Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.

Av den totala energianvändningen i Sverige och övriga EU så kommer 40 % från byggnadsbeståndet. Siffran blir alltmer omtalad och pressar automatiskt upp efterfrågan av energisnåla byggnader. Finns det enkla utföranden att sänka energiförbrukningen i byggnader på, genom att energieffektivisera byggnaden på olika sätt? Eller krävs det flera års erfarenhet samt en stor plånbok? Energimyndigheten sätter nya riktlinjer för att ett hus ska kunna kalla sig ett passivhus. Sverige delas in i tre klimatzoner och passivhus mindre än 200 m² i klimatzon III får idag högst ha en energiförbrukning på 30 kWh/m² uppvärmd yta och år. Samt 50 kWh/m² uppvärmd yta och år om passivhuset är större än 200 m². Denna rapport syftar till att jämföra två passivhusväggar i ett passivhus med samma energiprestanda och med en bruksarea på 183 m². Målet är att se hur väggarna skiljer sig i förhållande till material, energi, area och kostnad. Båda förslagen är byggda med förtillverkade isoleringselement, Besta-block respektive BBI Scandinavia element, där båda har bra energiegenskaper. Ett färdigprojekterat passivhus i norra Stockholm har en yttervägg som är 471 mm tjock, bestående av Besta-block. Passivhusväggen ersätts med en annan passivhusvägg med tjocklek 338 mm, uppbyggd med BBI Scandinavias element. Vilket resulterar till att passivhuset får en bruksarea som är 193 m2 vilket i sin tur leder till en 10,4 m2 sparad bruksarea. Samtidigt ger båda väggarna liknande energiförbrukning på 30,2 kWh/m2 bruksarea och år, respektive 30,3 kWh/m2 bruksarea och år. Energijämförandet mellan de båda väggarna är beräknade med hjälp av energiprogrammet BV2 samt Swedisols beräkningsmodeller för köldbryggor. En tredje passivhusvägg som är konstruerad med en traditionell träregelstomme jämförs också med de två andra väggtyperna men bara inom material och kostnad. Detta eftersom väggen i övrigt har liknande egenskaper som väggen försedd med Besta-block. U-värdet för alla tre exemplen är strax under 0,1 W/m2°C och relativt lika. Ändå bidrar ytterväggarna med olika stora areor, kostnad och material. Emissioner från material får inte ha en negativ effekt på dem som vistas i huset, därför är det viktigt att välja sunda material även om materialet i övrigt har bra egenskaper. En byggvarudeklaration åskådliggör en byggvaras relation till miljön i olika byggskeden. I projektet uppvisas en deklaration för en EPS-cellplast som bl.a. Besta-blocken består av. Undersökningar kan göras för att se hur mycket partiklar ett material avger till luften. Deklarationen påvisar att EPS-cellplasten avger ca 45 µg/m2h. I andra deklarationer påvisas att mineralull avger mindre än 20 µg/m2h och att linoleumgolv avger ca             110 µg/m2h.    Båda alternativen med förtillverkade isoleringselement har ett högt pris per m2 vägg, som båda kostar omkring 1600-1700 kr/m2. Den tredje passivhusväggen med träregelstomme kostar endast 422 kr/m2 och har en väggtjocklek på 483 mm.

Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning är begränsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den innebär att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med åtta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp. Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter. Aktiviteterna och gemenskapen är viktiga faktorer för intervjupersonernas trivsel i respektive grupp. Diskussion: Intervjupersonerna utvecklar även sociala färdigheter genom sitt deltagande i fritidsgrupperna. Slutsats: Fritidsaktiviteterna och miljön där aktiviteterna utförs är betydelsefulla för intervjupersonerna. Detta kan relateras till arbetsterapi där meningsfullhet samt fysisk och social miljö är viktiga aspekter för hur aktiviteterna upplevs. Intervjupersonerna ges möjlighet till delaktighet genom att de får vara med och påverka aktiviteternas utformning. Detta är en viktig aspekt inom arbetsterapi.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar. Då är det oundvikligt att visa intresse för på vilket sätt pedagogerna påverkar barnens lek, samt vad det är som styr barnens möjligheter till lek.   Den här studiens huvudsyfte är att belysa hur pedagogens förhållningssätt och miljön, i form av tid och rum, påverkar barns möjlighet till lek. Studien tar upp pedagogens barn- och leksyn utifrån ett maktperspektiv. Den fysiska miljön liksom tid för lek undersöks.   Undersökningen genomförs på fyra olika förskolor. Lekflöde, pedagoger och barn i olika åldrar observeras på respektive avdelning under en dag med hjälp av löpande protokoll. En förskollärare från avdelningen där observationen genomförs intervjuas i direkt anslutning till observationen.   Även om många pedagoger anser att leken är viktig prioriteras ändå rutinsituationer och schemalagda aktiviteter. Studiens resultat visar hur stor makt pedagogerna egentligen har och hur viktigt det är veta vad det är pedagogen gör med makten.

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv.

