Av Luftfartsverkets 19 flygplatser är tre certifierade enligt ISO 14001 standarden, övriga har inte certifierade miljöledningssystem. Utifrån detta är Luftfartsverket intresserade av att jämföra miljöarbetet mellan certifierade och icke-certifierade miljöledningssystem på flygplatser, eftersom certifieringar är kostsamma samt även kräver andra resurser. En certifiering framhävs ofta som en marknadsfördel för företag, men eftersom myndigheter inte är konkurrensutsatta på samma sätt är en certifiering inte lika självklar. Vi har beslutat att studera Luftfartsverket som valt att certifiera tre av sinaflygplatser för att se om det finns ytterliggare förutsättningar om varför man ska certifiera miljöledningssystem i statliga myndigheter. Uppsatsen är tänkt att användas av Luftfartsverket som beslutsunderlag för de enheter som funderar på att certifiera sina miljöledningssystem. Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra miljöarbetet mellan Luftfartsverkets flygplatser som har certifierade respektive icke-certifierade miljöledningssystem. Uppsatsen strävar efter att tyda och beskriva det insamlade materialet och därför används en tolkande kvalitativ fallstudie. Utifrån vår studie kan vi inte generalisera och säga att alla flygplatser inom Luftfartsverket bör certifiera sina miljöledningssystem. Flygplatsernas individuella förutsättningar är helt avgörande om det är en fördel att certifiera eller inte och det är upptill flygplatserna själva att göra den bedömningen. Från resultatet har vi gjort en bedömning att vissa förutsättningar är av betydelse vid beslutet att certifiera.

Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats på 1980- talet. Det finns två stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och på så sätt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrågasätts miljöledningssystems effektivitet av många. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning på miljöaspekter, miljömål och standardbehäftade problem. Föreliggande studies syfte är att belysa problemen med miljöledningssystem ur ett organisationskulturellt perspektiv. De organisationskulturella perspektiv som undersöktes i studien är motivation, engagemang, delaktighet, kommunikation och integration av miljöledningssystemet. Detta gjordes genom en intervjubaserad fallstudie vilken omfattade fyra stycken livsmedelsföretag och åtta intervjupersoner, två på respektive företag. Resultaten i studien visar på att tankar kring motivation på företagen skiljer sig åt och denna åtskillnad kan ses gå igen i det faktiska arbetet. Motivationsarbetet har brister på företagen och personalen engageras alla gånger inte i miljöarbetet i önskvärd utsträckning. De företag som genomfört en miljöutbildning i anslutning till certifieringen av miljöledningssystemet eller införandet av det samma märker av en mer engagerad personal och en ökad frekvens av miljörelaterade förslag. Det framkommer även att den interna miljökommunikationen har klara brister. På ett företag förekommer ingen horisontell kommunikation mellan avdelningar och på två av företagen är tvåvägskommunikationen mellan miljöansvarig och personalen klart undermålig. Detta kan till viss del beror av organisationens storlek, men också av miljöansvarigs engagemang och otillräckligt stöd från ledningen. Även i miljöarbetets integrering i organisationerna uppvisar två av företagen brister då avdelningar utöver produktionsavdelningarna inte involveras i miljöarbetet och man tar inte hänsyn till indirekta miljöaspekter. Förklaringar till det är bland annat en undermålig intern kommunikationen och en viss avsaknad av engagemang hos miljöansvariga. Det som bland annat framkommer från studien är att miljöansvarig på företag har en central roll att spela. Dels i att engagera personalen i miljöarbetet, och dels att genom en aktiv kommunikation säkerställa miljöarbetets förankring i företaget och dess kultur. Organisationers storlek visar sig ha en avgörande betydelse för hur väl motivationsarbetet och den interna kommunikationen på företagen fungerar.

Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan. I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy. Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar. Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.

