stommaterial lika när det gäller ersättning för vattenskador, det vill säga att de behandlar trä- och betongstomme på samma sätt. Däremot är ålder på byggnaden mer avgörande då de gör åldersavdrag för att värdera ersättningen för respektive vattenskada. Skador bör åtgärdas så fort som möjligt. Ju snabbare skador åtgärdas desto mindre sprider sig vattenskadorna. Metoden som användes i arbetet är intervjuer. / The study aims to investigate water damage that has become increasingly common in Swedish buildings. Water damage exposes humans to health risks due to a high risk for microbial growth. The purpose of the work is to discuss water damage, where water damage occurs and why, what costs do the insurance companies cover and what costs do the property owners cover. The study also examines how different actors view water damage and risks with different types of frame material. The result of the study is that the insurance companies assess all frame materials equally in terms of compensation for water damage, that is, they treat wood and concrete frames in the same way. However, the age of the building is more decisive as they make age deductions to evaluate the compensation for the respective water damage. Damage should be remedied as soon as possible, the faster the damage is rectified the less water damage spreads. The method used in the work was a qualitative method and the reliability is considered high since the results are consistent with the theoretical starting points.

The aim of this study was to compare the in vitro microbial leakage in 4 micro-hybrid composites in combination with 4 single-component dental adhesives (Scotchbond 1/Z100 MP = group 1; Syntac Single-Component/Tetric Flow = group 3; OptiBond Solo/XRV Herculite = group 5; Solobond M/Arabesk Top = group 7) and 4 multi-component dental adhesives (Scotchbond Multi-Purpose/Z100 MP = group 2; Syntac/Tetric Flow = group 4; OptiBond FL/XRV Herculite = group 6; Solobond Plus/Arabesk Top = group 8). Ninety-four mixed standardized Class V cavities of human caries-free extracted premolars were filled with eight different composite adhesive systems using a one-layer (groups 1–4) or a two-layer technique (groups 5–8). After thermocycling and incubation in a broth culture of Streptococcus mutans and Lactobacillus acidophilus, followed by decalcification and staining, the extent and the type of microbial leakage were measured histologically. The extent of microbial leakage in the composite restorations was very low in all groups and there were no significant differences between adhesives. Z100 MP in combination with single- and multi-component adhesives showed a significantly higher microbial leakage than Tetric Flow systems (U test: p = 0.037). XRV Herculite adhesive systems showed significantly less extensive microbial leakage than Arabesk Top adhesive systems (U test: p < 0.001). The single-component dental adhesives achieved a marginal adaptation of composites comparable to that of multi-component adhesives in vitro. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Issues related to moisture are one of the most common problems buildings are exposed to. Moisture issues have a tendency to lead to damage and growth of unwanted microorganisms on the buildings structure. Buildings troubled of issues related to moisture may have a negative impact on the indoor environment, the health of the people living there and the abrasion resistance of the structure. According to a research published by Boverket in 2010, approximately 36 % of all buildings in Sweden suffers from damage and mold in relation with moisture, most troubled by these kind of issues are small houses. More specifically, the attic in small houses is the most troubled part. The cost of maintenance for the damage caused by moisture is estimated to 91,2 billion SEK. The origin of moisture issues can depend on several different factors. Weather and climate are of great meaning if a building will be exposed to moisture issues. Precipitation, air humidity, temperature, wind speed and wind direction are some contributing factors. Today, constructing energy-saving buildings is a hot topic and a consequence of the more strict regulations regarding energy consumption. The sector of construction and service stands for approximately 40 % of Swedens total consumption of energy. Due to the topic of houses with a low consumption of energy, new ideas have come forward through the years and a typical example is the concept: Low energy house. Low energy houses are projected as dense houses with a high amount of insulation included with purpose to minimize the loss of thermal energy. Debates regarding how low-energy house has an increased risk to exposure of moisture issues than traditional houses as a consequence to a more dense structure, is common. Theoretically, low-energy houses have an increased risk for exposure but it can be avoided depending on the layout of the house and knowledge of moisture issues. Cold attics constitute a room in the attic where the climate has a resemblance to the outdoor climate. Former studies show a trend that cold attics have an increased risk for exposure of mold growth as a consequence to moisture issues. A low-energy house with a cold attic should, according to what is stated