Enmans- och mikroföretag utgör majoriteten av företagen (96,5 %) både i Sverige och i hela Europa. De spelar en viktig roll i samhällets utveckling mot ett hållbart sådant och miljöledningssystem är ett användbart verktyg för detta. De mest välkända miljöledningssystemen, ISO 14001 och EMAS, anses dock inte alltför sällan som krävande. Miljödiplomering är ett av de mindre miljöledningssystem som kommit till därav.Tio företag av olika storlekar och från olika branscher intervjuades om sina motiv och erfarenheter av miljödiplomet. Motiven var flera, främst för att visa kunder att man arbetar på ett miljöriktigt sätt och för att ha en chans i offentliga upphandlingar. Företagen har genom miljödiplomeringen fått struktur på miljöarbetet och en överblick. Med de uppskattade checklistorna kommer många olika praktiska förändringar till det miljövänligare till. De intervjuade har överlag varit positiva. Systemet anses vara enkelt och lätthanterligt och därav värdefullt för mindre företag. Ett par av de intervjuade ansåg att dokumentationen var för tung och tidskrävande samt att ingen av checklistorna riktigt passade dem. Kraven på språket var för höga och det blev för mycket byråkrati, enligt några.Göteborgs Stads miljöförvaltning har berömts under intervjuerna. Genom deras arbete och när de miljödiplomerade företagen också ställer krav, i den utsträckning det är möjligt, på sina leverantörer sprids systemet som ringar på vattnet.

<p>Agencies towards Sustainable Development – A Study of Environmental Management Systems in Governmental Agencies 2005</p><p>A vision of the Swedish government is to build an ecologically sustainable society. A tool in this effort is to implement environmental management systems (EMS). The aim of the thesis is to present in which phase of the implementation of EMS Swedish governmental agencies are. This will be done by compilation and evaluation of agencies’ yearly environmental reports.</p><p>The thesis is written in co-operation with the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA). Swedish EPA has the responsibility to coordinate and drive forward the development of environmental management systems. The thesis is therefore a scientific tool to evaluate how the government’s decision, that governmental agencies have to implement an EMS, is fulfilled.</p><p>Keywords: Sustainable development, environmental management systems, governmental agencies, environmental report.</p> / <p>Syfte</p><p>Huvudsyftet är att presentera i vilken fas olika myndigheter befinner sig i sitt miljöledningsarbete. Det ska göras genom att utvärdera och analysera olika myndigheters miljöredovisningar gällande miljöledningssystem.</p><p>Problem</p><p>Efter ett regeringsbeslut år 1996 inleddes ett pilotprojekt för myndigheter att införa miljöledningssystem i syfte att arbeta för en hållbar utveckling Genom att sammanställa statliga myndigheters miljöredovisningar kan man få information om hur långt myndigheter har kommit i sitt miljöledningsarbete. Uppsatsen studerar huruvida myndigheternas miljöarbete överensstämmer med regeringens beslut om att arbetet med miljöledning ständigt ska gå framåt. Studeras inte myndigheternas miljöarbete riskerar miljöledningsarbetet att falla. Studien är därför viktig i arbetet att ge stöd och förslag på förbättringar till myndigheterna.</p><p>Metod</p><p>Uppsatsen är en kvantitativ studie av myndigheters miljöredovisningar. En organisatorisk teori, den så kallade PDCA-cykeln, har använts för att studera i vilken fas myndigheterna är i sitt miljöledningsarbete.</p><p>Resultat</p><p>Studien visar att i stort sett alla myndigheter har börjat införa ett miljöledningssystem. En majoritet är i genomförandestadiet där en stor andel genomfört miljöutbildning. Det är ett stort gap mellan andelen myndigheter som har gått vidare i PDCA-cykeln, till elementet övervakning och kontroll. Endast 20 procent har haft miljörevision. Lika många har gått minst ett helt varv i PDCA-cykeln i och med att ledningens genomgång har genomförts. Resultatet visar att följande faktorer är viktiga i det fortsatta arbetet med miljöledningssystem: revidering av miljöpolicy och miljömål, arbetstiden för miljösamordnare, rutin för regelbunden miljöutbildning, kvaliteten på miljöredovisningarna och mätning av miljöprestanda med hjälp av nyckeltal.</p>

<p>För att effektivisera och uppnå de krav som ställs på företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med många andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ”Vårt sätt att arbeta”. Det råder idag osäkerhet om i hur stor utsträckning systemet tillämpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anställda.</p><p>I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen består av en kortfattad beskrivning av ”Vårt sätt att arbeta”, byggprocessen och ISO. Den utredande delen av rapporten innehåller data från intervjuer och enkäter.</p><p>Skanska har utvecklat ett mycket bra system för att hjälpa sina anställda i sitt arbete. Utifrån svaren i intervjuerna kan man tydligt se att det finns en gemensam bild av ”Vårt sätt att arbeta” och att det används och uppskattas i stor utsträckning. Men det finns alltid saker som kan förbättrs för att göra systemet ännu mer funktionellt. Det efterfrågas till exempel någon slags uppdelning i systemet.</p>

