Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka programmet Pedagogik med inriktning ungdoms – och missbruksvårds påverkan på studenters subjektiva beteende gentemot personer med missbruksproblematik. Som metod i denna kvantitativa uppsats användes frågeformulär för insamling av data. Respondenterna var utexaminerade behandlingspedagoger samt förstaårsstudenter vid programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvårds. Resultatet pekade på en påverkan av attityder, sociala normer samt tron på den egna förmågan, vilka tillsammans utgjorde grunden till beteende, bland majoriteten av de utexaminerade studenterna. Uppsatsens slutsatser visade på att Institutionen för Pedagogik (tidigare Institutionen för Pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap), vilka tillhandahåller utbildningen haft framgång i arbetet med att nyansera och utveckla grundläggande synsätt för professionella inom missbruksvården. Trots detta bör den grupp av personer som inte påvisar en sådan subjektiv påverkan uppmärksammas för att förbättra resultatet än mer.

Denna uppsats behandlar ett antal stigmatiserade individers möjligheter att återinträda i samhällsgemenskapen efter ett liv i missbruk eller på institution. Detta har skildrats genom individernas livsresa, från inspärrning/inskrivning på totala institutioner till det vakuum som uppstår när de blivit frisläppta eller utskrivna, och vad de därefter har för möjligheter att förändra sin identitet och bli en del av samhällsgemenskapen. Vi har inriktat oss på en verksamhet, som fångar upp personer i ett mellanläge, efter inspärrning men före samhällsintegrering. Verksamheten har till skillnad från statliga behandlingsverksamheter en acceptans för Harm Reduction. I tidigare forskning har vi beskrivit missbruksvården och den svenska narkotikapolitiken. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodik och det perspektiv vi antagit är symbolisk interaktionism. Vi har använt oss av teorier kring totala institutioner, stämpling och identitet. Som metod använde vi den hermeneutiska. I studiens slutsats framkom det att nolltoleransen inte alltid fungerar som ett sätt för individer med missbruksproblem att återinträda i samhällsgemenskapen. Det framkom att Harm Reduction istället kan skapa vissa möjligheter för dessa individer. Till sist framkom det även att våra informanter formas av institutioner. / This essay relates with some stigmatized individuals' opportunities to re-enter the society after a life of addiction or at an institution. This has been portrayed by the individual's life journey from imprisonment/enrollment in total institutions, to the vacuum that occurs when they have been released or discharged, and what they then have for opportunities to change their identity and become part of the society. We have focused on an organization that captures people in its mid-position after imprisonment but before social integration. The organization has, unlike other public treatment centers, an acceptance of Harm Reduction. In previous research, we have described addiction-treatment and the Swedish drug policy. The essay is based on a qualitative methodology and the perspective we have adopted is symbolic interactionism. We have used the theories of total institutions, labeling, and identity. As the method we used the hermeneutic. The study concludes showed that zero-tolerance does not always work as a way for individuals with addiction problems to re-enter the society. It was revealed that Harm Reduction instead may create some opportunities for these individuals. Our final conclusion was that our informants were shaped by institutions. / Zero-tolerance, Harm Reduction, Labour, Identity, Addiction, Self-image, Integration, Institution

Sammanfattning Studiens syfte var att, med intervjuer, undersöka missbrukares upplevda motivationskällor (motiverande faktorer) för drogfrihet samt skillnader i motivationskällor för drogfrihet hos missbrukare som avslutat missbruket själva jämfört med dem som genomgått behandling. Resultatet visade att motivationskällan önskan av en förändring till ett bättre liv och tron på egna möjligheter att förändras var viktig för samtliga respondenter. Motivationskällan tron på den egna förmågan att kunna lyckas med ett avslut var särskilt viktig för dem som själva avslutade sitt missbruk och motivationskällan saknaden av och önskan att sluta såra människor i deras närhet för dem som slutade efter behandling. Studien visade också att missbrukarens tro på sin förmåga att lyckas avsluta ett missbruk samt nivån i personens upplevda motivation vid lyckade försök att avsluta ett drogberoende är viktiga faktorer för drogfriheten. / Abstract The aim was to investigate, with interviews, the motivational factors for drug soberness and differences in motivational factors between two groups of former addicts; those that ended their abuse by them self and those that ended after a treatment. The results indicated similar as well as different motivational factors for the two groups. It was also shown that the participants’ belief in their ability to successfully end their addiction and the level of motivation at the occasions of successful trials to end their addiction are important factors for soberness.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

