Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen vid en graviditet. Cirka 15 % av alla upptäckta graviditeter beräknas sluta i missfall. Det finns en stor okunskap om missfall i samhället vilket bidrar till ett lågt stöd. Psykisk ohälsa är en riskfaktor efter en förlust varav vikten av att erbjuda stöd hos psykolog eller andra stödgrupper. Sjuksköterskan har en viktig roll i att inneha kunskap och kompetens för att uppfylla sina grundläggande ansvarsområden, samt att bemöta kvinnan med omtanke, empati och lyhördhet.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser av missfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökord som använts är ”abortion spontaneous”, ”adaption psychological”, ”spontaneous psychosocial factors”, ”qualitative”, ”wom*”, ”experiences” och”miscarriage”. Analysen utfördes enligt Fribergs metod. Likheter och olikheter identifierades för att sammanställas till olika teman.  Resultat: Resultatet har redovisats i fem huvudteman och tolv underteman. Dessa huvudteman är; Förändrad identitet, orsak och mening med missfallet, känslor vid beskedet och bearbetning av sorgen, vikten av stöd samtupplevelser i det kliniska skedet. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Cullbergs kristeori, egna reflektioner samt annan forskning och övrig hänvisning. Ämnen som diskuteras är vikten av stöd och bekräftelse samt kvinnors tankar för framtiden. / Background: Miscarriage is the most common complication of a pregnancy. About 15 % of all detected pregnancies are estimated to end in miscarriage. There is a great ignorance of miscarriage in society, which contributes to low support. Mental illness is a risk factor after a loss whereof it is important to offer professional support soon after the miscarriage. The nurse has an important role in possessing knowledge and skills to fulfill her basic responsibilities, and to respond to the woman with care and empathy.  Aim: The aim was to illustrate women´s experiences of miscarriage.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The articles were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Keywords used was ”abortion spontaneous”, ”adaption psychological”, spontaneous psychosocial factors”, ”qualitative”, ”wom*”, ”experiences” and ”miscarriage”. The analysis was performed according to Friberg´s method. Similarities and differences were identified to be compiled into different themes.  Results: The results are presented in five themes, with twelve sub-themes. The main themes were: Changed identity, cause and meaning with the miscarriage, feeling at the time of the diagnosis and the process of grieving, the importance of support and experiences during the clinical phase. Discussion: The results have been discussed on the basis of Cullberg´s crisis theory, own reflections and other research and references. Topics discussed are the importance of support and confirmation as well as women´s thoughts for the future.

Bakgrund: Graviditeter som avslutas innan vecka 22 definieras som missfall och drabbar cirka en tredjedel. Tecken på missfall yttrar sig genom blödning och/eller smärta. I mötet med dessa patienter är det sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Lidandet är en unik och individuell upplevelse och behandlas därefter. Ur ett manligt perspektiv kan förlusten av ett barn genom missfall generera en förlorad självkänsla och identiteten som förälder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Denna litteraturöversikt grundade sig i tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och Medline. Nio av artiklarna var kvalitativa och en var av mixad metod. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet innefattade tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första temat var emotionell påverkan med subteman sorg, sorgeprocess, trauma och chock samt skuld och exkludering. Det andra huvudtemat var erfarenheter av sjukvården med subteman information, empati och miljö samt stöd. Det sista temat var stöd från sociala nätverket där det framkom att kvinnor hade ett stort behov av stöd från närstående. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor respektive svagheter diskuteras i relation till den valda metoden. Resultatdiskussionen diskuterades mot Katie Erikssons teori om den lidande människan. Kvinnornas behov av att ha en minnesplats eller ceremoni diskuterades samt hur detta kunde tillgodoses från vårdpersonalens sida, detta i relation till ett historiskt perspektiv. Även partnerns roll och vad som förväntades av denne diskuterades. Författarna resonerade även kring sjuksköterskans roll i mötet med kvinnor som drabbats av missfall. / Background: Pregnancy that ends before week 22 is defined as miscarriage and affects about one-third. Signs of miscarriage appear through bleeding and/or pain. When meeting these patients, it is the nurse’s responsibility to promote health, prevent disease, restore health, and relieve suffering. Suffering is a unique and individual experience and is thereafter treated that way. From a male perspective of losing a child through miscarriage, loss of identity as a parent and self-esteem was experienced. Aim: The aim was to describe women's experiences associated with miscarriage. Method: This literature review was based on ten scientific articles, obtained from the databases Cinahl Complete and Medline. Nine of the articles were qualitative and one was of mixed method. The articles were analyzed according to Friberg’s method. Results: The result included three main themes and associated subthemes. The first theme was emotional impact with subtheme grief, grief process, trauma and shock as well as guilt and exclusion. The other main theme was experiences of healthcare with subthemes of information, empathy and the environment as well as support. The last theme was support from social network, where it emerged that women had a great need for support from relatives. Discussion: The strengths and weaknesses of the thesis are discussed in relation to the chosen method. The result discussion was discussed in relation to Katie Eriksson's theory of the suffering human. The women's need to have a memorial or ceremony was discussed as well as how this could be catered for by the health care staff, in relation to a historical perspective. The role of the partner and what was expected of him was also discussed. The authors also reasoned about the nurse's role in the encounter with women affected by miscarriage.

Bakgrund: Missfall är den vanligaste komplikationen under en graviditet, cirka 10-20% av alla påbörjade graviditeter avbryts spontant. Kvinnor som har genomgått missfall upplever en individuell förlust som kan uttrycka sig i olika känslor, vilket gör att de upplever ett behov av stöd. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad behövs det en förståelse för kvinnors upplevelser vid missfall. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter vid missfall. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att upplevelsen av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och emotionellt. Resultatet delades in i tre huvudteman, dessa huvudteman är: Upplevelser och erfarenheter efter en oväntad förlust, behov av stöd och brister i sjukvården. Konklusion: Bristande stöd och information från sjuksköterskor var något som kvinnorna upplevde. Genom de fem stegen i Swansons omvårdnadsteori kan sjuksköterskan få en förståelse för kvinnans upplevelse av missfall. Det behövs mer forskning gällande kvinnornas individuella behov för att uppnå god omvårdnad vid missfall. / Background: Miscarriage is the most common complication during a pregnancy, where 10-20% of all pregnancies ends with a spontaneous abortion. Women who have gone through a miscarriage experience an individual loss expressed in different emotions leading to a need of support. In order for the nurse to provide good care an understanding for the women's experience of miscarriage is required. Aim: The purpose of this literature review was to illustrate how women experience miscarriage.  Method: A study based upon 12 scientific articles following a qualitative design. The article search was made through the databases PubMed and Cinahl and the chosen articles were analysed and quality reviewed through the application of content analysis.  Result: The result indicates that a woman’s experience of miscarriage affects her psychologically, physically and emotionally. Further did the analysis of the articles result in three main themes. The main themes are: Experiences following an unexpected loss, the need of support and insufficient nursing.  Conclusion: Women did in general experience a lack of care, support and information from nurses. Through the application of Swanson’s theory of caring in five steps, nurses may gain a fuller understanding for how women experience miscarriage. Future research is desired to illustrate the individual needs of the women in order to achieve better nursing care in case of miscarriage.

Alcohol consumption during pregnancy is one potential risk factor for spontaneous abortion (SAb). Prior research suggested that heavy drinking during pregnancy was associated with significantly increased rates of SAb, but results for lower levels of drinking have been inconsistent. We examined the association between different levels and patterns of prenatal alcohol consumption and SAb in a high-risk inner-city sample. We hypothesized that higher levels, binge patterns, and more frequent drinking would be associated with increased rates of SAb. The quantity and frequency of self-reported peri-conceptional and repeated in-pregnancy maternal drinking volumes per beverage type were assessed with semi-structured interviews in a prospective subsample of 302 African-American mothers. Relations between various measures of prenatal alcohol exposure and SAb were assessed using logistic regression. After controlling for various potential confounders, there was a significant positive relation between average absolute alcohol use per day across pregnancy and SAb. Greater frequency of drinking episodes also predicted SAb: an average of even one day of drinking per week across pregnancy was associated with an increase in the incidence of SAb. However, contrary to our hypothesis, neither the amount of alcohol drunk per drinking day nor a measure of binge drinking was significantly related to SAb after controlling for confounders. Differences in when women who drank at risk levels initiated antenatal care may have under-estimated the impact of alcohol on SAb in this low-SES urban African-American sample. Some drinking measures averaged across pregnancy may have under-estimated consumption and overestimated risk of SAb, but other risk drinking measures that avoid this limitation show similar relations to SAb. Identifying fetal risk drinking in pregnant women is critical to increasing the effectiveness of interventions that reduce risk level alcohol consumption and protect from pregnancy loss.

Bakgrund: Missfall är en vanlig graviditetskomplikation som sker i ungefär 20% av alla kända graviditeter. Att genomgå missfall innebär en stor sorg och förlust. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge god omvårdnad till kvinnor som genomgår missfall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad vid missfall. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Nio vetenskapliga artiklar bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier; att möta komplexa behov, att ge skriftlig och muntlig information, att ge emotionellt stöd, vårdmiljön betydelse och sjuksköterskans känslor. Sjuksköterskorna upplevde att kvinnorna var i behov av såväl fysisk som emotionell omvårdnad för att underlätta förlusten. Att ge omvårdnad vid missfall kunde vara utmanande i en stressig vårdmiljö. Sjuksköterskorna upplevde att mötet med kvinnorna kunde vara en känslomässig utmaning. Konklusion: Att möta patienter som upplevde sorg efter ett missfall var en stor emotionell påfrestning för sjuksköterskor. Utmaningen var större för de sjuksköterskor som inte hade så lång yrkeslivserfarenhet eller som upplevde en avsaknad av utbildning och stöd. Sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att tillgodose såväl fysiska som emotionella behov i omvårdnaden. / Background: Occurring in 20% of pregnancies, miscarriages is a quite frequent complication. Grief and a feeling of loss are common emotions reported. The nurse has an important role in the perinatal bereavement care. Aim: The aim was to describe the experiences of nurses caring for women undergoing a miscarriage. Method: A general literature study with an inductive approach was implemented. Nine scientific articles were analyzed through content analysis. Results: The result based on five main categories; understand and met the complex needs, to provide written and verbal information, to provide emotional support, a good caring environment and the nurses feelings. To ease the grief, the nurses found the women in need of physical and emotional care. Nursing care could be a challenged by a stressful working environment. Conclusion: Meeting women in grief after a miscarriage, could arouse an emotional stress. To newly educated and unexperienced nurses and for nurses in need of more support and education, the challenge was even more significant. The nurses found it important to fulfill the needs of both physical and emotional care.

In Canada, wrongful convictions arose as a social problem with the rise of the innocence movement throughout the 1990s (Zalman, 2020). Despite its rise as a social problem and the increasing attention it has received in the popular media, there has been a lack of research analyzing exactly how wrongful convictions are constructed. The purpose of this research is to analyze how the claimsmakers present at the Morin Inquiry constructed the wrongful conviction of Guy Paul Morin. The purpose of this analysis is to provide insight into the overall construction of wrongful convictions as a social problem through the examination of the claimsmaking taking place within a typifying example. To accomplish this, a qualitative content analysis of the Commission on the Proceedings Involving Guy Paul Morin, using a social constructionist lens, was conducted. Specifically, this thesis analyzed the contents of the Morin Inquiry using the theory of contextual constructionism as defined by Best (1987, 2013). The findings of this research reveal that: (1) the claimsmakers in the Morin Inquiry constructed Guy Paul Morin’s wrongful conviction as a preventable occurrence caused by a combination of individual wrongdoings and correctible systemic errors; (2) through the construction of blameless victims and blameworthy villains as well as the demonstration that wrongful convictions challenge the legitimacy of the criminal justice system, the claimsmakers were able to demonstrate that Morin’s wrongful conviction was worth addressing; and (3) through the adoption of inquiry recommendations, future wrongful convictions can be prevented, and the legitimacy of the criminal justice system can be restored. Finally, this thesis concludes by discussing implications, contributions and limitations of the findings before presenting ideas for future research.

Bakgrund: Hälften av alla graviditeter slutar i missfall, vilket kan upplevas som en traumatisk händelse i kvinnans liv. Ett professionellt stöd är nödvändigt för att kvinnorna ska kunna hantera sin sorgeprocess, men vårdpersonal upplever sig inte ha kunskap att möta den sorg kvinnorna går igenom. Därför är det viktigt att generera ny kunskap och beskriva kvinnors vårdbehov som uppkommer vid missfall som vårdpersonal kan bemöta Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av missfall med fokus på vårdbehov. Metod: Litteraturstudien innefattar 9 kvalitativa artiklar och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PsychINFO och SveMed+. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna är: Att få utförlig information, Att få emotionellt stöd och bli respektfullt bemött samt Att få ett snabbt och kompetent omhändertagande.  Konklusion: Kvinnorna önskade mer information, bättre bemötande och ett snabbt och kompetent omhändertagande. Studien visade på att vårdpersonalen hade bristande kapacitet att kunna ge emotionellt stöd. Med mer utbildning och tydligare riktlinjer för sjuksköterskor skulle vården kunna omhänderta dessa kvinnor på ett bättre sätt som hjälper dem i sin sorg och bidrar till att undvika ett försämrat psykiskt mående efter genomgånget missfall. / Background: Half of all pregnancies ends in miscarriage and can be experienced as traumatic events in women's lives. Professional support is necessary for women to manage their grieving process, but healthcare professionals experiences lack of knowledge to handle their grief. Therefore, it's important to generate new knowledge and describe women's care needs in the event of a miscarriage, that care staff can meet.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of miscarriage with a focus on care needs.  Methods: The literature study includes 9 qualitative articles. Searches were made in the databases PubMed, Cinahl, PsycINFO and SveMed+. The articles were quality checked and analyzed using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in three categories with eight subcategories. The categories are: To receive detailed information, To receive emotional support and be treated respectfully and To receive prompt and competent care.  Conclusion: The women wanted more information, better treatment and fast competent care. The study showed that the healthcare staff lacked the capacity to provide emotional support. With more training and clearer guidelines, the healthcare would be better equipped to treat these women and help them in their grief and to avoid impaired mental well-being, after miscarriage.

Bakgrund  Av de graviditeter som är kända slutar mellan 10 och 15 procent i missfall. Ett missfall kan bero på olika orsaker och påverkar den drabbade både fysiskt och psykiskt. Händelsen kan vara en stor förlust och sorg som påverkar de drabbade under händelseförloppet men även tiden efter, kanske till och med för livet. Vid missfall söker den drabbade ofta akutsjukvård där ett personcentrat bemötande är av stor vikt. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer som söker akut vård i samband med missfall upplever sjuksköterskans bemötande. Metod  Metoden som använts är en icke systematisk litteraturöversikt. En sammanställning av befintlig forskning har gjorts för att undersöka personers upplevelse av sjuksköterskans bemötande på akutmottagning vid missfall. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed och CINAHL, där 11artiklar valdes ut för en samordnad dataanalys. Resultat  Resultatet beskriver att personer som sökt akutvård vid missfall upplevde brister vid mötet med sjuksköterskan. Personerna upplevde att informationen och kommunikationen var otillräcklig. Detta medförde att många kände sig förvirrade i situationen de befann sig i. De upplevde brister i det emotionella stödet, vilket gjorde att man inte kände sig sedd eller förstådd i sin förlust. I resultatet identifierades tre kategorier för att försöka svara på syftet: Betydelsen av information och kommunikation, betydelsen av emotionellt stöd och vårdmiljöns betydelse för bemötande. Slutsats  Att drabbas av ett missfall kan vara en traumatisk upplevelse. Upplevelsen av bemötandet vid missfall är ett resultat av olika faktorer. Litteraturöversikten visar att drabbade personer önskar ett empatiskt stöd, information, kommunikation och en lugn vårdmiljö för en mer positiv upplevelse i deras sårbara situation. I dagsläget finns brister vad gäller dessa faktorer. Sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete behöver ha ett helhetsperspektiv. Ett missfall kan innebära en förlust och känslor som kan uppstå vid en förlust behöver sjuksköterskan ha kunskap om för att kunna ge ett emotionellt stöd. / Background  Of all known pregnancies, between 10 and 15 percent end in miscarriage. The result is usually feelings of great loss and greif, which affects the victim both physically and mentally both during the course of events and after; sometimes for life. In the event of a miscarriage, the victim often seeks emergency medical care where a person-centered treatment is of great importance. Aim  To describe how people who seek emergency care in connection with a miscarriage experience the nurse´s treatment. Method  A non-systematic literature review, compilation of existing research, has been made to examine people´s experience of the nurse´s treatment in the emergency department in the event of a miscarriage. The data collection took place through the databases PubMed and CINAHL, where 11 articles were selected for a coordinated data analysis. Results  People who sought emergency care due to a miscarriage, experienced shortcomings in emotional support in meeting with the nurse. They felt unseen and / or not understood in their loss. A majority felt the information and communication was insufficient, resulting in confusion. The results identified three categories for trying to answer the purpose: the importance of information and communication, the importance of emotional support and the importance of the care environment for treatment. Conclusions  Miscarriage is a traumatic experience, and the experience of the treatment a result of various factors. The literature review shows that the people affected wants empathic support, information, communication and a calm care environment, in addition to a holistic perspective from the treating nurse. At present, there are shortcomings in these factors. Feelings that stem from loss, needs to be known by the nurse in order to provide a sufficient emotional support.

Up to 15-20 percent of all diagnosed pregnancies in Sweden end in miscarriage but despite the significant number of miscarriages, research shows that it is still a stigmatized experience that is rarely a discussed topic in Western culture. The aim of this study is to deepen the understanding of women’s experiences of miscarriage and how their emotions are met from the people around them such as family and friends but also institutions that provide healthcare. The study uses a qualitative method and is based on eight semi-structured interviews that were analyzed with thematic analysis. Theories that have been used are symbolic interactionism and Thomas J. Scheff’s theory of social bonds and shame. The findings show that the emotions that come from experiencing a miscarriage is a social product created within the interactions of other people. Furthermore, the experience of miscarriage does not have a place in our culture and there are few cultural scripts of how to confront the emotions of women who miscarry. For many women, the message they receive is that her grief is not accepted or entitled.

Bakgrund: Att genomgå ett missfall kan vara psykiskt tungt och återhämtningen kan vara lång. Var fjärde kvinna går igenom ett missfall som innebär att kroppen själv spontant avbryter en graviditet. Varför ett missfall uppstår är okänt men det finns flertalet riskfaktorer som kan orsaka ett missfall. Kvinnor och deras partner kan uppleva en intensiv sorg efter förlusten. De båda ska få vara delaktiga i missfallupplevelsen och bemötas med empati och respekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; ett personligt misslyckande präglat av sorg och besvikelse, behovet av emotionellt stöd, tungt att återgå till vardagen och önskan om att bli förstådd. Konklusion: Det finns vissa brister gällande information, kommunikation och känslomässigt stöd när kvinnor söker vård för missfall. För att kunna bemöta kvinnorna finns det fortfarande behov av kunskap av en god kommunikation och information från vården och förbättra kvinnors erfarenheter i samband med missfall. Ämnet behöver lyftas mer för att normaliseras och förbättra kvinnors erfarenheter vid missfall. / Background: Having a miscarriage can be psychologically difficult and recovery can be long. Every fourth woman goes through a miscarriage, which means that the body itself spontaneously terminates/interrupts a pregnancy. Why a miscarriage occurs is unknown, but there are several risk factors that can affect a miscarriage. Women and their partners experience intense grief after the loss. The woman and her partner must be allowed to participate in the miscarriage experience and be treated with empathy and respect. Aim: To describe women's experiences in connection with miscarriage. Method: A literature-based study with ten qualitative articles. Findings: Four themes were identified; A personal failure characterized by sadness and disappointment, the need for emotional support, heavy to return to everyday life and the desire to be understood. Conclusions: There are certain flaws regarding information, communication and emotional support when women seeking medical care for miscarriage. In order to respond to women, there is still a need for knowledge of good communication and information from medical care and to improve women's experiences of miscarriage. The subject needs to be talked about more in order to normalize and improve women's experiences of miscarriage.