Att företag inför miljöledningssystem i syfte att underlätta arbetet med miljöfrågor blir idag allt vanligare. Detta är ofta ett resultat av krav från externa intressenter och är avsett att stärka företagets position i konkurrens med andra företag. Men vad kan tänkas utgöra den förenande länken inom ett företag som får miljöarbetet att fungera och utvecklas? Hur kan den länken i så fall stärkas? Den här C-uppsatsen fokuserar på dessa frågor och ramas in av begreppet kommunikation. Frågorna rörde bl.a. hur de anställda upplever olika påverkande aspekter av miljöarbete samt hur de upplever att miljöarbetet kan utvecklas inom det egna företaget. Den interna kommunikationens betydelse lyfts även fram samt hur denna samspelar med miljöarbetets framgång. Det empiriska materialet hämtades huvudsakligen ur fyra intervjuer med personer från olika hierarkiska nivåer inom företaget. Materialet analyserades och diskuterades sedan utifrån en organisationsteoretisk syn på kommunikation. Slutsatserna från studien kan mycket övergripligt förklaras som att oavsett hur välutvecklade intentioner ett företag eller en organisation har om sitt miljöarbete, så kommer det aldrig att fungera bättre än de kommunikativa förutsättningarna tillåter. Den interna kommunikationen är en avgörande faktor för hur väl ett företag kan nå upp till uppsatta mål för miljöarbetet. Förslag till hur den kommunikativa delen av miljöarbetet skulle kunna utvecklas framkom genom önskemål om införande av diskussionsgrupper samt tydligare formella kommunikationskanaler.

Dagens samhälle orsakar en stor belastning på miljön, och för att minska denna belastning krävs att både politiker, myndigheter, företag och enskilda personer hjälps åt. Verksamheter kan minska sin miljöpåverkan med hjälp av ett miljöledningssystem, som ISO 14001 eller EMAS. Den som arbetar mest aktivt med miljöledningssystemet i företaget har vanligtvis titeln miljösamordnare. Miljösamordnarens situation kan dock seolika ut i olika verksamheter, och ett företags miljöpåverkan kan antas bero på hur mycket miljösamordnaren har att säga till om i verksamheten. Denna studie har med intervjuer och enkäter undersökt miljösamordnarens möjligheter att påverka företagets strategiska miljöarbete, samt vilka faktorer som påverkar detta. Studien visade att miljösamordnarens möjligheter att påverka sin verksamhets miljöarbete är relativt goda. Det är inte ovanligt att ledningen lyssnar på miljösamordnaren, till exempel godkänns utgifter som miljösamordnaren föreslår i stor utsträckning. Det förekommer dock även fall där miljösamordnarens möjligheter att påverka företagets strategiska miljöarbete är mindre. Den viktigaste faktorn för attmiljösamordnaren ska kunna bedriva ett effektivt miljöarbete är att ledningen visar ett engagemang för miljöfrågorna. Dessutom krävs ekonomiska resurser och att det finns medarbetare med kunskap om miljöfrågor, dock behöver inte miljösamordnaren vara miljöexpert. Utifrån studiens resultat sammanställdes en lista med rekommenderade åtgärder för företag som vill förbättra sitt miljöarbete. Denna studie har dock innehållit relativt få intervjuer och enkäter. För att bekräfta studiens slutsatser och kunna avgöra i vilken omfattning faktorerna förekommer skulle en större studie med fler intervjuer och fler enkäter behöva genomföras.