Syftet med denna studie var att se hur förskollärare arbetar med högläsning för 1-3 åringar i förskolan. Att belysa deras arbetsätt och få en tolkning av deras medvetna arbete för de yngre barnen i förskolan med högläsningen. Begreppet högläsning definieras i denna studie som Simonsson (2004) beskriver det till att vara då barn lyssnar på en vuxen som läser en text. I bakgrunden tas högläsningens olika former upp och betydelsen av högläsning för de yngre barnen. Även Keene och Zimmerman (2003) strategier läggs som teoretisk ansats i denna studie. För att betrakta studiens syfte gjordes en kvalitativ undersökning. Detta genom både intervjuer och videoobservationer ute i förskolans verksamhet. I studien deltog 6 stycken förskollärare och 17 stycken barn i åldrarna 1-3 år. Resultatet visar att förskollärare är medvetna om grunden som skapas inför kommande läs- och skrivutveckling och att ordförrådets utveckling är i fokus under de flesta högläsningstillfällena. Resultatet i denna studie visar också på att förskollärarens syfte med högläsningstillfällena kan se olika ut beroende på grupp, ålder och situation.

Knowledge of ecological processes are a basis for the understanding of important environmental issues. Through qualitative interviews, 8 preschool class pupils have replied to questions concerning the concept nature, disintegration and environment. The aim of this survey was to examine what attitudes and knowledge children with different pedagogical background have about the nature and the environment. The result of this survey in whole demonstrates that all pupils have good and equivalent knowledge of the nature and the environment, independently of their different pedagogical backgrounds. A difference was however that children that have background from “I Ur och Skur” (a Swedish outdoors preschool program) know the names of all small bugs that were in the survey. Their view of what can be regained was also different. The preschool is one very important pedagogic stand when it comes to developing the children's understanding of what happens in nature. Children will interpret science concepts differently depending on their previous experiences of the surrounding world.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.

This thesis was done after a request from the county’s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods’ have emerged and the municipality has expanded. This has resulted in a loss of approximately 60 % of the municipality’s previously green areas. The green areas that are left have changed their character and have today another use than they had a hundred years ago. Västerås today stands in front of a challenge to increase and integrate green areas with the city and its infrastructure.The results from the literature study is in line with the cartographic analysis and they show that the expansion and densification of the cities since the late nineteenth century and the beginning of the twentieth century during the urbanization process has had the consequence that green areas such as gardens, meadows, pastures, wetland, forests and farmland have been superseded by houses and other buildings.The literature study further shows that green areas play an important role for humans as well as for the biological diversity and the climate. It can provide wildlife and plants with habitats and protection and help strengthen the biological diversity. For humans it can provide positive health effects, both physical as well as psychological. Green areas also contribute to temperature reduction, cleaner air and decreased water runoff. / Det här examensarbetet gjordes i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. Uppdraget bestod av att ge en bättre bild av hur grönområden förändrats inom Västerås tätort över tid. Syftet och målet med den här studien var att mäta och analysera hur mycket grönområden som försvunnit från Västerås tätort under de senaste 100 åren samt att göra en kunskapsöversikt kring varför grönområden är viktiga för såväl människan som den biologiska mångfalden.För att besvara frågeställningarna samt uppnå syftet och målet med arbetet användes en kombination av litteraturstudie, kartografisk analys samt tidsserieanalys. Datorprogrammet ArcGIS användes för att utföra mätningarna av grönområden, ArcGIS är ett geografiskt informationssystem.I den kartografiska analysen och tidsserieanalysen gjordes mätningar och analyser av Häradskartan från 1911, Ekonomiska kartan från 1950 och Fastighetskartan från 2011. Mätningarna visar att Västerås tätort har ökat med 46,3 km2 på 100 år. Nya stadsdelar har tillkommit och expanderat vilket har inneburit att ca 60 % av tätortens tidigare grönområden försvunnit. De grönområden som finns kvar inom tätort har förändrats i karaktär och har sannolikt idag en helt annan markanvändning än för 100 år sedan. Idag står Västerås, som många andra städer inför en utmaning att öka och integrera grönområden med staden och annan infrastruktur.Resultaten från litteraturstudien stämmer väl överens med den kartografiska analysen och visar att städers ökade utbredning och förtätning sedan 1800-talets slut och 1900-talets början, i och med urbaniseringsprocessen, har gett upphov till att grönområden som trädgårdar, ängs- och hagmarker, våtmark samt skogs- och jordbruksmark trängts undan för att göra plats åt bostäder och annan bebyggelse. När grönområden minskar försvinner och försvagas en del av den biologiska mångfalden, för människan försvinner viktiga rekreationsområden samt den koppling till naturen som bostadsnära grönområden skänker.Grönområden spelar en viktig roll för såväl människan som för den biologiska mångfalden och klimatet. För djur och växter skänker grönområden habitat och skydd samt hjälper till att stärka den biologiska mångfalden. För människan bidrar grönområden till en ökad koncentrationsnivå, ökat välbefinnande och mindre stress. Grönområdens ekosystemtjänster, gratis tjänster från naturen, bidrar till temperatursänkningar, renare luft och minskad vattenavrinning.Sammantaget visar den kartografiska studien, tidsserieanalysen och litteraturstudien att i takt med att städer växer sker det på bekostnad av grönområden inom och utanför tätorter. Utbredning och förtätning av städer har en direkt effekt på djur och växter, då habitat förstörs och fragmenteras. Den här utvecklingen kan även ha en indirekt påverkan på människor. De positiva effekter som studier har visat att grönområden har på människor kan antas försvinna i takt med att grönområdena försvinner.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa.