<p>Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlätta arbetet med miljöfrågor blir idag allt vanligare. Detta är ofta ett resultat av krav från externa intressenter och är avsett att stärka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tänkas utgöra den förenande länken inom ett företag som får miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den länken i så fall stärkas? Den här C-uppsatsen fokuserar på dessa frågor och ramas in av begreppet kommunikation. Frågorna rörde bl.a. hur de anställda upplever olika påverkande aspekter av miljöarbete samt hur de upplever att miljöarbetet kan utvecklas inom det egna företaget. </p><p>Den interna kommunikationens betydelse lyfts även fram samt hur denna samspelar med miljöarbetets framgång. Det empiriska materialet hämtades huvudsakligen ur fyra intervjuer med personer från olika hierarkiska nivåer inom företaget. Materialet analyserades och diskuterades sedan utifrån en organisationsteoretisk syn på kommunikation. </p><p>Slutsatserna från studien kan mycket övergripligt förklaras som att oavsett hur välutvecklade intentioner ett företag eller en organisation har om sitt miljöarbete, så kommer det aldrig att fungera bättre än de kommunikativa förutsättningarna tillåter. Den interna kommunikationen är en avgörande faktor för hur väl ett företag kan nå upp till uppsatta mål för miljöarbetet. Förslag till hur den kommunikativa delen av miljöarbetet skulle kunna utvecklas framkom genom önskemål om införande av diskussionsgrupper samt tydligare formella kommunikationskanaler.</p>

<p>Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.</p>

<p>Många av dagens företag jobbar aktivt med miljöfrågor. Ett sätt att jobba med miljö och integrera miljöarbetet i företagets verksamhet är att implementera ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem (MLS) är ett sätt att strukturera, styra samt organisera miljöarbetet i företag och andra organisationer genom praktiska handlingar. Det är ett verktyg att fördela ansvaret, organisera, prioritera och effektivisera arbetet för att på så sätt verka för en bättre miljö och uppfylla myndigheternas och intressenternas miljörelaterade krav.</p><p>Denna studie fokuserar på de organisatoriska aspekterna såsom ledningens och anställdas roller och engagemang, förändringsprocesser och kommunikation inom företagets samtliga led. Syftet med denna studie var är att, genom intervjuer av miljöansvariga på tre medelstora företag, få en förståelse för hur medelstora företag upplever implementeringen av miljöledningssystem.</p><p>Resultaten pekade på att implementeringen i samtliga företag har blivit framgångsrikt och miljöfrågorna har blivit väl integrerade inom organisationerna. Anställdas engagemang har ökat med tiden och ledningens roll under implementeringsprocessen har varit betydelsefull. Företagen har anpassats till de yttre intressenternas krav och viljan att uppnå en god miljöimage har visat sig vara en stor drivkraft som har påverkat det strukturerade miljöarbetet (MLS) positivt.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Miljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod.</p><p>I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling.</p><p>Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier. Det vi noterade vid sammanställningen var att certifiering är ett helt centralt tema för företagen när hållbarhetsfrågor diskuteras. Från dessa huvudkategorier utformades sedan påståenden som knöts till befintlig teori.</p><p>De indikationer vi kunde se var att företagen har en vilja att värna om miljön men den största anledningen till certifieringen var främst kravet från kunderna. De anser inte att de skulle ha överlevt på marknaden om inte en certifiering gjorts. Det blir som ”Katten på råttan, råttan på repet”. Logiskt sett borde det också innebära att företagets marknadsvärde ökat jämfört med om certifiering inte gjorts.</p><p>Trots kravet från kunder och leverantörer på att företagen ska certifiera sig är kunderna inte beredda att betala för certifieringen. Certifieringen blir därför en självklarhet som företagen inte kan ta betalt för, i slutändan är det ändå priset som styr. Certifiering blir därmed mera ett konkurrensmedel än att företagen vill värna om miljön. Dock tror vi att miljön kommer att få en allt större roll i framtiden när företagen väljer att certifiera sig.</p> / <p>Summary</p><p>Today the environmental goods and services are in demand. This affects trade and the way to do business. The demands of environmentally branded products have therefore increased. The standards, line systems and control systems have been taken a significant position. At this point the certification has been created.</p><p>In our study we wanted to investigate if certification is the right tool to use for a company to promote sustainability or if certification is necessary for a company to survive on the market. This led us to contact a number of successful companies in sustainability.</p><p>We interviewed the managers of the companies or sent questions via mail. We have been inspired of a methodology called Grounded Theory. This methodology focuses on significant meanings found in the empirical material. The key meanings will then be categorized in main categories, under categories and sub categories. We found that “certification” was the main category in the companies when sustainability was discussed. After that we created statements to existing theory.</p><p>Companies in the study have a will to protect the environment but the major reason to certify was because of customer demands. Some claimed that the companies wouldn’t be able to survive on the market if certification wasn’t done. In a sense the situation resembles “the cat on the rat, the rat on the rope”. This indicates that company’s market value increases when they certify their businesses.</p><p>Despite the demands of certification from customers and suppliers, companies are not willing to pay for the certification. The certification will therefore be the main issue and the company will not be compensated for it. Therefore the certification will be more like a tool of competition than an environmental protection for the company. Yet, we believe that the environmental will play a greater part in the future when the companies choose to certify themselves.</p>

