Uppsatsens syfte är att diskutera och problematisera hur miljö och hållbarhet används och framställs i företags reklam för att uppnå en ökad förståelse för hur dessa ämnen visuellt kommuniceras. Genom att inta ett kvalitativt perspektiv avser uppsatsen undersöka hur den grafiska designern på ett ansvarstagande och transparent sätt kan kommunicera miljö och hållbarhet till en mottagare. De forskningsmetoder som används är semiotisk analys, diskursanalys samt kvalitativ intervjustudie. Genom metoderna ämnar uppsatsen besvara frågeställningen: På vilket sätt kan grafisk design användas som ett medel för att kommunicera miljö och hållbarhet, på ett ansvarstagande och transparent sätt, i företags reklam? Det teoretiska ramverket utgår ifrån semiotik, diskurs, budskap, ansvarstagande och marknadsföring. Teorierna används för att möjliggöra djupare analys av tre reklambilder som behandlar miljö och hållbarhet, samt genomföra och diskutera utifrån en intervjustudie. Resultatet av studien visar att ärlighet genererar större trovärdighet gentemot företag. Ur perspektivet som grafisk designer är viktigt att etiskt besluta att budskap förs fram på ett sätt som uppfattas på ett ärligt sätt. / The purpose of this thesis is to discuss and problematize how the environment and sustainability are used and portrayed in corporate advertising, in order to gain an increased understanding of how these topics are visually communicated. By taking a qualitative perspective, the essay aims to examine how the graphic designer can communicate environmental sustainability with responsibility and transparency to a recipient. The research methods used are semiotic analysis, discourse analysis as well as a qualitative interview study. Through the methods the thesis aims to answer the question: In what way can graphic design be used as a means of communicating information about the environment and sustainability, in a responsible and transparent way, in corporate advertising? The theoretical framework is based on discourse, semiotics, message, responsibility and marketing. The theories are used to enable deeper analysis of three advertising images that incorporate the topic of environment and sustainability, as well as conduct and discuss the results of an interview study. The results of the study shows that honesty generates greater credibility towards companies. From the perspective of a graphic designer it is important to ethically decide that messages are conveyed in a way that is perceived in an honest way.

Studien syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö kan bidra till inkluderingutifrån en förskollärares perspektiv. Studien bygger på förskollärarnas uppfattningar omsin kompetens och andra faktorer som påverkar vad de anser menas med eninkluderande fysisk förskolemiljö samt utformningen av den inkluderande fysiskamiljön på förskolan. Metoderna som användes för datainsamling var intervju ochmiljöobservation. Den sistnämnda genomfördes genom fotografering av de fysiskaförskolemiljöer där de intervjuade förskollärarna arbetade. Av resultatet framkommeratt av de sex förskollärarna som intervjuats så anser de att inkluderande fysiskförskolemiljö är viktigt. De framhåller att arbetet med detta är ett ständigt pågåendearbete inom förskolans verksamhet. De ser sin kompetens att skapa en inkluderandefysisk förskolemiljö som god. Men hälften av förskollärarna anser att denna kompetenskommer från deras arbetslivserfarenhet, från deras kollegor eller från egna initiativ tillatt lära. De framhåller att sådan kompetens inte kommer från derasförskollärarutbildning.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om förskollärares syn på sina arbetssätt och förhållningssätt kring barnens språkutveckling vid högläsning. Vi upplever att högläsning är en central del i barnens språkutveckling och uppfattar att många förskollärare saknar kompetens inom området. Högläsningen har omformulerats och lagts till som ett nytt läroplansmål i den nya läroplanen för förskolan, Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter (Lpfö18, 2018, s.8).   Vi anser att det är viktigt att få kunskap och kompetens om hur förskollärare kan arbeta med planerad högläsningen som aktivitet i verksamheten. Vidare har studien byggts på en enkätforskning och utgått från ett bekvämlighetsurval då enkäten lades upp på ett förskollärarforum. Enkäternas frågor utformades som strukturerade frågor och påståenden, där respondenterna kunde svara instämmer helt, instämmer delvis, eller instämmer inte. Respondenterna fick även frågor där de kunde svara med egna ord utifrån sina erfarenheter. Datamaterialet samlades in och analyserades i olika diagram som presenteras i analysdelen.  Studien utgår från den sociokulturella teorin, då dess centrala begrepp är språkutveckling, mediering och proximala utvecklingszonen. Barnen lär sig i interaktion med vuxna i sin närhet, sina vänner, nära och kära. De imiterar sina vänner i kamratkulturen på förskolan och lär sig utav varandra, därför kändes denna teori relevant till vår studie om högläsning och språkutveckling.  Resultatet som framkom i vår studie var att det fanns skillnader i hur förskollärare arbetar med högläsning gentemot yngre samt äldre barn och förskollärares syn på högläsning som en planerad aktivitet. Många förskollärare i studien uppfattade att de hade högläsning som planerad aktivitet för att språkfrämja barnen dagligen, men vid deras svar om hur detta planerades var överhängande svar vid läsvilan. En tolkning av dessa svar var att högläsning med språkutvecklande samtal som aktivitet var mer planerad med de äldre barnen, medan de yngre barnen mer hade läsvila som en lugn aktivitet och färre samtal tillsammans med förskollärare.