Som ett universitet som har erhållit bottenbetyg bland statliga myndigheter 2009 har KTH idag en vision om att bli ett av Europas ledande universitet inom miljö och hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete var att undersöka KTH:s energianvändning utifrån ett systemperspektiv med delsyftet att resultatet ska kunna användas som ett underlag med konkreta förbättringsförslag. För att uppnå detta har en energikartläggning av KTH:s skolor och nulägesbeskrivning utförts. Vidare har en intervjustudie genomförts för att erhålla en fördjupning i det energiarbete KTH och Akademiska Hus bedriver i dagsläget. Kartläggningen har påvisat minskning i energianvändningen i samtliga skolor, där ABE-skolan under 2015 visar en förbrukning på 3988 MWh vilket innebär en minskning på ca 30 % mot 2011 (5690 MWh). ICT-skolan uppvisar lägst minskning med ca 8 %. KTH:s skolors totala energianvändning kommandes från fastigheter uppgår till ca 188 GWh. Resultatet av examensarbetet visar på att KTH:s miljöarbete tidigare inte har legat på en tillfredsställande nivå samt att den befintliga hyresmodellen mellan KTH och Akademiska Hus inte skapar incitament för förbättringar i energifrågan från KTH:s sida. Vidare framkommer det att Akademiska Hus och KTH har haft olika ambitionsnivåer i energifrågan, samt att energirapporteringsverktyget som KTH har till sitt förfogande har tydliga förbättringspotentialer, där avskiljning av fastighets - och verksamhetsel är ett av dem. Detta skulle tillåta tydligare uppföljningar av uppsatta energimål inom KTH vilket idag inte är fallet. Några av de förbättringsförslag som slutsatsen landar i kan sammanfattas som: Tillskapa en motpart på KTH till energistrategrollen på AH, vilket skulle förenkla kommunikationen mellan parterna och lyfta fram energifrågan inom KTH. Starta en diskussion kring hyresmodellen och förbättra den så att incitament kan skapas främst för KTH.  Utveckla ett förbättrat energirapporteringsverktyg. / As a University that has been low rated amongst government agencies 2009, today KTH has a vision to become one of Europe’s leading universities in sustainable development. The aim with this paper is to investigate the energy consumption at KTH from a systems perspective. Another purpose is that the result could be used as a guideline for future work. The paper involves mapping of the energy consumption in the schools of KTH and a description of the current state regarding the energy work. Further, an interview survey has been performed in order to achieve a better understanding of how Akademiska Hus and KTH relates to the energy topic. The mapping shows that all schools shows a reduction in their energy consumptions, where ABE by the year 2015 has an energy consumption of 3988 MWh which is a decrease by 30 % compared to 2011 (5690 MWh). The lowest reduction is shown by ICT which counts to 8 %. The total energy consumption coming from facilities at KTH is counted to approx. 188 GWh. The result of this paper shows that the environmental work of KTH have not been on a satisfying level and that the current rental model between KTH and Akademiska Hus does not encourage progress in the energy topic at KTH. Further, it is proven that Akademiska Hus and KTH have different levels of ambition in the energy matter, and that the energy reporting tool that is provided to KTH has clear improvement potentials, where a distinction between property – and operation electric is one of them. This would allow clearer follow-ups of the energy goals in KTH, which is not the case today. A summary of improvement suggestions from the conclusions of the study are:   Create a counterpart at KTH to the energy strategist at AH that could facilitate the communication between the parties and highlight the energy issues at KTH.   Start a discussion concerning the rental model and improve it, to create incentives for energy savings mainly at the KTH side.   Develop and introduced an improved energy reporting tool.

Climate change has become a subject that is frequently reported in the media. There is an increased awareness and interest among consumers about environmental issues. Therefore, companies try to adapt their business to work in a more sustainable way. The ISO 14001 standard is a helpful tool to structure an environmental management system. It is an established framework on how companies can continuously improve their business to minimize the climate footprint.    This report is based on a company that aims to become certified according to ISO 14001. The company is ISO 9001 certified, and several areas are addressed in both standards, which is beneficial for the implementation of their environmental management system according to ISO 14001. The goal off this study is to prepare the company by identifying gaps in their current environmental management system compared to the ISO 14001 requirements.    The GAP-analysis determined the significance of the gap, by dividing gaps in three categories: Minor, Major and Critical. The result showed that almost half of the requirements is considered as minor gaps, which means that the company with minor actions can meet the requirements. The other half is categorized as major and critical gaps, which will need significant actions and resources to meet the requirements. The result from the GAP-analysis shows that the company, due to the similarities between ISO 14001 and ISO 9001, have a good potential to meet the requirements. To start their certification process, the study presents 18 actions based on the result from the gap-analysis for the company to consider.   