above, make a great risk for exposure of moisture issues. In this study a moisture analysis is performed of a cold attic in a low-energy house. The house is located in Molkom, Värmland and is relatively new-built. The goal with the analyzation is to examine if parts of the cold attic has a risk to be exposed to mold due to moisture issues and with relation to weather factors. The analyze was performed using two separate methods: a field study where moisture-measuring equipment was attached to the roofs trusses inside the cold attic in order to measure moisture ratio in these, relative air humidity and temperature in the surroundings of the trusses. A weather station was set up in the closeness of the house in purpose to be able to compare weather data to the data recorded by the measuring equipment in the attic. The weather station measured temperature, relative air humidity, precipitation, wind speed and wind direction from the outdoor climate. The second method was based on performing a thermal and humidity simulation using WUFI. In the program a simulation of the cold attic was performed. The simulation presented moisture data during the same interval as the field study and for the further five years to come. Measured data from measuring equipment, weather station and WUFI was compiled in order to be analyzed using produced, critical values for mold growth. Factors of values which was used for performing the analysis and the final evaluation was following: Relative air humidity, temperature and moisture ratio in the wood of the roofs trusses. The study showed that the cold attic does not make a risk for being exposed to issues regarding mold growth thus reign of critical values during some of the periods of the interval. The outdoor climate indicated to have a controlling effect on the climate in the attic. The relative air humidity in the attic rises when precipitation occurs and also when powerful, southwestern and southern winds reigns. The relative air humidity in the attic increases substantially when precipitation occurs in combination with southern winds. As precipitation occurs in itself, the temperature drops in the attic. Temperature in the attic does not show any noticeable connection to wind direction or speed. The roof trusses moisture ratio increases during periods of precipitation and also when southern or northern winds reigns. Wind speed does not show any noticeable connection with how the moisture ratio differs. The relative air humidity in the cold attic has a close resemblance to the relative air humidity outside.  The temperature in the cold attic has a close resemblance to the temperature outside.  Moisture ratio in the roof trusses does not show any noticeable connection to relative air humidity and temperature outside. / Fuktproblem är bland de vanligaste problemen som ett hus kan utsättas för. Problem i form av fukt leder ofta till skador eller tillväxt av oönskade mikroorganismer i husets konstruktion. Hus som drabbats av problem i samband med fukt kan ha en negativ inverkan på inomhusmiljön och hälsan för de människor som vistas i husen samt försämra konstruktionens hållfasthet. Enligt en undersökning publicerad av Boverket år 2010 är cirka 36 % av alla byggnader i Sverige utsatta för fukt- och mögelskador, flest skador påvisas i småhus. I småhusen är takets vindsutrymme den mest utsatta delen. Åtgärdskostnaden för fuktskadorna i drabbade småhus uppskattas till en kostnad om 91,2 miljarder kronor. Uppkomsten av problemen beror på många olika faktorer. Väder och klimat är av stor betydelse för hur ett hus utsätts för oönskad fukt. Nederbörd, luftfuktighet, temperatur, vindhastighet och vindriktning är några faktorer som är bidragande. Idag finns ett stort fokus på att bygga energisnåla hus medfört av allt hårdare krav om energiförbrukning. Sektorn för bostäder och service står för upp till 40 % av Sveriges totala energianvändning. I frågan om mer energisnåla byggnationer har nya idéer växt fram under åren, och ett typiskt exempel är lågenergihus. Lågenergihus är projekterade som täta och välisolerade hus i syfte att minska husets svinn av värmeenergi och därmed minskad energiåtgång för att vara i drift. Det debatteras flitigt om lågenergihus löper större risk att drabbas av fuktproblem än traditionella hus på grund av konstruktionens täthet och större mängd värmeisolering. Teoretiskt sett löper lågenergihus en större risk för att drabbas av fuktproblem i form av mikrobiell tillväxt men beroende på utformning och med hjälp av kunskap kan problemen undvikas. Kallvindar utgör ett vindsutrymme där klimatet i utrymmet liknar klimatet utomhus. Tidigare studier visar en trend att kallvindar har en ökad risk att utsättas för mögelsvamp på grund av fuktproblem. Ett lågenergihus med kallvind bör, enligt ovanstående, utgöra en stor risk att drabbas av fuktproblem. I denna studie har en fuktanalys genomförts av en kallvind i ett lågenergihus. Huset är placerat i Molkom, Värmland, och är relativt nybyggt. Målet med analysen var att undersöka om delar i kallvinden löpte risk att drabbas av fuktproblem i form av påväxt av mikroorganismer i relation till vädrets faktorer. Analysen utgjorde två separata metoder: en praktisk mätstudie där fuktmätare fästs i takstolarna inom kallvinden för att mäta fukthalt i