The implementation of environmental management systems is a way for the Swedish government to manage the work for sustainable development via central government agencies. Environmental management systems (EMS) were originally developed as a tool for continual improvement of environmental performance in industrial companies, following the circle of “Plan, Do, Check, Act”. The aim of using EMS was to facilitate integration of environmental considerations in all agency activities, both internal and external. The purpose of the thesis is to study translation processes of environmental issues related to the EMS project in central government agencies. In order to study the construction of environmental issues in EMS work in agencies, and the consequences of these constructions in relation to ecological sustainable development, four studies have been conducted; first, a study of documents related to the EMS project; second, a study of the Swedish Road Administration and their work with EMS; third, a study of translations in the network for EMS implementation; and fourth, a focus group study of management groups in five agencies.The analysis shows how the external references have been a central part of the translation processes taking place in the EMS project. This is explained as a result of the use of the international EMS standard, ISO 14001, which has become a frequent reference in the project. The influence of ISO 14001 is explained in the thesis as a consequence of the perceived lack of interest at management and government levels in the implementation of EMS projects in agencies. Related to the common adoption are also the external, certified environmental auditors and consultants auditing the results of the EMS implementation and thereby influencing the translation processes taking place in the project. As a result the activities for sustainable development by state agencies have become an issue for the audit and judgement by private actors.Another consequence is the focus of the measurable and non-conflict environmental aspects matching the EMS rationale. Contested environmental issues however do not match the model and may therefore attain less attention of environmental management. Under the influence of the EMS rationale the translation of ecological sustainable development becomes restricted to environmental issues constructed as EMS issues. Related to this is the learning that remains restricted to the EMS rationale. A vital implication is the need for dialogue on the role of state administration for sustainable development beyond EMS activities.

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivit alltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och med införandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter. I mindre företag är inte denna företeelse särskilt vanlig. Med detta som utgångspunkt blev vår problemformulering: Vad driver mindre företag att använda miljöledningssystem och gröna nyckeltal och hur bedriver de sitt miljöarbete? Vårt syfte med denna uppsats är att kunna ge vägledning om vilka gröna nyckeltal som kan vara relevanta och som mindre företag kan använda sig av i sin redovisning. Vi vill se om det går att identifiera drivkrafterna bakom miljöredovisning och hur intressenterna påverkar denna. Vi försöker fånga upp trender inom området och använder företagskoncerner som jämförelsegrund för att visa alternativ och ge exempel på miljöarbete. Teorin inleds med en redogörelse för olika drivkrafter som kan finnas bakom miljöredovisning samt en djupare diskussion om gröna nyckeltal. Vidare beskrivs intressentmodellen och legitimitetsteorin samt vad olika intressenter använder miljöredovisning till. Vi valde att kombinera en kvantitativ och kvalitativ metod för insamlandet av det empiriska materialet till vår studie. Vi börjar med den kvantitativa metoden för att få en överblick samt för att få respondenter till den kvalitativa delen av vår studie. I vår analys av det empiriska materialet har vi utgått ifrån vår teoretiska referensram där vi dragit slutsatserna att yttre faktorer och intressenter var viktiga vid initieringen av miljöarbetet och införandet av ett miljöledningssystem hos företagen, men att det senare var de interna fördelarna som värderades högst. Vad det visar är att mindre företag upplever en press utifrån att miljöcertifiera sig men att det i praktiken verkar vara av mindre betydelse vid upphandlingar. Det framstår helt klart att implementeringen av ett miljöledningssystem i företaget gör att miljöarbetet blir mer konkret och strukturerat. Vad avser användandet av gröna nyckeltal är det energiförbrukning i olika former som är den dominerande indikatorn, däremot verkar det finnas problem att relatera denna på ett enkelt och rättvisande sätt.