<p>This report is a degree paper made for the Engineering program in Technical Chemistry at the School of Engineering, Jönköping University.The intention of the project which is described, is to answer whether HV71 might become environmentally certified according to the criteria of "miljödiplomering". The project also included an investigation of which further steps and measures must be undertaken by the enterprise in order to achieve the certificate. The final part was to implement the necessary requirements for the certification.The report starts with a short background where the origin and function of environmental management is briefly explained.The report continues with how the practical work with the environmental certification was done according to requirements of Jönköping municipality. Motivations behind each part of the process are given as well as explanations of how each part of the process was carried out.The final result of the project was that HV71 took the measures needed to live up to the required demands. After a revision made by Miljöstrategen i Jönköping AB, HV71 passed the demands and became thereby an environmentally certified business.</p>

Den främsta orsaken till att man behöver arbeta och synliggöra riskerna med en verksamhets är att reducera riskerna för miljöolyckor som bara inte påverkar våra gemensamma resurser exempelvis grundvatten utan även riskerar människors hälsa. Genom krav från lagstiftning och krav från miljöledningssystem skall företaget genomföra riskanalys fortlöpande och systematiskt. Företaget kan på samma gång utnyttja miljöledningssystemets arbetssätt, PUFF-modell, för att leva upp till lagstiftningen, systematiskt och fortlöpande. Dessutom utnyttjas ledningssystemets olika rutiner som underlag till riskanalysen. Att integrera riskarbetet i miljöledningssystemet är av stor fördel, dessutom undviker man parallella system. Genomförd miljöriskanalys har använd sig endast av riskbaserade kvalitativa metoder så som grovanalys, felträdsanalys och händelseträdsanalys. Det är av främsta vikt vid kvalitativa analyser att rätt erfarenhet och kompetens finns tillgänglig för analysen. Genom grovanalysen har tre riskhändelser fått så höga riskpoäng att de hamnat inom det röda området i riskmatrisen. Därav har dessa analyserats vidare. Två av riskerna handlar om att lagra fossilt bränsle inom vattenskyddsområde. Den tredje högriskhändelsen är det faktum att GEAB saknar tillfredsställande kemikaliearbete då det saknas komplett kemikaliförteckning.

<p>Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.</p>

<p>Förhoppningar har sedan flera år tillbaka funnits både från miljöcertifierade företags och certifieringsorganens sida att ett certifierat miljöledningssystem skulle ge skäl till lättnader i den operativa tillsynen. Det finns även en resursbrist hos tillsynsmyndigheterna så att tillsynspersonerna inte har möjlighet att utföra tillsyn i den omfattning man önskar. Det har under senare år vuxit fram frivilliga åtaganden inom miljöarbetet. Miljöledningssystem är ett av dem. För att kontrollera miljöledningssystemens funktion revideras dessa periodiskt återkommande av certifieringsorganen. Revisionerna skulle kunna utgöra ett komplement till tillsynsmyndigheternas tillsyn. Ett resurseffektivare tillsynsarbete skulle kunna nås om det då gick att frigöra resurser hos tillsynsmyndigheterna genom att införa lättnader i tillsynen vid miljöcertifierade företag. Vilket skulle kunna ge tillsynsmyndigheterna en möjlighet att lägga sina resurser där det bäst behövs.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskaperna om och hur miljörevision och miljötillsyn kan samverka för ett resurseffektivare tillsynsarbete. Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tillsynspersoner, revisorer och miljöansvariga personer.</p><p>Studien visade på att det finns möjligheter till ett resurseffektivare tillsynsarbete eftersom de teoretiska skillnaderna mellan den operativa tillsynen och underhållsrevisionen är få och små. Denna studie visar även att det finns förutsättningar i praktiken för att den operativa tillsynen och underhållsrevisionen ska kunna samverka till ett resurseffektivare tillsynsarbete samt att det finns skäl till lättnader i tillsynen hos miljöcertifierade företag.</p>

<p>Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag.</p><p>Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.</p>

<p>En organisation som arbetat med sitt miljöledningssystem en längre tid kan komma att ställas inför olika problem bl.a. att engagemanget för miljöarbetet minskar inom organisationen. Ett sätt att minska denna risk är att bedriva en god kommunikation inom organisationen och miljöledningssystemet. Syftet med denna uppsats är att studera hur interna aktörer på ett miljöföretag kan uppleva arbetet med ett miljöledningssystem.</p><p>Detta har undersökts utifrån tre frågeställningar</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, arbetet med ett miljöledningssystem? Vilka skillnader i synsätt finns?</p><p>- Hur uppfattar interna aktörer på ett miljöföretag, så som Tekniska Verken, miljökommunikationen?</p><p>- Hur kan en organisation arbeta för att bibehålla engagemanget för arbetet inom sitt miljöledningssystem?</p><p>Studien utfördes på Tekniska Verken i Linköping där jag genomförde fyra fokusgrupper med personer som arbetar med miljöledningssystemet på olika nivåer. Resultatet från fokusgrupperna analyserades och sammanställdes, för att sedan diskuteras. Utifrån diskussionen drogs ett antal slutsatser. Slutsatserna kan sammanfattas med att för att alla medarbetare ska se på miljöledningssystemet på samma sätt och känna ett fortsatt engagemang för systemet är det viktigt att organisationen har en tydlig vision för miljöledningssystemet som tydliggör vad de vill med det och vilken nytta de ska ha av systemet i det fortsatta miljöarbetet. För att bibehålla engagemanget för arbetet inom miljöledningssystemet är det också viktigt att det finns en fungerande kommunikation för att bl.a. kommunicera ut resultaten som uppnåtts med hjälp av miljöledningssystemet.</p>

<p>Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.</p><p>Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden. </p>