Vårt syfte med denna uppsats har vart att undersöka om den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna i arbetet med hemlösa klienter som har eller haft missbruksproblematik. Då vi ansåg att det är socialarbetarnas upplevda verklighet som är av störst intresse valde vi att utföra kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjuguiden formades med hjälp av Michael Lipskys bok Street-level Bureaucracy (2010) i vilken han beskriver sin teori om gräsrotsbyråkrats yrket, denna bok har även genomsyrat hela arbetet och sedan använts som ett verktyg i analysen av vår empiri. Bakgrunds avsnittet avser att ge en vid förståelse av hur komplex hemlöshetsproblematiken är, för att sedan i tidigare forskning smalna av till den forskning som behandlar vår syfte mer specifikt. Vi kommer i vår avslutande diskussion argumentera för att den sekundära bostadsmarknaden påverkar socialarbetarna på olika sätt då de måste acceptera hyresvärdarnas krav. Lägenheterna som utgör den sekundära bostadsmarknaden tillhandahålls i huvudsak av de allmännyttiga hyresvärdarna, då dessa nu skall drivas affärsmässigt har kraven på hyresgästerna höjts. Vi har valt att kalla denna uppsats Sekundära hyresgäster och vi som har skrivit uppsatsen är Marcus Vesterlund och Anders Wallin. / Our purpose with this paper was to examine if the secondary housing market affects the social workers in their work with homeless clients who have or have had substance abuse problems. Since we felt that the social worker's perceived reality is of most interest to us we chose to conduct qualitative interviews with four social workers. The interview guide was formed with the help of Michael Lipsky's book Street-Level Bureaucracy (2010) in which he describes his theory of the street-level profession, this book has also permeated the whole process and was used as a tool in the analysis of our empirical work. The background section is intended to provide a broad understanding of the complexity of homelessness, and then in the prior research section we taper to the research that deals with aspects of our purpose. We will in our concluding discussion argue that the secondary housing market affects the social workers in different ways when they have to accept the lessors requirements. The apartments that make up the secondary housing market is provided mainly by public lessors, as these are now to be operated commercially the demand on the tenants has increased. We have chosen to call this essay Secondary tenants and we who have written the essay are Marcus Vesterlund and Anders Wallin.

Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvårdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av våra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som är grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats använts för att analysera vårt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar använts för att analysera och vidare diskutera materialet, men även tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien är hur informanternas egna uppfattningar påverkar deras inställning.

Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.  Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier. Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras självkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ”Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare”? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin. För många av de intervjuade fanns det fler faktorer än förälderns missbruk som påverkade deras uppväxt. Aggressioner, mobbning och ekonomiska problem gav stora konsekvenser för flera av dem. Ett gemensamt svar var att våra intervjupersoner kände sig tvungna att växa upp fortare än andra barn. Vi fann att de vi intervjuade som utvecklats till icke avvikande individer är som de flesta andra. De ingår i vänskaps- och kärleksförhållande de arbetar eller studerar och som kan föra sig i sociala sammanhang. Gemensamt för dem är att de nu, precis som under barndomen, iakttar andra människors beteende för att stämma av vad som är accepterat att göra i just det sammanhanget. De är lojala mot sina nära vänner men många av dem har svårt för nära relationer

No description available.