Ett strukturerat miljöarbete och miljöledningssystem, likt ISO 14001, som tillämpats av företag kan ge upphov till flertalet fördelar. Bland annat finns indikationer att företags miljöarbete kan ge strategiska konkurrensfördelar vid kristider, något som studerats under finanskrisen 2008. För att uppnå ett framgångsrikt miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem finns det ett flertal dokumenterade viktiga faktorer som företag bör arbeta med, däremot finns det kunskapsluckor om vikten av dessa faktorer för svenska företag. I föreliggande studie var syftet att undersöka företags synpunkter om viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete, samt vikten av dessa faktorer som ett stöd under, för studiens tidpunkt, pågående COVID-19 kris. En Q-sortstudie genomfördes online med elva respondenter ansvariga för miljöarbetet på olika företag i Kronobergs län. Deltagarna fick svara på två olika undersökningsfrågor kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet från Q-sortstudiens faktoranalys visade att medverkande företag upplevde att lagefterlevnad och krav från kunder och affärspartners var viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter samt miljörevisioner. Som ett stöd under COVID-19 krisen ansåg företagen att några viktiga faktorer var krav från kunder och affärspartner samt engagemanget på olika nivåer inom företaget. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter. En jämförelse av rangordningen av alla faktorer från båda undersökningsfrågorna visade att högsta ledningens engagemang ansågs som viktigast baserat på ett medelvärde. En tendens kunde även urskiljas att företagen ansåg att miljörelaterade faktorer var av mindre vikt under COVID-19 krisen. Studien indikerade viktiga fokusområden i form av faktorer för ett framgångsrikt miljöarbete och miljöledningssystem, vilka möjligen även kan fungera som stöd under en krisperiod.

Environmental issues have become increasingly important in politics, and society tend to demand that companies adapt their products and work with environmental issues. This is particularly true for small businesses, which constitute a majority of companies and therefore have a significant impact on environmental problems. An instrument that companies can use to reduce their negative environmental impact is an environmental management system (hereafter abbreviated MLS in the study). The most established MLS are ISO standards such as ISO 14001 and EMAS, but these can be resource-intensive and complex to understand and implement, which can be a challenge for small and medium-sized enterprises. To facilitate the implementation of an MLS for small and medium-sized enterprises, simplified MLS have been developed. The purpose of this paper is to investigate and analyze how simplified MLS can facilitate the implementation of an MLS for small businesses in a Swedish context. The research questions addressed are what organizational factors can hinder small businesses from implementing an MLS, and how simplified MLS can be a tool to address these factors. The results of the study indicate that one of the factors that can hinder small businesses from implementing an EMS (Environmental Management System) is resource constraints. Small businesses may have limited resources in terms of time, money, and personnel, which can make it difficult to carry out a comprehensive implementation of EMAS or ISO 14001. Simplified EMSs such as SUSA-miljöbas provide a solution to this problem by offering a more tailored and accessible method for small businesses to implement an environmental management system. These simplified EMSs are more streamlined and focus on the most critical aspects of environmental management, making it more affordable for small businesses to adopt and maintain. Another factor deterring small businesses from implementing an EMS is a lack of knowledge and understanding of the long-term benefits, such as reduced costs and active participation in the circular economy. Furthermore, the results of the study indicate that external pressures often play a crucial role for companies when it comes to the decision of adopting an EMS.