Sammanfattning Miljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod. I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling. Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier. Det vi noterade vid sammanställningen var att certifiering är ett helt centralt tema för företagen när hållbarhetsfrågor diskuteras. Från dessa huvudkategorier utformades sedan påståenden som knöts till befintlig teori. De indikationer vi kunde se var att företagen har en vilja att värna om miljön men den största anledningen till certifieringen var främst kravet från kunderna. De anser inte att de skulle ha överlevt på marknaden om inte en certifiering gjorts. Det blir som ”Katten på råttan, råttan på repet”. Logiskt sett borde det också innebära att företagets marknadsvärde ökat jämfört med om certifiering inte gjorts. Trots kravet från kunder och leverantörer på att företagen ska certifiera sig är kunderna inte beredda att betala för certifieringen. Certifieringen blir därför en självklarhet som företagen inte kan ta betalt för, i slutändan är det ändå priset som styr. Certifiering blir därmed mera ett konkurrensmedel än att företagen vill värna om miljön. Dock tror vi att miljön kommer att få en allt större roll i framtiden när företagen väljer att certifiera sig. / Summary Today the environmental goods and services are in demand. This affects trade and the way to do business. The demands of environmentally branded products have therefore increased. The standards, line systems and control systems have been taken a significant position. At this point the certification has been created. In our study we wanted to investigate if certification is the right tool to use for a company to promote sustainability or if certification is necessary for a company to survive on the market. This led us to contact a number of successful companies in sustainability. We interviewed the managers of the companies or sent questions via mail. We have been inspired of a methodology called Grounded Theory. This methodology focuses on significant meanings found in the empirical material. The key meanings will then be categorized in main categories, under categories and sub categories. We found that “certification” was the main category in the companies when sustainability was discussed. After that we created statements to existing theory. Companies in the study have a will to protect the environment but the major reason to certify was because of customer demands. Some claimed that the companies wouldn’t be able to survive on the market if certification wasn’t done. In a sense the situation resembles “the cat on the rat, the rat on the rope”. This indicates that company’s market value increases when they certify their businesses. Despite the demands of certification from customers and suppliers, companies are not willing to pay for the certification. The certification will therefore be the main issue and the company will not be compensated for it. Therefore the certification will be more like a tool of competition than an environmental protection for the company. Yet, we believe that the environmental will play a greater part in the future when the companies choose to certify themselves.

Evaluation of sustainable work within real-estate companies is a relativelynew way of working and the number of companies starting towork with this routine increases every day. Chalmersfastigheter is areal-estate company providing faculties for universities. The company ismainly focusing on decision-making and outsourcing. The aim of this essay is to evaluate decision-making processes andensuring that the right decision is made, with other words, evaluatingthe decision and not the result from the decision. By identifying whatsustainability means for Chalmersfastigheter and in which processesdecisions are made, an evaluation is easily made to see if every decisionis based on the three aspects of sustainability; ecology, economy andsocial. The result from this evaluation will highlight how Chalmersfastigheter prioritize in decisions concerning sustainabledevelopment. This study is based on the ISO 14001 standard and the definition ofsustainable development presented in the Brundtland report.Akademiska Hus is used as an example to present how another companyin the same business has operationalized sustainability. This study ismade on a request from Chalmersfastigheter and shall hopefully resultin a routine which becomes a part of their environmental managementsystem. / Utvärdering av hållbarhetsarbete inom fastighetsbolag är ett relativtnytt arbetsätt och allt fler företag har börjat etablera denna rutin i sinverksamhet. Chalmersfastigheter är ett fastighetsbolag inom universitetsverksamhetenoch jobbar som en beställarorganisation vars arbeteutgår ifrån beslutsprocesser. Uppsatsens syfte är att utvärdera beslutsprocesser, det vill säga attsäkerställa att rätt beslut har fattats. Med andra ord att utvärderabeslutet och inte det kvantitativa resultatet. Det här genom att identifieravilka hållbarhetsåtaganden ett företag har tagit, det vill säga vad deanser att hållbar utveckling är. Att identifiera vilka delprocesser verksamhetenbestår av och slutligen vilka beslut som fattas vid delprocesserna.Utifrån det här kan man urskilja om varje enskilt delbeslutupprätthåller de tre hållbarhetsaspekterna – de ekonomiska, ekologiskaoch sociala. Det vi ser utifrån det här är vad som prioriteras vid ettbeslut, när man ser detta kan man då på ett enklare sätt se om företagettillvaratar de tre hållbarhetsaspekterna. Studien utgår från ISO 14001-standarden samt Bruntlandsrapportensdefinition av hållbarhetsarbete. Chalmersfastigheter ställs gentemotAkademiska hus i en jämförelse för att se hur två företag inom sammabransch har valt att operationalisera begreppet hållbar utveckling.Studien är en beställning från Chalmersfastigheter och som förhoppningsvisska leda till en rutin som används i deras miljöledningssystem.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