The purpose of ISO 14001 is not only for a company to get a certificate, but also to continuously improve their environmental management system. Therefore, the company must develop and increase their knowledge of the standard to fully understand it and there by fulfill its purpose. / Klimatförändringar har kommit att bli ett centralt område som det frekvent rapporteras om i media. Medvetenheten och intresset för miljöfrågor har ökat hos konsumenter. Detta innebär att många företag behöver och vill anpassa sin verksamhet så att de arbetar på ett hållbart sätt. Som hjälpmedel för att styra upp företagets miljöledningssystem går det att använda standarden ISO 14001. Detta är ett väletablerat ramverk för hur företaget kan ständigt förbättra sin verksamhet inom miljöarbetet. Företaget i denna rapport har som målsättning att bli certifierade enligt ISO 14001. Företaget är i dagsläget ISO 9001 certifierade och flera punkter berörs helt eller delvis i båda standarderna, vilket är av fördel för implementering av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001.    Studien ingår som en för-analys på företaget genom att identifiera de gap som finns i företagets miljöledningssystem gentemot kraven i ISO 14001. Detta för att förbereda företaget inför certifiering enligt standarden.     I den genomförda GAP-analysen på företagets miljöledningssystem, kategoriserades identifierade gap i tre kategorier; Grön (Minor), Gul (Major) och Röd (Critical). I dagsläget kategoriseras närmare hälften av de krav i Grön, vilket innebär att gapet inte existerar eller kan överbryggas med mindre åtgärder. Resterande krav kategoriseras antingen som Gul eller Röd, vilket innebär att de berörs delvis eller saknas helt. Det kommer krävas större åtgärder för att leva upp till kraven som är ställda i dessa kategorier. Resultatet från GAP-analysen visar att företaget, med hjälp av bland annat sitt kvalitetsledningssystem, har en bra utgångspunkt att möta kraven i standarden. Studien presenterar 18 åtgärdsförslag för att inleda arbetet för företaget att överbrygga gapen och påbörja deras certifieringsprocess.     Studien ger en helhetsbild över de brister som identifierats gentemot kraven i ISO 14001, samt förslag på åtgärder för att överbrygga dessa. För att företaget ska bli certifierade enligt ISO 14001 är de presenterade åtgärderna en bra början. Företaget behöver utveckla och fördjupa sina kunskaper om standarden för att fullt förstå den. Syftet är inte att endast bli certifierade utan även ständigt förbättra företagets miljöledningssystem.

De miljöproblem som har uppstått till följd av mänskliga aktiviteter uppmärksammas alltmer och itakt med detta ökar kraven på företag gällande transparens och hållbarhet. Många företag har därförvalt att börja arbeta systematiskt med miljöfrågor. Syftet med denna rapport är att bidra till ettförestående miljöarbete enligt ISO 14001 på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin,genom kartläggning och analys av dess miljöaspekter. Företaget i fråga hålls anonymt i denna rapport och de resultat som presenteras är sammanfattade och generaliserade. Ett antal avgränsningar behövde göras, där bland annat systemgränsen sattes till att enbart inkludera produktionen i en avföretagets anläggningar. Med grund i en litteraturstudie genomfördes kartläggningen av företagets miljöaspekter genom rundvandringar tillsammans med produktionspersonal. Miljöaspekterna identifierades inom fyra huvudprocesser inom produktionen: förbehandling, maskiner, kvalitetskontroll, och övrigbehandling. Analysen av miljöaspekterna delades upp i två delar. Den första delen innehöll en bedömning av de kartlagda miljöaspekternas betydelse med hjälp av fyra produktionsledare. Följande miljöaspekter bedömdes som de tre mest betydande för företaget: råmaterialanvändning (inom huvudprocessmaskiner), kemikalieanvändning (övrig behandling), och energi (maskiner). Endast råmaterialanvändningen bedömdes som hög miljörisk medan de andra två bedömdes som måttlig. Sett till hela bedömningen så bedömdes majoriteten av miljöaspekterna som måttlig, pågränsen till låg, miljörisk. Den andra delen av analysen bestod av en jämförelse med resultat från Sustainability Accounting Standards Board (SASB), Global Reporting Initiative (GRI), samt från en studie av industrier i Indien. SASB har identifierade miljöaspekter som är betydande för investerare inom olika industrikategorier. För den kategori som företaget i fråga går in under, överensstämmer resultaten av betydande miljöaspekter bra. Det samma gäller angående de av GRI identifierade miljöaspekterna somindustrier rapporterar mest om. Studien av industrier i Indien och de miljöaspekter som där bedömdes som mest betydande överensstämmer även de bra med produktionsledarnas ranking. Utöver dessa betydande miljöaspekter identifierades även en del andra områden som företaget börundersöka vidare, exempelvis: hantering av visst avfall, lokalisering av outsourcade tjänster, samttjänster som kan hjälpa till att