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

<p>Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats på 1980- talet. Det finns två stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och på så sätt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrågasätts miljöledningssystems effektivitet av många. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning på miljöaspekter, miljömål och standardbehäftade problem. Föreliggande studies syfte är att belysa problemen med miljöledningssystem ur ett organisationskulturellt perspektiv. </p><p>De organisationskulturella perspektiv som undersöktes i studien är motivation, engagemang, delaktighet, kommunikation och integration av miljöledningssystemet. Detta gjordes genom en intervjubaserad fallstudie vilken omfattade fyra stycken livsmedelsföretag och åtta intervjupersoner, två på respektive företag. Resultaten i studien visar på att tankar kring motivation på företagen skiljer sig åt och denna åtskillnad kan ses gå igen i det faktiska arbetet. Motivationsarbetet har brister på företagen och personalen engageras alla gånger inte i miljöarbetet i önskvärd utsträckning. De företag som genomfört en miljöutbildning i anslutning till certifieringen av miljöledningssystemet eller införandet av det samma märker av en mer engagerad personal och en ökad frekvens av miljörelaterade förslag. Det framkommer även att den interna miljökommunikationen har klara brister. På ett företag förekommer ingen horisontell kommunikation mellan avdelningar och på två av företagen är tvåvägskommunikationen mellan miljöansvarig och personalen klart undermålig. Detta kan till viss del beror av organisationens storlek, men också av miljöansvarigs engagemang och otillräckligt stöd från ledningen. Även i miljöarbetets integrering i organisationerna uppvisar två av företagen brister då avdelningar utöver produktionsavdelningarna inte involveras i miljöarbetet och man tar inte hänsyn till indirekta miljöaspekter. Förklaringar till det är bland annat en undermålig intern kommunikationen och en viss avsaknad av engagemang hos miljöansvariga. </p><p>Det som bland annat framkommer från studien är att miljöansvarig på företag har en central roll att spela. Dels i att engagera personalen i miljöarbetet, och dels att genom en aktiv kommunikation säkerställa miljöarbetets förankring i företaget och dess kultur. Organisationers storlek visar sig ha en avgörande betydelse för hur väl motivationsarbetet och den interna kommunikationen på företagen fungerar.</p>

<p>Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv. Synsättet ska de företag som använder standarden ta till sig och arbeta efter. Att införa miljöledningssystem betyder en strukturell förändring, men införandet påverkar organisationen även på andra sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka och jämföra hur införandet av miljöledningssystem på ett återvinningsföretag och en statlig myndighet har påverkat de anställdas vardag.</p><p>Den teori som gjort det möjligt att utifrån resultaten kunna besvara syftet med uppsatsen behandlar ’sensemaking’, företagskultur, beslutsfattande och förändringar, garbage can teorin, kommunikation och miljökommunikation. För att utföra studien har en fallstudie genomförts på ett återvinningsföretag och ett statligt verk. Inom ramen för fallstudien har totalt fyra fokusgrupper träffats och diskuterat införandet av miljöledningssystemet och hur det påverkat just den organisation de arbetar i. Två av fokusgrupperna gav perspektiv från ledningshåll och två från övri-ga anställda. Uppsatsens resultat visar att miljöledningssystem kan påverka hur människor tänker kring miljöfrågor även på fritiden. Det har också framkommit att miljöledningssystem ställer stora krav på kommunikationen i företa-get. Denna kommunikation är idag bristfällig inom både det statliga verket och återvinningsföretaget. Uppsatsen visar också intressanta kopplingar mellan organisation och miljöledningssystem.</p>

<p>1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens. Dessa fyra variabler har sedan legat till grund för den analysmodell som har använts i syfte att strukturera empiri och analys. Studiens fallorganisation är Uppsala universitet vilket är intressant att studera då det i denna organisation tidigare gjorts försök att integrera ett MLS men utan framgång. Det empiriska materialet består av intervjuer med universitetets miljösamordnare och tre prefekter samt information från universitets hemsida. I det empiriska avsnittet tillkommer ytterligare tre variabler som visat sig vara betydande för integrering av ett MLS på universitetet, nämligen engagemang, resurser och kultur. I studien framkommer att det finns brister i samtliga variabler inom Uppsala universitet och att detta är en bidragande orsak till att integreringsarbetet tidigare misslyckats. Studien avslutas med förslag till förbättringar för att öka möjligheterna till en lyckad integrering av MLS.</p> / <p>A decree which takes effect from 1 January 2010 implies that Swedish government authorities must introduce an environmental management system (EMS). This study therefore intends to assess, based on the conditions that are prerequisites for a successful integration of an EMS, how the University of Uppsala can meet the requirements of the upcoming regulation. After studying the literature four variables considered to be of importance to the integration have been chosen.These are: adaptation to other management systems, responsibility distribution, communication as well as education and competence. These four factors are the base upon which the analysis model that has been used to structure the empirical and analytical chapters is built. An attempt to integrate an EMS has earlier been done at Uppsala University but failed, which is why this was chosen as the case organisation. The empirical material is based on interviews with the environmental coordinator and three prefects and also material from the university homepage. In the empirical chapter three variables are added as they prove to be of great significance to the integration of the EMS namely commitment, resources and culture. The result of the study shows that there are deficiencies in all of the variables at the university and that this has contributed to the earlier failed integration. The study concludes with suggestions of improvement to enhance the chances of a successful integration of EMS.</p>

