Syftet med studien är att undersöka professionellas erfarenheter och tankar om utveckling av resiliens hos barn till föräldrar med missbruksproblem samt hur barnen påverkas av problematiken hemma. Studien har en kvalitativ forskningsansats med en fenomenologisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Resultatet visade att de skyddsfaktorer som ansågs av de professionella vara av störst vikt var att barnet har en trygg vuxen som nära anhörig i sitt liv samt att ha ett meningsfullt liv och att ha ett intresse som gör barnet glad samt något som inger en känsla av att tillhöra något. Några intervjupersoner ansåg skolan som en av de viktigaste skyddsfaktorerna i ett barns liv. Flera av intervjupersonerna betonar att alla barn är individer med olika förutsättningar och påverkas därmed olika. Men det som samtliga intervjupersoner menar är att alla barn de mött som växer upp i en familj med missbruksproblem lider av någon form av oro. Flera menade även att det är vanligt att dessa barn tar ett alldeles för stort ansvar hemma och att det äldre barnet vanligtvis tar mest ansvar.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare ser på förutsättningar för klienter som har adhd och en missbruksproblematik till att genomgå och bibehålla kontinuitet i utredning och behandling. Studien belyser hur socialsekreterarna anser att samverkan fungerar med andra aktörer inom missbruksvården och betydelsen av förhållningssätt och relation till klienten. Studien skildrar både möjligheter och svårigheter i behandlingsarbetet. Till vår studie har vi använt oss av fyra socialsekreterare inom Norr- och Västerbotten som arbetar med vår målgrupp av individer som har missbruk och en samtidig adhd diagnos. Resultatet i vår studie visar att en prioriterad samverkan finns, men att komplexiteten med olika regelverk och syn på samsjuklighet gör att samverkan brister och inte kan möta dessa individers behov. Socialsekreterarna upplever de interna riktlinjerna inom kommun och landsting som ett hinder då dessa bland annat kräver att individerna ska vara fria från missbruk eller diagnostiserade för att få anpassad vård. Socialsekreterarna beskriver en gemensam bild över att vården till dessa klienter måste ges under samma huvudman för att det ska fungera.

På hösten 2018 riktades blickarna mot vården i Sverige. Inte vilken del av vården som helst utan den som berör två av de kanske mest utsatta grupperna i samhället, missbruksvården och psykiatrin. I kölvattnet efter Uppdraggransknings dokumentärer om Sanne beslutade regeringen att det behövdes en (ny) översyn av huvudmannaskapet vid samsjuklighet av missbruk och psykisk sjukdom. (Ny) är denna översyn eftersom Missbruksutredningen 2011 lämnade över sitt slutbetänkande ”Bättre insatser vid missbruk och beroende” som pga. det höga antalet av samsjuklighet yrkade på ett lagförslag där Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) skulle bli en och samma lag. Regeringen avslog det yrkandet. Hur upplever läkarna, som möter dessa patienter dagligen, att det är att ha två huvudmän för den här patientgruppen? Uppsatsens syfte är att ta reda på hur specialistläkarna inom psykiatri och beroendevården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping uppfattar gråzonen mellan LVM och LPT. Detta har gjorts genom intervjuer med läkare som arbetar på Beroendekliniken och på psykiatriska kliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Uppfattningen bland läkarna är att det finns ett behov av ett bättre samarbete mellan de olika instanserna och att strukturerna för hur man ska ha detta samarbete måste vara tydligt. Läkarna anser att lagarna bör fortsatt vara åtskilda men att det kunde vara önskvärt med en och samma huvudman för att minska risken för att patienter hamnar mellan stolarna.