Det visar sig att allt fler barn idag föds med autism. Detta område ville vi studera vidare då det finns lite forskning inom området i Sverige. Studiens syfte är att undersöka om och i så fall hur pedagoger hjälper barn med autism in i den sociala leken och om hur vårdnadshavare upplever att det fungerar i verksamheten för deras autistiska barn. Ett annat syfte är också om och i så fall hur pedagoger utformar sina lekmiljöer för att anpassa till barnens behov. Studien tar sin utgångspunkt från både pedagogers perspektiv och deras arbetsmetoder, men också från vårdnadshavares perspektiv.   Vår studie är genomförd genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi har genomfört sammanlagt fem intervjuer, varav tre intervjuer är med pedagoger från olika förskolor och två är gjorda med olika vårdnadshavare. Våra intervjuer har transkriberats och anonymiserats för intervjurespondenternas anonymitet i vårt arbete. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotsky, det lekande lärande barnet, integrerande lekgrupper, symbol- och social lek, för att analysera vår empiri.   Resultatet av vår empiri blev att vi såg hur det kunde bli ett dilemma kring barn med autism och barnens delaktighet och inflytande i leken. Vi såg att pedagogerna jobbade på olika sätt för att stötta deras barn med autism, allt från strukturerade lekgrupper till att vara närvarande i den fria leken. Det framkom även att vårdnadshavarna hade en helt annan syn på verksamheten och om/hur deras barn blev tillgodosedda, men detta höll inte pedagogerna med om i vår studie, då de menar att de stöttar barn med autism i deras verksamheter. Resultatet visar också att vårdnadshavare hade mer kompetens i vår empiri angående barn med autism än vad pedagogerna hade. Detta då vårdnadshavare hade fått mer tillgång till olika utbildningar inom ämnet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Den svenska befolkningen äter nästan dubbelt så mycket rött kött än livsmedelsverkets rekommendationer. Då rött kött har stor påverkan på miljön kan ökad livsmedelskunskap leda till förbättrade matvanor ur ett miljöperspektiv. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka den upplevda kunskapen kring olika livsmedels påverkan på miljön. Detta gjordes genom att undersöka konsumenter som ur ett miljöperspektiv aktivt valt att minska konsumtionen av rött kött. Vidare var syftet att undersöka vilka livsmedel som konsumeras istället för rött kött samt om den upplevda kunskapen och hur livsmedelsvalen skiljde sig beroende på kön eller utbildningsnivå. Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som publicerades på Facebook hösten 2019. Inklusionskriterierna för studien var att personerna skulle vara 18 år eller äldre, vara bosatta i Sverige samt under det senaste året valt att minska på rött kött av miljöskäl. Resultat Samtliga respondenter skattade i högst utsträckning att kyckling hade störst påverkan på miljön. Vid minskad konsumtion av rött kött hade kvinnor i större utsträckning valt att konsumera baljväxter medan män valt fisk. Den upplevda livsmedelskunskapen hos respondenterna visade sig vara måttlig och visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män samt låg- och högutbildade. Slutsats Trots att studien inriktade sig till de som av miljöskäl valt att minska på rött kött var det intressant att se att majoriteten även gjorde det av hälsoskäl. Studien bestod till största delen av kvinnor som visade sig främst välja baljväxter medan män valde fisk. En större andel av respondenterna var högutbildade som även de valde att äta framförallt baljväxter. Ett ökat intag av vegetabilier tros vara korrelerat med bättre hälsa men även till mindre miljöpåverkan.