The purpose with this report is to make a contribution to Bodycote heat treatments workshop in Värnamo, how to introduce, establish and constantly improve its environmental system. The rapport will help Bodycote with there certifying in ISO 14001: s demand standard. Organizations who continuously work with environmental issues have a lot to gain. Two things an active environmental development process will convey are, building of thrust within the circle of customers, and great financial savings. An increasingly numbers of organizations realize the importance to introduce a functioning environmental system into their activity. The investment in a functional environmental system normally has a pay back time in just a few years. A perusal was carried out of the current documents and routines in the environmental system of the workshop. This perusal has later been presented through comments and by proposals to improvements. The result of the perusal showed that there are certain areas of the environmental system that not are properly fulfilled by the standard demands. For example the guaranteed concern for the important environmental aspects, when the system is established, introduced and supported. The problem is rooted in the lack of information documented by the organization. There shall be a list documented over the most important environmental aspects. Other important demands that the standard proclaim, is the comprehensive and the detailed environmental goals. These goals are not established, introduced or supported. Each environmental goal shall have an achievement plan, plans that are yet not active or documented. According to the demands in standard, the workshop shall guarantee that the measurement of environmental performance is performed in a proper way. A routine on these demands was not found during the perusal. The conclusion of the perusal is that the most of the criteria’s in the standard is fulfilled by Värnamo workshop. To succeed with the certifying, the workshop shall especially look at demands concerning the important environmental aspects, the comprehensive and the detailed environmental goals. These demands are vital through out the whole environmental system. However, the other demands that are not fulfilled are also important. / Syftet med denna rapport är att bidra till att Bodycote Värmebehandlings AB:s verkstad i Värnamo skall klara av att införa, upprätta och ständigt förbättra sitt miljöledningssystem för att senare klara av en framtida certifiering inom ISO 14001:s kravstandard. Organisationer som arbetar kontinuerligt med miljöfrågor har mycket att vinna. Tre saker ett aktivt miljöarbete ofta medför är att organisationen bygger upp ett förtroende hos sin kundkrets samt att man effektiviserar och minskar kostnaderna inom organisationen. Fler och fler organisationer inser vikten av att införa ett fungerande miljöledningssystem i sina verksamheter. Investeringen i ett fungerande miljöledningssystem brukar redan ha betalat tillbaka sig självt efter bara några år. En granskning genomfördes av Värnamoverkstadens dokument och rutiner i det nuvarande miljöledningssystemet, denna granskning har sedan redovisats genom kommentarer och förslag till förbättringar. Resultatet av granskningen visade att det finns vissa områden i miljöledningssystemet som inte helt uppfyller standardens krav. Som exempel, säkerställandet av hänsynen till de betydande miljöaspekterna, där miljöledningssystemet upprättande, införsel och underhållning inte har uppfyllts. En lista över de betydande miljöaspekterna skall finnas dokumenterad. Andra viktiga krav som standarden ställer är krav om övergripande och detaljerade miljömål. Dessa krav är inte fastställda, införda och underhållna. Till miljömålen skall det även finnas handlingsplaner, vilket inte finns dokumenterat. Verkstaden skall enligt kraven från standarden säkerställa att mätning av miljöprestanda sker på ett riktigt sätt. En rutin över detta krav hittades inte under granskningen. Slutsatsen av granskningen är att de flesta krav som standarden ställer på Värnamoverkstadens miljöledningssystem är uppfyllda. För att lyckas med en certifiering skall verkstaden speciellt titta över kraven som rör de betydande miljöaspekterna och de övergripande och detaljerade miljömålen, eftersom dessa är så vitala genom hela miljöledningssystemet. Dock får inte de andra kraven som inte är uppfyllda ställas åt sidan.