Bakgrund: Personer med missbruk och/eller beroende finns i samhället och är en ökande grupp. Sjukdomar till följd av missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger leder till behov av vård i olika vårdenheter. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad kring patienter med missbruk- och/eller beroende av alkohol eller droger i somatisk vård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Kanada, USA, Taiwan, England, Australien, Chile och Israel är de länder som är representerade i resultatet. Artiklarna är publicerade mellan 2008–2018. Resultat: Utifrån de granskade artiklarna har 4 kategorier framkommit. Kategorierna är sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad, attityd, bristande kunskap och arbetsplatsstöd. Resultatet visar att utbildning och arbetsplatsstöd saknas. Utbildning och arbetsplatsstöd krävs för att uppnå en bättre attityd från sjuksköterskan. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver stöd och utbildning för att på bästa sätt kunna arbeta utifrån en god attityd gentemot patienter med missbruk och/eller beroende av alkohol eller droger. / Background: People with abuse and/or addiction are present in society and are an increasing group. Diseases due to abuse and/or addiction to alcohol or drugs leads to the need for care in different care units. Aim: The aim is to put together knowledge about the nurse experience of patients with abuse and/or addiction to alcohol or drugs in somatic care. Method: This literature review summarizes results based on 11 academic articles. Canada, USA, Taiwan, England, Australia, Chile and Israel are the countries represented in the results. The articles are published between 2008-2018. Results: Based on the reviewed articles, 4 categories emerged. The categories are nurses experience of care, attitude, lack of knowledge and support at the workplace. The result shows that education and workplace support is lacking. Education and workplace support is required to achieve a better attitude from the nurse. Conclusion: The conclusion of this literature review is that the nurse needs support and education in order to work with a good attitude towards patients with addiction and/or addiction to alcohol or drugs.

Närmare en halv miljon vuxna svenskar har ett beroende eller missbruk av alkohol. Den motsvarande siffran för narkotika är 55 000 individer. Många av dessa personer har syskon. Syftet med studien var att få en större förståelse för hur syskon (15-35 år) till ungdomar / unga vuxna som missbrukar droger upplever sin livssituation och vilket stöd det eventuellt kunde behövas från samhällets sida. Totalt har sju semistrukturerade intervjuer genomförts. För att analysera data har induktiv tematisk analys använts. Resultatet har huvudsakligen diskuterats i relation till SSCS-modellen. Innan missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var nära och starka. Under missbruket upplevde respondenterna överlag att syskonrelationerna var konfliktfyllda och distanserade. Det innebar förekomst av hot och våld, oro över missbrukaren och frånvaro av syskongemenskap. När brodern eller systern blev drogfri var tilliten i syskonrelationerna skadade. Flera syskon har i sina familjer haft roller som inte varit åldersadekvata, så som en vuxen partnerroll i förhållande till den ena föräldern parallellt med en förälderroll gentemot det missbrukande syskonet eller en förälderroll gentemot andra småsyskon. Syskonen har genomgående haft ett bristfälligt socialt nätverk. Respondenterna upplevde olika känslor gentemot det missbrukande syskonet så som känslor av sorg, saknad och ensamhet, ilska, hjälplöshet och andra känslor. De har hanterat sin livssituation på olika sätt, där copingstrategierna har varit att stötta missbrukaren, att konfrontera och att i slutänden dra sig tillbaka från missbrukaren. Bra stöd har varit att få träffa andra i samma situation i form av stödgrupp eller att få prata med någon som har kunnat sätta sig in i syskonets situation. Önskat stöd har varit samtalsstöd som skulle inbegripa information om drog- och anhörigkunskap eller att förbättra kommunikationen med alla inblandade i familjen. Att leva med ett syskon som missbrukar påverkar starkt syskons livssituation. Förlusten av en nära syskonrelation och att i övrigt befinna sig i en utsatt livssituation gör att frågan väcks om vad samhället kan och bör göra. / Nearly half a million Swedes have an addiction to alcohol. The corresponding figure for drugs is 55 000 people. Many of these people have siblings. The main purpose of this thesis was to increase understanding of how siblings of young people / young adults who abuse drugs experience their life situation. Another purpose was to investigate what kind of support for the siblings needed from society and if they have received sufficient support. A total of seven semi- structured interviews have been conducted. In order to analyze the data obtained, inductive thematic analysis has been used. The result has been mainly discussed in relation to the SSCS model. Before the addiction, the respondents generally found that the sibling relationships were close and strong. During the addiction, respondents perceived that sibling relationships became conflicted and distant. This meant that the occurrence of threats and violence, concern about the addict and the absence of the addicting sibling became normal. When the sibling became drug-free the trust in the relationship towards that sibling was damaged. Several siblings have in their families had roles that were not age-appropriate, such as an adult partner´s relationship with one parent at the same time as they had parenting roll against the drug abusing sibling or against younger siblings. The siblings have consistently had a flawed social network. The respondents experienced different feelings towards the addict such as feelings of sadness, missing and loneliness, anger, helplessness and other feelings. The most common coping strategies have been to try to support the addict, to confront and eventually withdraw from the addict. Good support has been to meet others in the same situation in the form of support groups or to talk to someone who can get into the situation of the sibling. Preferred support has been counseling where information about drugs and how relatives of addicts are affected, or counseling to improve communication with everyone involved in the family. To live with a drugabusing strongly effects the other siblings situation. The loss of the near relationship to the sibling and to be in a vulnerable lifesituation rises the question what the society can and should do.