takstolarna samt relativ luftfuktighet och temperatur i dess omgivning. I husets närhet placerades en väderstation i syfte att jämföra väderdata med data från mätare placerade i vindsutrymmet och hur vädret påverkar klimatet i vindsutrymmet. Väderstationen gav data för temperatur, luftfuktighet, nederbörd, vindhastighet och vindriktning utomhus. Den andre metoden var att utföra en värme- och fuktsimulering i programmet WUFI. I programmet genomfördes en simulering av kallvinden. Simuleringen presenterade fuktdata under samma tid som den praktiska studien avsett samt under kommande 5 år. Uppmätt data från mätare, väderstation och WUFI sammanställdes för att analyseras utifrån framtagna kritiska värden för mikrobiell tillväxt. Värden för faktorer som beaktades för att genomföra analysen och den slutliga bedömningen var: relativ luftfuktighet, temperatur och fukthalt i material. Ur studien framgår det att kallvinden inte utgör någon risk att drabbas av problem i samband med mögelsvampstillväxt trots kritiska värden under vissa perioder. Vädret visade sig att ha en stor inverkan på klimatet i vindsutrymmet. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar då nederbörd förekommer samt när kraftiga, sydvästliga och sydliga vindar råder. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet ökar väsentligt då nederbörd sker i kombination med sydliga vindar. Då nederbörd förekommer sjunker temperaturen i vindsutrymmet. Temperaturen i vindsutrymmet visar inga tydliga samband med vindens riktning eller hastighet Fukthalten i takstolsvirket i vindsutrymmet ökar under nederbördsperioder samt när sydliga eller nordliga vindar råder. Vindens hastighet visar ingen påverkan för fukthalten. Den relativa luftfuktigheten i vindsutrymmet liknar den relativa luftfuktigheten utomhus. Temperaturen i vindsutrymmet liknar den temperatur som råder utomhus. Fukthalten i takstolarnas virke förhåller sig inte tydligt i samband med relativ fuktighet och temperatur utomhus.

The aim of this study was to compare the in vitro microbial leakage in 4 micro-hybrid composites in combination with 4 single-component dental adhesives (Scotchbond 1/Z100 MP = group 1; Syntac Single-Component/Tetric Flow = group 3; OptiBond Solo/XRV Herculite = group 5; Solobond M/Arabesk Top = group 7) and 4 multi-component dental adhesives (Scotchbond Multi-Purpose/Z100 MP = group 2; Syntac/Tetric Flow = group 4; OptiBond FL/XRV Herculite = group 6; Solobond Plus/Arabesk Top = group 8). Ninety-four mixed standardized Class V cavities of human caries-free extracted premolars were filled with eight different composite adhesive systems using a one-layer (groups 1–4) or a two-layer technique (groups 5–8). After thermocycling and incubation in a broth culture of Streptococcus mutans and Lactobacillus acidophilus, followed by decalcification and staining, the extent and the type of microbial leakage were measured histologically. The extent of microbial leakage in the composite restorations was very low in all groups and there were no significant differences between adhesives. Z100 MP in combination with single- and multi-component adhesives showed a significantly higher microbial leakage than Tetric Flow systems (U test: p = 0.037). XRV Herculite adhesive systems showed significantly less extensive microbial leakage than Arabesk Top adhesive systems (U test: p < 0.001). The single-component dental adhesives achieved a marginal adaptation of composites comparable to that of multi-component adhesives in vitro. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Impacts of land use and climate change in tropical forests on the global carbon budget are of principal interest in the recent research, as these forests amount to about 48 % of the world’s forested area. Interest has been focused on lowland tropical forests mainly, but tropical montane forests occupy about 20 % of all tropical forests. Soils of tropical montane forests are frequently waterlogged and characterised by high soil organic carbon stocks. Furthermore, along altitudinal gradients, changes in stand structure and net primary production can be observed that have not been fully explained yet. As causes reduced microbial activity and nitrogen turnover in soils of tropical montane forests have been suggested. Against the background of climate change, carbon turnover mechanisms in soils of these forests are of special interest. The present study therefore aimed at determining and quantifying relevant carbon and nitrogen pools as well as nitrogen mineralisation potentials. Furthermore, size, activity, and structure of microbial biomass were characterised. The collected data was supposed to provide basic knowledge on carbon and nitrogen cycling in tropical montane forest soils. Thus, evaluation of the susceptibility of their carbon stocks for climate change as well as nitrogen and carbon limitation of microbial organic matter decomposition was possible. Field work of this study was conducted during 2003–2005 at an altitudinal transect that in- cluded five study sites between 1 050 and 3 060 m amsl. Total soil respiration was recorded biweekly over two years, the contribution of roots to total soil CO2 efflux over one year. Soils of the study sites were sampled twice and biochemical and microbial parameters were determined.