Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005 A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports. The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled. Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report. / Syfte Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem. Problem Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna. Metod Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete. Resultat Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.

Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför. Syftet med denna studie är att visa hur miljöledningssystemet som idé fungerar i praktisk tillämpning hos Tyréns. Vidare är syftet också att åskådliggöra vilken betydelse dokumentstyrning har för konsulternas vardagliga arbete med miljö. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och med utgångspunkt i ett socialkon-struktivistiskt perspektiv. Eftersom jag ser verkligheten som bestående av sociala kon-struktioner kan jag inte här leta efter en enda ”sanning” utan måste istället tolka det som konsulterna berättar för mig utifrån den personliga analys jag förmår göra. Jag hittar fem grundläggande teman ur vad jag upplever de intervjuade konsulterna anser viktigt för att miljöarbetet ska fungera i Tyréns verksamhet. Dessa fem teman är: ”Miljö behöver vara en del av vardagen!”, ”Miljö får inte vara för krångligt!”, ”Miljö är levande!”, ”Man behöver veta att något är fel – inte exakt vad man ska göra åt det!” och ”Miljö berör alla!”. Viljan att integrera miljöledningssystemet finns hos företaget, men det verkliga infö-randet kan bli problematiskt just eftersom det gäller att få alla individer med olika förutsättningar att bli intresserade av och verkligen förstå systemet. Jag upplever att konsulterna tycker att saker som har med miljö att göra kan vara ganska komplexa. För att miljöarbetet ska smälta in naturligt i vardagen är en förutsättning att det finns tid och kunskap om hur man ska göra och att det ska vara lätt att förstå hur miljö hänger ihop med det egna projektet, för annars finns risken att man struntar i det. Styrning bara genom dokument upplevs svårt och vikten av den informella kommunikationen poängteras, samtidigt som många konsulter också pratar om regelbunden utbildning som någonting grundläggande för att miljöledningssystemet ska fungera. / The increasing demands of society have led to a growing awareness among companies to emphasize their influence on the environment. One way of doing this is by introducing an environmental management system into the business. It is all about creating a control system that, by documents, is supposed to integrate the environmental work of the company among its own personnel. The target is to achieve continual improvement. Tyréns is an enterprise of technical consulting that has an environmental system certified by ISO 14001. The aim of this study is to illustrate how the environmental management system, as an idea, works out in its application at Tyréns. I will also show what importance document control has for the consultants’ environmental work. The project has been made as a qualitative case study as seen from a social constructivistic perspective. I see reality consisting of social constructions and therefore it is impossible for me trying to find one “truth”. Instead I have to interpret the information given to me by the consultants. I have found five basic themes that I believe the interviewed people find important for their environmental work at Tyréns. These five themes are: “Environmental work has to be a part of the every day activities!”, “Environmental work can not be too complicated!”, “Environmental work is dynamic!”, “You have to know that something is wrong – not necessarily what to do about it!” and “Environmental work concerns everyone!”. The will to integrate the environmental management system does exist at the company, but the true implementation can become problematical since you have to get all the individuals with different prerequisitions to be interested in, and truly understand the system. I feel the consultants experience the environmental matters as rather complex. An important condition for the environmental work really being able to blend in is that there is enough time and knowledge for it. It must also be easy to understand how environmental issues connect with the consultant’s own project; otherwise there is a risk that the person doesn’t care about it. Controlling only by documents is thought to be hard and the importance of the informal communication is being emphasized. Many of the consultants also talk about regular education as something fundamental if the environmental management system is to work out properly.

This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

No description available.

För att effektivisera och uppnå de krav som ställs på företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med många andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ”Vårt sätt att arbeta”. Det råder idag osäkerhet om i hur stor utsträckning systemet tillämpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anställda. I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen består av en kortfattad beskrivning av ”Vårt sätt att arbeta”, byggprocessen och ISO. Den utredande delen av rapporten innehåller data från intervjuer och enkäter. Skanska har utvecklat ett mycket bra system för att hjälpa sina anställda i sitt arbete. Utifrån svaren i intervjuerna kan man tydligt se att det finns en gemensam bild av ”Vårt sätt att arbeta” och att det används och uppskattas i stor utsträckning. Men det finns alltid saker som kan förbättrs för att göra systemet ännu mer funktionellt. Det efterfrågas till exempel någon slags uppdelning i systemet.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag. Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.

Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat. Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. . Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål. Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.

<p>Allt fler företag väljer att föra ett aktivt miljöarbete och marknadsföra sig som miljöanpassade. Många företag väljer att följa olika miljöstandarder som är ett verktyg för att miljöarbetet utförs på strukturerat och effektivt sätt. Enligt miljöstandarden ISO 14001 kan företag införa och certifiera ett miljöledningssystem, som är en arbetsmodell som företaget skall följa i sitt miljöarbete. Rapporten syftar till att genom intervjuer kartlägga de förändringar införandet av ett miljöledningssystem innebär för mindre företag. Rapporten kartlägger både fördelar och nackdelar systemet medfört. Rapporten tar även upp följande frågor: Vilka förväntningar hade företagen innan implementationen av miljöledningssystemet och har dessa förväntningar uppfyllts? Har den kostnad miljöledningssystemet skapat uppvägts av de ekonomiska fördelar miljöledningssystemet skapat. Hur har företagens miljöpåverkan förändrats efter införandet av miljöledningssystemet? Undersökningen visar att miljöledningssystemet medfört ett förändringar för företagen till exempel bättre miljötänkande och rutiner för miljöarbete, kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och positivt inställda medarbetare.</p>

<p>Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter. Detta verktyg testas och utvärderas genom en fallstudie som genomförts på SÅBI Pellets AB i Valbo våren 2006.</p><p>Resultaten vi fått, främst genom intervjuer med personal inom organisationen, visar på att motivation och kunskap om miljöledningssystem ökat i det undersökta fallet. Detta är ett bevis på att verktyget som vi konstruerat fungerat och varit ett uppskattat arbetssätt bland personalen. De åsikter som framkommit vid intervjuerna har även lett fram till förbättringsförslag till verktyget som modifierats för att ännu bättre kunna involvera personalen i framtagandet av ett miljöaspektsregister. I enlighet med vår förförståelse fanns en tillräcklig kunskap om organisationens miljöpåverkan för att personalen inom ramen för verktyget själva kunde peka ut de viktigaste miljöaspekterna.</p>