No description available.

Studien som gjorts på Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock håller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frågeställning. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översättas till SYC:s särskilda situation. Studien syftar även till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien är av relevans då vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder många gånger lovar mer än de kan hålla. I SYC:s fall har lösningarna som främst avser mätbarhet av miljöpåverkan medfört att miljöfrågan kommit att kretsa kring sådant som vi tror upplevs som tråkigt. Den svaga retoriken lyckas inte förmedla det högre syfte som miljöarbetet eftersträvar. Symbolen för miljösatsningen har förskjutits från Penguin till lastbryggan och dess problem.I ett försök att komma närmare den problematik som ledningen uttrycker har nio kvalitativa öppna intervjuer gjorts. I enlighet med den abduktiva metoden har förståelsen vuxit fram för fenomenet genom en växelverkan mellan teori och erfarenheter från fältet. Därtill kompletterades det insamlade materialet med tio spontanintervjuer för att kunna bekräfta våra resonemang och således ytterligare styrka det vi kommit fram till. Vi framhåller dock att vi inte är ute efter att göra anspråk på en sanning, utan istället intresserar vi oss för att förhoppningsvis kunna formulera en alternativ spännande och stark berättelse som kan skapa reflektion hos läsaren.Den narrativa tolkningsmodellen användes för att undersöka bakomliggande orsaker och motiv i respondenternas berättelser. På så vis kunde vi lämna det naiva synsättet och röra oss mot ett mer ifrågasättande och undersökande. Resultatet av tolkningsarbetet gav en förståelse för att en utbredd avsaknad av kunskap hos personalen fanns kring miljöarbetet. Det berodde troligtvis på att arbetet med de praktiska frågorna kommit att hamna i fokus.De erfarenheter vi har samlat på oss under arbetets gång ger oss en förståelse för hur generella lösningar kan begränsa en organisation i ett förändringsarbete. Det är därför viktigt att kunna lämna naiva föreställningar och våga utsätta sig för de prövningar som ledarskapet medför. En fallenhet för att tala väl för sin sak kan bli en av ledarens viktigaste kommunikativa verktyg då denne formulerar en strategi för förändringsarbetet.

Examensarbetet kartlägger vilken nytta företag inom ytbehandlingsbranschen har av att arbetaenligt miljöledningssystem (MLS), i detta fall ISO 14001. Utöver detta presenteras även påvilket sätt ytbehandlingsindustrier arbetar med sina miljöfrågor, såsom miljöaspekter ochmiljömål, samt författarens slutsatser om huruvida ett miljöcertifierat företag genomsyras avhögre grad av miljömedvetenhet jämfört med ett ej miljöcertifierat. Projektet har utförts isamarbete med Svensk ytbehandlings förening (SYF).Studien omfattades av ett antal ytbehandlingsföretag varav några av dem var certifieradeenligt ISO 14001 och några av dem arbetade utan miljöledningssystem. Insamlingen avinformation har innefattat intervjuer, interna revisioner av deltagande företags MLS,enkätundersökning samt litterära studier.Resultaten visade att företag som arbetar enligt miljöledningssystem troligtvis har svårt attgöra så stora kostnadsbesparingar på det rent praktiska miljöarbetet, att dessa täcker deutgifter som hänger samman med införande, underhåll och certifiering av ett MLS. Dock ärfaktumet sådant, att dagens konsumenter i stor utsträckning kräver att deras leverantörer kanbevisa att de inriktar sig på att arbeta enligt ett miljöanpassat sätt. Därav blev slutsatserna fråndetta examensarbete att det är värdefullt för ytbehandlingsindustrierna att sträva efter attarbeta enligt miljöledningssystem.

The increasing environmental problems have today become global and changes are dras-tically needed in all levels of society. Customers’ buying behaviour can play a big partand it is possible to both contribute to a more sustainable world and add economic valueto a business, but new sustainable business models are needed. In this research projectThe Lobby, a new innovative marketplace owned by AMF Fastigheter, has been usedas a case study to find the key areas in retail business where change is most important.Furthermore, a life cycle assessment has been conducted to see where in a T-shirt’s lifecycle the most CO2equivalents are released and what the difference between a T-shirtbought at a physical store and e-commerce is. This research project has found that themost important area to focus on if sustainability is to be integrated successfully in aretail business is the company management. The commitment and attitude the companymanagement mediates to their employees is crucial for success. For The Lobby it is alsoimportant to evaluate which retailers they choose to approve due to the fact that its in-directly affecting their sustainability. The Lobby should also try to be more transparentand informative. By promoting their sustainability actions they can attract both cus-tomers and future retailers. But the research and knowledge in the field of influencingand changing customers’ behaviour is still limited and more research is needed. / De ökade miljöproblemen har blivit globala och drastiska förändringar måste ske på allanivåer i samhället. Konsumenters köpbeteende kan ha stor inverkan och det är möjligatt både bidra till en mer hållbar värd och öka företagets ekonomiska tillväxt. Men nyaföretagsmodeller behövs. I detta examensarbete har The Lobby, en ny innovativ han-delsplats som ägs av AMF Fastigheter, använts i en fallstudie för att hitta de områdendär hållbarhet kan integreras. En livscykelanalys har även blivit utförd där en T-shirtsCO2ekvivalenter blev beräknade för att se skillnader om T-shirten köps via e-handeleller i en butik. Examensarbetet har hittat att de viktigaste områdena att fokusera påför en lyckad integration av hållbarhet är företagets ledningsgrupp. Engagemanget ochinställning som ledningen förmedlar till sina anställda är den viktigaste faktorn för attlyckas. För The Lobby är det även viktigt att utvärdera de företag de väljer att expon-era i The Lobby då det indirekt påverkar deras hållbarhet. The Lobby borde även blimer transparenta och ge mer information. Genom att förmedla vilka hållbara val de görkan de attrahera både nya konsumenter och företag. Men kunskapen om hur man bästinfluerar och påverkar kunders beteende är begränsad och mer forskning inom områdetbehövs.

