Idag är miljömedvetandet stort och intresset för företags miljöarbete ökar och anses allt mer viktigt. Ett system där struktur och ordning är första prioritet är därför viktigt i miljöarbetet. Alla handlingar och inköp som fattas av oss människor påverkar miljön både positivt och negativt. Påverkan blir inte bara här och nu utan global och sprider sig långt över det industriella samhället. Dock har inte förståelsen för miljö och klimat hängt med i utvecklingen och jordens resurser utnyttjas till det maximala med en negativ miljöpåverkan som följd. En lösning för företag att arbeta med att minska verksamhetens påverkan på miljön är att införa ett miljöledningssystem, där minskning av utsläpp till mark, luft och vatten är huvudsyftet. Ett miljöledningssystem syftar till att strukturera upp företagets eller verksamhetens miljöarbete och är ett sätt att ta hänsyn till miljön. Miljödiplomering är ett miljöledningssystem för små till medelstora företag. Miljödiplomering följer Svensk Miljöbas kravstandard och syftar till att verksamheten minskar sin miljöbelastning. Idag är miljödiplomering ett nationellt känt begrepp som används av företag som vill stärka sitt varumärke och bidra till ett bättre konkurrensläge. WCR Sweden AB i Halmstad är specialiserade på service av alla typer av plattvärmeväxlare. Företaget kontaktade Högskolan i Halmstad då de inte hade något strukturerat miljöarbete och insett att detta var något de önskade att införa. Detta var något de ville ha hjälp med vilket resulterade i vårt examensarbete. Mycket praktiskt arbete ligger till grund för resultatet av detta examensarbete. Företagets mest miljöpåverkande delar, som togs fram utifrån resultatet av miljöutredningen, visade sig vara transporter och kemikalieanvändning.

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig. Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation. Studien undersökte även sambandet mellan miljökommunikation och miljöprestanda samt politikernas inverkan på dessa. Det som framkom var att den interna miljökommunikationen har en stor betydelse för landstingens miljöprestanda samt att den har en avgörande roll för hur miljöarbetet fungerar. De främsta skillnaderna som identifierades mellan landstingen var att det fanns betydligt mer resurser gällande miljöarbetet och miljöansvaret inom Västernorrlands landsting, samt att de har tillgång till en miljöinformatör. När det gäller miljöutbildningar använder landstinget i Västernorrland sig av ett filmpaket med tillhörande övningsuppgifter, medan Jämtlands landsting utbildar sina anställda via powerpoint-presentationer och textmaterial. Det kan konstateras att mängden personer har en stor inverkan på hur miljöarbetet fortskrider. Inom Västernorrlands landsting kan de förmedla information, hålla i utbildningar och vara ute på fält i den utsträckning som behövs pga. av deras resursbas. De kan också vara ett bättre stöd och lättare kunna erbjuda hjälp ute i organisationen, vilket i sin tur har medverkat till att miljöengagemanget bland anställda har ökat. Vidare kan det konstateras att ett ökat engagemang leder till ett bättre miljöarbete och därmed en bättre miljöprestanda. I Jämtland innebär resursbristen en motsatt effekt för landstinget och därför utvecklas inte deras miljöarbete i den takt som önskas. Det kan därmed ses ett klart samband mellan miljökommunikationen och miljöprestandan inom landstingen.

No description available.

No description available.

This report describes necessary steps for an implementation of an environmental managementsystem at a secondary school and what would hopefully lead to an environmentalcertification, using ISO14001 – or as a possibility – one of the so called environmentalawards. To the largest part, the descriptions and activities are general and can be used at anysecondary school at all, but the current status analysis – with the started environmentalinvestigation – and the environmental policy are directly coupled to Wilhelm HaglundsGymnasium. The document should work as a process support for implementation of anenvironmental management system at a secondary school.

Environmental issues is now taking a growing place in society and to ensure that companies meet public expectations and do their part in working towards a sustainable development, environmental management system is said to be an effective tool (Almgren & Brorson, 2009). This case study has examined a company's environmental management system in order to find strengths and weaknesses within the ISO 14001 system. The work was carried out using interviews, document reviews and analyzes in which the three main concepts control the report ; "daily work", "audit" and "environmental aspects". The results shows that the daily work looks different depending on where you are; in the production or at the office. The audit examined all documents related to the environmental management system and the study showed that the biggest strengths was the commitment and waste handling while areas such as environmental goals and management review needed improvement. As a result of the deficiencies identified, suggestions for improvements was proposed. The investigation of the routine of the environmental aspects showed an incomplete routine where the red wire from identification to evaluation was missing. Suggestions have been given on how to improve this. The discussion then treated the following areas where the author's point of view is clear and points like the relevance and difficulties etc. was discussed.

This thesis aims to investigate what requirements companies have in order to achieve a successful legislative compliance control. The implementation of an environmental management system can help the company to structure their business and succeed with their environmental legislative compliance. Both small and medium sized businesses perceive that it is difficult and time consuming because the legislation can be difficult to interpret if you do not have the required knowledge. There are many companies that hire help in the form of consultants who audit their compliance, but this leads to a risk that the company will be exposed when the knowledge does not remain in the company if the consultant would cancel the cooperation. There are not so many tools today for businesses to obtain good legal compliance. The methods used are usually checklists included in the control program, and it costs a lot of resources to do everything needed. This study strives to deliver the expressed needs of the businesses. The companies surveyed in this study wished that there would be extra help to keep track of the laws pertaining to their business, but also that the legal text should be clearer. The legislative compliance systems of today must become easier to use and more effective for the environmental manager to work with. If the research had increased in this area, perhaps a new system may be able to meet the unconscious needs of companies and help them to develop and become more independent.

Sammandrag Vi har undersökt hur en gemensam miljöstandard fungerar inom Länsförsäkringsgruppen, där organisationen har setts som ett exempel på en decentraliserad federation. Länsförsäkringsgruppen har haft en gemensam miljöstandard sedan 2003, ISO 14001 som samtliga länsförsäkringsbolag har arbetat utefter med stöd från Länsförsäkringar AB (LFAB). Undersökningen har fokuserat på LFAB samt tre olika länsförsäkringsbolag (LF); LF Jämtland, LF Uppsala och LF Östgöta. Totalt har fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med miljösamordnare på respektive bolag samt med hållbarhetsansvarig vid LFAB. Syftet var att se hur den gemensamma miljöstandarden har anpassats inom olika lokala länsförsäkringsbolag. Utifrån syftet och forskningsfråga har den teoretiska referensramen fokuserat på decentralisering, miljöledningssystem, målkongruens samt intern kommunikation. Resultatet tyder på att kommunikationen är en viktig utmaning och blir ibland bristfällig i en decentraliserad federation vid Länsförsäkringars gemensamma miljöarbete. Det visar sig också att en gemensam miljöstandard inte är helt optimal i en sådan organisationsstruktur då decentraliseringen gör det svårare att följa den lokala implementeringen samt genomföra en gemensam uppföljning inom Länsförsäkringsgruppen.

<p>Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.</p>

<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>