1 januari 2010 träder förordning 2009:907 i kraft. Denna förordning medför krav på svenska statliga myndigheter att införa ett miljöledningssystem (MLS). Med anledning av detta avser denna studie att utifrån förutsättningar som ligger till grund för en lyckad integrering av MLS bedöma hur Uppsala universitet på bästa sätt kan möta dessa krav. Efter genomgång av litteratur har fyra faktorer som anses vara betydande för integreringsprocessen valts ut. Dessa är; anpassning av MLS till andra ledningssystem, ansvarsfördelning, kommunikation samt utbildning och kompetens. Dessa fyra variabler har sedan legat till grund för den analysmodell som har använts i syfte att strukturera empiri och analys. Studiens fallorganisation är Uppsala universitet vilket är intressant att studera då det i denna organisation tidigare gjorts försök att integrera ett MLS men utan framgång. Det empiriska materialet består av intervjuer med universitetets miljösamordnare och tre prefekter samt information från universitets hemsida. I det empiriska avsnittet tillkommer ytterligare tre variabler som visat sig vara betydande för integrering av ett MLS på universitetet, nämligen engagemang, resurser och kultur. I studien framkommer att det finns brister i samtliga variabler inom Uppsala universitet och att detta är en bidragande orsak till att integreringsarbetet tidigare misslyckats. Studien avslutas med förslag till förbättringar för att öka möjligheterna till en lyckad integrering av MLS. / A decree which takes effect from 1 January 2010 implies that Swedish government authorities must introduce an environmental management system (EMS). This study therefore intends to assess, based on the conditions that are prerequisites for a successful integration of an EMS, how the University of Uppsala can meet the requirements of the upcoming regulation. After studying the literature four variables considered to be of importance to the integration have been chosen.These are: adaptation to other management systems, responsibility distribution, communication as well as education and competence. These four factors are the base upon which the analysis model that has been used to structure the empirical and analytical chapters is built. An attempt to integrate an EMS has earlier been done at Uppsala University but failed, which is why this was chosen as the case organisation. The empirical material is based on interviews with the environmental coordinator and three prefects and also material from the university homepage. In the empirical chapter three variables are added as they prove to be of great significance to the integration of the EMS namely commitment, resources and culture. The result of the study shows that there are deficiencies in all of the variables at the university and that this has contributed to the earlier failed integration. The study concludes with suggestions of improvement to enhance the chances of a successful integration of EMS.

The environmental work in Sweden has developed a lot over the past fifty years. Today, most companies have some kind of environmental work. Environmental activities are regulated by the Environmental Code, which applies in parallel with other laws. This report is an environmental review for Bräcke Diakoni. The report aims to find out how much environmental impact Bräcke Diakoni has. The report will also be used as a basis for an environmental diploma. Bräcke Diakoni is a foundation that has existed in Gothenburg since 1923 and has its operations in health, care, rehabilitation, psychiatry, children, youth, elder care and hospice. They have an environmental diploma since 2005 and are actively working to reduce their environmental impact. Data were collected through interviews, surveys, and Intranet. The environmental review includes eight of Bräcke Diakoni units are located in Bräcke, Gothenburg. The report is general, covering the environmental impact of energy, water, travel, chemicals, waste, recycling and accidents. No indentations are made. The investigation shows that business trips, electricity, district heating, service vehicles and households waste have the highest environmental impact.  Bräcke Diakoni generally has no impact on the environment that needs urgent help. At the end of the report there are suggestions for further environmental work, such as switching energy contracts, reward soft mobility among staff and reduce the missions through the purchase of video conference. Bräcke Diakoni has already taken steps to reduce their environmental impact. Among other things, they help to meet environmental quality objective "A non-toxic environment" by taking care of their hazardous waste. The fact that they use district heating contributes to the "Good Built Environment" and "Fresh air". / Miljöarbetet i Sverige har utvecklats mycket de senaste femtio åren. Idag arbetar de flesta företag med miljö på något sätt. Miljöarbetet regleras av miljöbalken som gäller parallellt med andra lagar. Den här rapporten är en miljöutredning för Bräcke Diakoni. Syftet med rapporten är att ta reda på hur stor miljöpåverkan Bräcke Diakonis verksamheter har. Rapporten ska även användas som underlag till miljödiplomering. Bräcke Diakoni är en stiftelse som funnits i Göteborg sedan år 1923 och har verksamheter inom hälsa, vård, rehab, psykiatri, barn, ungdom, äldreomsorg och hospice. De är miljödiplomerade sedan 2005 och arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan. Data har samlats in genom intervjuer, inventeringar och Intranätet. Miljöutredningen omfattar åtta av Bräcke Diakonis enheter som är lokaliserade i Bräcke, Göteborg. Utredningen är övergripande och omfattar miljöpåverkan från energiförbrukning, vatten, resor, kemikalier, avfall, återvinning och olyckor. Inga fördjupningar har gjorts. Högst miljöpåverkan fick tjänsteresor, el, fjärrvärme, tjänstefordon och hushållssopor. Bräcke Diakoni har överlag ingen miljöpåverkan som behöver akuta åtgärder. I slutet av rapporten finns förbättringsförslag för fortsatt miljöarbete, exempelvis byta energiavtal, belöna miljövänligt resande bland personalen och minska på tjänsteresor genom införskaffande av videokonferensanläggning. Bräcke Diakoni har redan vidtagit åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Bland annat bidrar de till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” genom att ta hand om sitt farliga avfall. Att de använder fjärrvärme bidrar till att uppfylla ”God bebyggd miljö” samt ” Frisk luft”.