<p>Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit</p><p>alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med</p><p>införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering:</p><p>Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete?</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar</p><p>denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete.</p><p>Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att</p><p>kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa</p><p>metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie.</p><p>I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid</p><p>upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn,</p><p>däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.</p>

<p>The purpose with this article is to give examples how to remain and in a long run develop a higher interest in maintenance activities and knowledge. First reason is the changed age-distribution with more number of older employees among maintenance personnel staff and second reason is demand for education due the increasing demand in environmental responsibility.</p><p>In spite of there is a lot of knowledge of maintenance in national organizations of interests it will not be used in a sufficient extent in many companies. This knowledge is an important base to use to re-built the missing or loosed skills in companies. The national organization UTEK is involved in European projects to validate knowledge of maintenance. Lost of or bad maintenance activities will always affect on the environment.</p><p>Establish a network between companies is a good way to exchange information in their common business areas. If the existing maintenance department in companies have difficulties to manifest itself, an alternative organization as a personnel co-operative organization can be a solution. That will be lead to better productivity and higher engagement in the personnel. To evaluate the maintenance skills for personnel to a good basic level will in most case lead that they further will search for more information and cause demand for increased efforts of education from educational institutions.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka miljöledningssystemets användbarhet i landstinget och studera vilka driftkrafter och hinder som finns med införandet av miljöledningssystemet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Resultaten från Vrinnevisjukhuset sattes i samband med landstingets övergripande miljöarbete och analyserades. </p><p>Studien pekade på att införandet av miljöledningssystemet har lett till att ansvaret för miljöarbetet har förflyttats neråt i organisationen och att flera personer har blivit inblandade i miljöarbetet. Som helhet fungerar miljöarbetet bättre efter att beslut om införande av miljöledningssystem hade fattats. Till fördelarna som miljöledningssystemet har medfört för miljöarbetet hörde systematiken som man har fått i sitt miljöarbete, ökad kunskap, medvetande och uppfinningsrikedom bland medarbetarna, material-, kemikalie-, och energireducering och att miljöfrågorna kommer in redan vid planeringen. De största svårigheterna med införandet av miljöledningssystemet var bristen på tid och pengar. </p><p>Slutsatsen blev att miljöledningssystemet verkar vara ett användbart verktyg i landstinget men att ISO standarden visar en svaghet när den tillämpas inom offentliga organisationer. Den tar nämligen inte med den indirekta miljöpåverkan.</p>

<p>Multinationella företag har i och med den ökade globaliseringen fått större möjligheter att investera och etablera verksamhet i länder i tredje världen. Företagen i dagens samhälle har en stor betydelse, och de förväntas ta ansvar för sin verksamhet, även då det gäller miljömässiga och sociala förhållanden. Studien syftar till att undersöka hur möjligheterna ser ut för multinationella företag att anta initiativ för miljömässiga och sociala dimensioner av sin verksamhet, ett sk CSR-arbete. Intervjuer med tre stora svenska företag, IKEA, SKF och H&M, har genomförts och ett antal dokument från företagen har också analyserats. Bland det som tycks vara av vikt för att kunna ha en hög ambition med ett CSR-arbete kan vi bl a notera att valet av konkreta verktyg för ansvarstagandet bör anpassas efter företagets kundbild och produktionsförhållanden. En annan viktig observation är att det i de företag som studerats finns grundläggande värderingar där CSR-initiativen lätt kan tolkas in. Detta antas således vara en viktig förutsättning för att en hög ambition i arbetet med att föra in ett miljömässigt och socialt tänkande i verksamheten ska vara möjlig. En god dialog med sina kunder tycks också vara något som alla de tre studerade företagen strävar efter, och ansträngningar för att både samla in och kommunicera ut information görs. Vidare verkar CSR- området präglas av en princip om ständiga förbättringar. Att utveckla och förbättra sitt ansvarstagande är något som företagen bedriver ett arbete med, och att hela tiden hitta nya vägar för det ansvar man som företag tar är enligt studiens slutsatser viktigt att sträva mot.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. </p><p>Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. </p><p>I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. </p><p>Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. </p><p>Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.</p>

<p>Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem. </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra miljöarbetet mellan Luftfartsverkets flygplatser som har certifierade respektive icke-certifierade miljöledningssystem. </p><p>Uppsatsen strävar efter att tyda och beskriva det insamlade materialet och därför används en tolkande kvalitativ fallstudie. Utifrån vår studie kan vi inte generalisera och säga att alla flygplatser inom Luftfartsverket bör certifiera sina miljöledningssystem. Flygplatsernas individuella förutsättningar är helt avgörande om det är en fördel att certifiera eller inte och det är upptill flygplatserna själva att göra den bedömningen. Från resultatet har vi gjort en bedömning att vissa förutsättningar är av betydelse vid beslutet att certifiera.</p>