The purpose of this study is to study how sustainability reporting affects companies profitability. In order to achieve this goas, this study intends to conduct a survey of public Swedish limited companies operating in different industries. By fulfilling the purpose, the study can contribute to an increased understanding of how sustainability reporting affects companies profitability. A quantitative method with a deductive research approach. A cross-sectional design was used to investigate how sustainability reporting affects profitability over a given period. The sustainability report variable was operationalized through the Folksam index. The variable profitability was opertionalized through return on equity och total capital. Hypothesis tests were formulated and addresed by a regression analysis. Sustainability reporting in its entirety does not have a identical impact on the profitability of public limited Swedish companies. One aspect of sustainability reporting has a positive impact on profitability. That aspect is the environmental aspect. While the social aspect of sustainability reporting has a negative impact.

Miljö- och klimatfrågor blir allt viktigare och medvetenheten ökar allt mer i samhället. Höga krav ställs framförallt på fastighetssektorn som förbrukar en stor del av jordens totala energi. Inom den kommersiella fastighetssektorn är det därför många ägare som valt att certifiera sina byggnader enligt något miljöklassificeringssystem. Frågan är dock om den växande miljötrenden fått genombrott även när det gäller köpcentrum. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om och hur köpcentrum i Stockholmsregionen arbetar med miljöfrågor. Genom enkät- och intervjusvar från ett antal olika köpcentrum i Stockolmsområdet visar studien att frågan om och hur köpcentrum faktiskt arbetar med miljön är invecklad och inte har ett entydigt svar. Dock visade det sig att fler än väntat aktivt arbetar med miljöfrågor på något sätt men det är tydligt att det finns utvecklingsmöjligheter inom området. Miljön har under de senaste åren blivit en allt mer central faktor men är inte en av de främsta vid drivandet av köpcentrum. Många köpcentrum väljer till exempel att köpa in grön el till fastigheterna och investerar i energibesparande åtgärder som bidrar både till minskade kostnader men även en minskad miljöpåverkan. Intresset är stort och fler vill arbeta mer med miljön än vad de gör idag och i framtiden förväntas miljön bli en allt viktigare faktor vid förvaltning och byggande av köpcentrum. Men för att miljöarbetet ska kunna underlättas och bli en större faktor anser köpcentrumen att det krävs en enhällig ambition om gemensamma och höjda miljökrav på hela marknaden.

No description available.

Detta är en kvantitativ studie som avser att undersöka och redogöra för relationen mellan attityd och handling gällande miljön. Studien relaterar till den aktuella samhällsdebatten om den rådande klimatkrisen. Vidare undersöks hur människors position inom sociala strukturer påverkar det initiala sambandet. Valet av studiens variabler baseras på tidigare studier inom ämnet som hävdar att kulturella faktorer påverkar individers benägenhet att agera för miljön. Resultatet frambringas genom en korrelationsanalys, bivariata samt multivariata regressionsanalyser. Studiens resultat analyseras i enlighet med det teoretiska ramverk som utgörs av teorier från Bauman (2002;2012), Butler (2005), Connell och Pearse (2017), Collins och Bilge (2016), Mellor (1996) samt Bourdieu (2016). Resultatet av studien visar att det finns en korrelation mellan handling och attityd när det kommer till den rådande miljöproblematiken samt att det individuella agerandet påverkas av strukturella förhållanden. / <p>2021-06-10</p>

Denna studie handlar om hur lärarna på fritidshemmet upplever att den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet. Faktorer som personalens utbildningsnivå, intressen samt skolans ekonomiska förutsättningar är något som tagits i beaktning i studien. Syftet med studien är att belysa om och i så fall i vilken grad den fysiska inomhusmiljön påverkar elevernas kreativitet på fritidshemmet. Studien har genom semistrukturerade intervjuer antagit ett kvalitativt arbetssätt. Genomförande och analys bottnar i ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att lokalerna ofta skapar begränsningar för det kreativa och skapande arbete som pedagogerna skulle vilja genomföra på fritidshemmet. Ekonomin är något som flera anger som en bidragande orsak. Personalen på fritidshemmet ser sig ofta komma i andra hand och att skolans obligatoriska verksamhet ses som mer prioriterad.