Datorn har blivit allt mer vanlig i hemmen och kan idag nästan anses som en självklarhet att man har hemma. I och med detta så har även datormissbruket är något som har blivit allt mer vanligt över hela världen. Idag så finns det tiotusentals personer bara i Sverige som är drabbade av detta, men trots detta så finns det inget dokumenterat om att detta skulle vara någon riktig sjukdom eller tillstånd och det finns många som argumenterar mot att detta skulle vara något som finns. Datormissbruket kan sägas vara ett sjukligt behov av datorn som gör att användaren låter datoranvändandet gå ut över sitt övriga liv vilket ofta leder till att personen utvecklar diverse åkommor och även förstör sitt sociala liv. Trots detta så finns det inte mycket information att tillgå om detta och vetskapen om att datormissbruket ens finns är väldigt begränsad.Med denna rapport så vill vi uppmärksamma problemet datormissbruk. Definitionen av uttrycket är väldigt diffust och därför så har vi valt att med kända och bekräftade teorier och metoder beskriva och bevisa vad datormissbruket egentligen beror på och att det verkligen finns där ute. Med detta så sätter vi en riktig grundlig bevisning till teorierna som vi använder och som vi även jämför med intervjuer som vi har med både drabbade av detta missbruk, anhöriga till datormissbrukare och även kunnigt folk inom området. Detta för att skapa en bred och säker bevisning på att det som vi beskriver verkligen är sant och ingenting som vi eller någon annan har hittat på.Resultatet av denna rapport ger inte någon direkt lösning på hur man skall bekämpa datormissbruket eller hur man skall gå till väga för att bli av med missbruket, utan är till för att informera och upplysa vad datormissbruk är för något och vad det beror på. Dock genom att få kunskap om detta missbruk så kan det bidra till en större förståelse vilket är viktigt för att förstå att datormissbruket är något som inte skall tas lätt, utan kan leda till allvarliga konsekvenser.