säkerställa att lagar efterlevs. Det finns ett flertal aspekter som har påverkat resultaten i denna rapport, där de med störst inflytande är de avgränsningar som gjordes samt den subjektivitet som är förknippad med bedömningen. Subjektiviteten är svår att komma ifrån då bedömningen utförs av personer och deras egna åsikter, erfarenhet, och kunskap spelar in. Då resultaten överensstämde bra med övriga källor anses resultaten i denna rapport ändå vara tillräckligt pålitliga för att kunna användas som en grundav företaget vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete. Det är dock viktigt att företaget i ett första steg kompletterar kartläggningen med de delar av produktionen som exkluderats i detta projekt. De måste även besluta om modellen för bedömning anses vara den man vill arbeta efter samt om manvill inkludera fler anställda eller andra intressenter. / The environmental issues that have arisen due to human activities are being increasingly acknowledged in society. As a result, the expectations on companies regarding transparency andsustainability have increased. Many companies have therefore chosen to work systematically with environmental issues. The purpose of this report is to contribute to a forthcoming environmental work, according to the ISO 14001, on a medium-sized company within the manufacturing industry, by mapping and analysing the company’s environmental aspects. The company in question is kept anonymous in this report and the results that are presented are summarised and generalised. A number of delimitations had to be made, including that the system boundary was set to include onlythe production in one of the company’s facilities. Using a literature study as a basis, the mapping of the company's environmental aspects was carried out through tours guided by production staff on the production site. Environmental aspects were identified within four main processes within the production: pre-treatment, machines, qualitycontrol, and other treatment. The analysis of the environmental aspects was divided into two parts. The first part contained an assessment of the significance of the mapped environmental aspects andwas carried out by four production managers. The results of this assessment showed that the threemost significant environmental aspects for the company is: raw material use (within the mainprocess machines), chemical use (other treatment), and energy (machines). Only the raw materialuse was assessed as high environmental risk, while the other two were assessed to be of moderate environmental risk. Overall, the majority of the environmental aspects were assessed to be ofmoderate (almost low) environmental risk. The second part of the analysis consisted of a comparison with results from the Sustainability Accounting Standards Board (SASB), the Global Reporting Initiative (GRI), and a study investigatingindustries in India. SASB has identified environmental aspects that are significant for investors indifferent industry categories. For the category that is most similar to the company, the results ofsignificant environmental aspects are consistent with those from the production managers’assessment. The same applies to the environmental issues identified by GRI as the ones that industries report the most. The environmental aspects that were deemed to be the most significantin the results of the study that investigated industries in India are also consistent with the productionmanagers' assessment. In addition to these significant aspects, a number of other areas wereidentified that the company should investigate further, such as: waste management of certainmaterials, location of outsourced services, and services that can help ensure compliance with lawsand regulations. Several aspects have influenced the results of this report, where the most influential are the delimitations that were made and the subjectivity associated with the assessment. The subjectivity is difficult to eliminate, since the assessment is performed by people who all have their own opinions, experience, and knowledge, that affect them in the assessment. However, as the results of the assessment matched well with the results of other sources, they could still be considered to bereliable enough for the company to use them as a basis in the possible forthcoming environmentalwork. It is, however, important that the company as a first step complements the mapping with theparts of production that were excluded in this project. They must also decide whether they want to use the model for assessment used in this report, and whether to include more employees or other stakeholders.

Arbetet med miljöfrågorna är svåra att strukturera och därför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 är en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingår ISO 14001 vilken kan användas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det är införandet av denna som analysen vilar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som kan uppstå vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgå gällande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten är som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrågor bland övriga beslut. Slutligen granskas fördelar med att införa miljöledningssystemet ISO 14001.