I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.

<p><p>I och med samhällets utveckling från ett jordbrukssamhälle till ett industriellt samhälle, och vidare till ett tjänste- och kunskapssamhälle har antalet tjänsteföretag växt, och därmed även miljöpåverkan från denna sektor. Tjänstesektorns miljöpåverkan kan delas upp i två delar, en direkt miljöpåverkan kopplat till kontorsverksamheten, såsom energianvändning, samt en indirekt miljöpåverkan, som är ett resultat av tjänstens framtida nytta och bestående värde. Ett vanligt verktyg som svenska företag, och andra typer av organisationer, använder sig av för att strukturera upp sitt miljöarbete är miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Miljöledningssystem är dock inte lika vanligt förekommande i tjänstesektorn som inom tillverkningsindustrin. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur indirekt miljöpåverkan hanteras, och kan bli mer hanterbart, inom tjänstesektorn. Detta belyses genom att diskutera varför organisationer har valt att certifiera sina verksamheter, hur organisationer definierar, och hanterar, indirekt miljöpåverkan, samt vilken roll ledningen och medarbetarna har vid hanteringen av den indirekta miljöpåverkan.</p><p>Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med miljöansvariga på fyra tjänsteföretag samt fyra myndigheter. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Därefter drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna visar att organisationerna har valt att certifiera sina verksamheter p.g.a. efterfrågan och intresse hos kunder, samt för att visa på att företaget besitter en hög miljökompetens. De flesta av de medverkande organisationerna har format egna definitioner av begreppet indirekt miljöpåverkan. Gemensamt för dessa definitioner är att samtliga kopplas ihop med kundernas miljöpåverkan. Slutsatserna visar även att hanteringen av organisationernas indirekta miljöpåverkan sker inom ramen för deras miljöledningssystem. Det upplevs dock mycket svårt att formulera mätbara miljömål som berör den indirekta miljöpåverkan vilket troligen beror på att ISO 14001 bl.a. ställer krav på att det ska finnas mätbara mål och att möjligheterna till att formulera ickekvantifierbara miljömål har undgått organisationerna. Ett alternativ för att underlätta hanteringen av den indirekta miljöpåverkan skulle kunna vara att låta bli att dela in miljöpåverkan i kategorierna direkt och indirekt, och istället se till den totala miljöpåverkan med hjälp av ett processbaserat tillvägagångssätt. Det kan även diskuteras huruvida begreppet ”mätningar” är lämpligt vid arbetet med miljömål då termen leder till tankar kring kvantifierbarhet. Vidare visar slutsatserna att ledningens och medarbetarnas kompetens samt engagemang är två nyckelfaktorer för att organisationerna ska lyckas med miljöarbetet.</p></p>