Denna kvantitativa enkätstudie har sin utgångspunkt i empowerment och har utförts på ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebär att man aktivt jobbar med att stärka individens självbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen är att individen genom ökad självkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och därmed uppbringa den nödvändiga motivation som krävs för att få till stånd en långsiktig förändring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som därefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa känslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves. Hälften av dessa possible selves var ämnade att ha positiv karaktär och den andra hälften att ha negativ karaktär. Respondenterna fick även skatta sannolikheten för att de själva skulle hamna i den aktuella situationen som varje påstående beskrev. Resultatet visade att de som fortfarande befann sig i rehabiliteringsfasen rapporterade fler negativa possible selves med åtminstone någon sannolikhet att inträffa. Styrkan på sannolikheten för att negativa possible selves skulle inträffa skattades också högre av denna grupp. Även antalet balanserade possible selves, alltså ett positivt och ett negativt possible self inom samma område, var fler i rehabiliteringsgruppen. Antagandet att en skillnad skulle föreligga även i avseendet synen på positiva possible selves fann studien inget stöd för. / <p>This quantitative study has been designed with the concept empowerment as its starting point and has been conducted at a Swedish employee run corporation which is managing drug rehabilitation with an empowerment based working-model. This rehabilitation-model means actively pursuing the strengthening of the individual’s self-concept and to increase one´s sense of self-control. The purpose of the model is that the individual through increased self-control should be able to take responsibility for one´s life-situation and thereby seize the necessary motivation which is required to make a lasting change. This study has investigated the differences in possible selves between individuals who are undergoing, as opposed to have completed, rehabilitation and who thereafter have chosen to remain in the operations. The respondents were asked to report the strength of their positive and negative feelings respectively associated with a set of predefined possible selves. Half of these possible selves were designed to have a positive character while the other half where designed to have a negative character. The respondents also got to report the likelihood that they themselves would end up in the situation that each statement described. The result showed that those who were still in the rehabilitation phase reported more negative possible selves with at least some probability to come about. The strength of the probability that negative possible selves would come about was also reported higher by this group. The number of balanced possible selves, meaning a positive and a negative possible self within the same domain, were also more numerous in the rehabilitation-group. The assumption that there would also be a difference in the view regarding positive possible selves was not supported by this study.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med denna uppsats är utforska vad socialsekreterare upplever vara hinder och tillgångar för och hos klienter som genomgår eftervård. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk och kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Resultatet har tolkats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv samt Governmentality-perspektivet, vilka båda är de teoretiska perspektiv som använts till uppsatsen. Urvalet innefattar sex socialsekreterare från fyra olika kommuner som alla intervjuades på sin arbetsplats. Resultatet visar på att även om det finns behandlingsinsatser att tillgå för klienter som är föremål för eftervård är en inre motivation från klienten och en god arbetsallians det som socialsekreterarna värderade högst. Ett annat resultat som uppkom i studien var upplevelsen av att det börjar bli ett större inflöde av klienter med samsjuklighet och att det råder en brist på boendemöjligheter för människor med missbruksproblematik. Slutsatsen av studien är att implementering av en Evidensbaserad praktik verkar ha fått genomslag för de socialsekreterare vi har varit i kontakt med då de verkar lägga stor vikt vid att använda klienten som kunskapskälla och att kunna upprätta en god arbetsallians mellan klient och professionell.

No description available.

<p>I denna studie återges fem kvinnors väg ut ur narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att undersöka före detta narkotikamissbrukande kvinnors egna erfarenheter av att lämna missbrukarlivet, och därmed förhoppningsvis kunna bidra till ökad kunskap om och förståelse av den förändringsprocess som kvinnliga narkotikamissbrukare går igenom för att bli drogfria. Ett annat syfte med studien är att undersöka vilka faktorer som har betydelse när kvinnor väljer att sluta med sitt missbruk. </p><p>Metoden var kvalitativ och bestod av halvstrukturerade intervjuer. Resultaten som analyserades utifrån en förändringsmodell visade att vägen ut ur missbruk kan vara en lång och mödosam process. Samtliga kvinnor hade före vändpunkten levt ett utsatt och destruktivt liv där de blivit utsatta för våld, flera försörjde sig genom kriminella handlingar, men hade periodvis ett arbete. Ändå kunde kvinnorna även se positiva sidor med missbrukarlivet där droger ofta användes som självmedicinering vilket hjälpte dem att få ordning på tankar och känslor. Erfarenheterna av förändringsprocessen såg olika ut för intervjupersonerna men det fanns också gemensamma faktorer. Arbete och stöttande relationer i omgivningen var ett viktigt inslag i förändringsprocessen. Senare i livet genomgick de flesta av kvinnorna någon form av terapi vilket kan ha varit en bidragande orsak till en lång och stabil drogfrihet.</p>