No description available.

No description available.

No description available.

Denna intervjubaserade kvalitativa fallstudie handlar om hur processen att införa miljöledningssystem (MLS) i en mindre företagsgrupp har fungerat. Studien innefattar fem företag med mellan tre och femton anställda som gemensamt infört MLS på sina företag enligt en nätverksmetod som kallas Hackeforsmodellen. Studiens syfte har varit att ta reda på vilka för- och nackdelar det inneburit att införa MLS i ett nätverk samt om samarbetet mellan företagen ökat efter införandet på andra områden än just MLS. Teorin har inhämtats från tidigare utförda studier kring liknande projekt. Intervjuerna genomfördes med miljöansvariga på respektive företag. Resultatet från studien visar att kostnaderna för att certifiera MLS blev överkomliga på grund av samarbetet i nätverket. Vidare såg företagen positivt på hur hela processen fungerade, och de var speciellt nöjda med att ha fått ordning och styrning på avfallshanteringen. Viss kritik framfördes mot revisorerna, som ansågs se storföretagsmässigt på MLS vid externrevisionerna. Dessutom framfördes viss kritik mot den omfattande dokumentation som krävs. Ett viktigt argument för att införa MLS var att öka antalet kunder, men någon sådan ökning har företagen i studien ännu inte kunnat se. Företagen har inte ökat samarbetet på andra områden än just kring MLS i och med införandet av MLS.

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

No description available.

No description available.

Miljökonsekvenser orsakade av mänskliga aktiviteter gör sig tydligt påminda i dagens samhälle. Ett sätt för företag att ta sitt miljöansvar är att effektivisera och systematisera sitt miljöarbete genom att införa ett miljöledningssystem. En internationellt accepterad standard för miljöledningssystem är ISO 14001 som tillämpas av organisationer i hela världen. Detta examensarbete syftar till att förbättra Trafikverket Färjerederiets befintliga certifierade miljöledningssystem genom att utarbeta en ny miljöutredning för verksamheten. Studien innefattar identifiering av miljöaspekter, värdering av miljöaspekter och mätningar av emissioner från en av Trafikverket Färjerederiets vägfärjor. Identifieringen av miljöaspekter genomfördes genom litteraturstudier, studiebesök och intervjuer. Därefter värderades de identifierade miljöaspekterna genom att använda riskmatriser enligt Trafikverkets fastställda rutinbeskrivning. Emissionsmätningarna utfördes i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Resultatet av studien visar att Trafikverket Färjerederiet har fem betydande miljöaspekter, vilka är: Färjornas motordrift Användning av kemiska produkter Elanvändning vid landanläggningar Bristande uppföljning av verksamhetssystemet Upphandling av varvstjänster Resultatet innefattar föreslagna åtgärder och målsättningar för de betydande miljöaspekterna. Emissionsmätningarna visar att det studerade avgasreningssystemet har hög effektivitet vilket innebär att Trafikverket Färjerederiet kan införa systemet, där förutsättningar finns, för att minska miljöpåverkan från aspekten Färjornas motordrift. Inom Trafikverket Färjerederiets verksamhets tillämpas redan idag många åtgärder som minskar miljöpåverkan. Dessa bör systematiseras och följas upp för att uppnå ett mer framgångsrikt miljöledningssystem.

Tidigare studier har visat att den inledande fasen är den viktigaste för framtida fokus vid enimplementering av ett miljöledningssystem. Denna studie har studerat hur förhållandet mellanupplevda fördelar, delaktighet och attityder förändras vid en implementering avmiljöledningssystemet ISO 14001. Studien undersökte även hur attityderna, och indirekt de andranämnda faktorerna, påverkar förändringsmotståndet/-benägenheten. För att svara på dettareviderade vi Giangreco och Pecceis (2005) tvåfaktorsmodell, baserat på tidigare forskning. Detinsamlade materialet kommer främst från intervjuer av de anställda på ett litet företag. Detframkom att det finns ett förhållande mellan faktorerna, men att det inte nödvändigtvis behövervara ömsesidigt. Attityder har även en påverkan på förändringsmotståndet/-benägenheten.

No description available.