Thèse de doctorat : Arts du spectacle. Cinéma : Rennes 2 : 2007. / Bibliogr. f. 429-459. Annexes.

My aim with this thesis is to use a combination of posthumanist and feminist materialist perspectives in analysing the anime film Spirited Away (2001). The analysis is organised as follows: the first chapter of the analysis deals with the notions of agency and magic. Magic is an omnipresent force in the bathhouse depicted in the film; a force that creates connections between different bodies and that also bridges the language-matter divide. By making inanimate matter come alive, magic points to a conception of life as relations rather than as possession. However, magic also reveals the hierarchies at work, as not all animate(d) beings have the capacity or the right to use it. The first chapter is followed by three chapters focused on eating, understood as a kind of intra-action between different kinds of matter. Food is, as I will show, important in the negotiations of boundaries and agency. The question of who is eating who also reveals some of the power relationships that govern the posthuman world depicted in the film. In the two last chapters of the analysis I will, so to speak, push the food plate aside in favour of other matters. The fifth chapter will focus on the physical transformations taking place in the film and how these can be interpreted from a posthumanist and materialist perspective. I will look at embodiments, using a narratologically influenced perspective that allows for corporeal ambiguities and shuns notions of bodies as fixed and clearly separate from other bodies. The discussion will continue in the final chapter where I use 'monster theory' to further examine the leakages between categories. The monstrous corresponds not necessarily to widely-spread images of monsters (known from various cultural masterplots) or to bodies that distinctly disobey the norms. The morphological diversity exhibited by the characters in the film reveals the impossibility of clearly demarcating categories and boundaries between Self and Other.

Esta investigación busca encontrar el significado del símbolo del árbol en la filmografía de Hayao Miyazaki, renombrado director de animación japonés. Se plantea como hipótesis que el árbol simboliza la vida misma, fuerza y fuente de poder y familia a la vez para Miyazaki. Para esta tesis se ha decidido utilizar metodología cualitativa mixta: en primer lugar interpretar, bajo la luz de conceptos como el sintoísmo y mitología, el significado del árbol en tres películas de Miyazaki, y luego utilizar instrumentos cuantitativos para analizar el lenguaje audiovisual de sus películas. Se ha podido concluir que para Miyazaki el árbol es la razón de la existencia humana y que simboliza la esencia de la vida en todo sentido. / Tesis

This study examines the relationship between music and image in two of Hayao Miyazaki's films. Based on literature studies on film music and narrativity, together with an analysis of how the music is used in the films Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service, the study shows how the music affects the narrative. The questions discussed in this reflective essay are: What is the narrative function of Hisaishi's compositions for Miyazaki's Studio Ghibli films? What is the function of the leitmotifs and are any musical codes used? Does diegetic music appear in the films? How are the leitmotifs associated with the characters in different situations? Do the motifs convey objects, characters, emotions, places or something else? The conclusion of the paper shows that by using leitmotifs, musical themes and codes, Hisaishi has managed to strengthen and enhance the narrative of both films. Hisaishi's compositions for both Howl's Moving Castle and Kiki's Delivery Service have been shown to play a significant role in the viewer's experience of the film and its plot. Hisaishi's use of leitmotifs varies depending on the character, event or emotion it represents. Some of the leitmotifs convey the characters' emotions and expressions to the audience, which we would otherwise not see through dialogue alone. The composer also uses a lot of musical codes and even diegetic music. Several cultural musical codes can be heard that make the audience associate with a Western culture.

No description available.

The films of Hayao Miyazaki have been praised world-wide for their strong female characters and their wide range of gender representation. While most of previous research has been focusing on narrative, in particular, characters’ social behaviour therein, or their visual appearance, this thesis aims to understand whether these praised films do challenge the usual gender stereotypes associated with contemporary Japanese society and popular fiction also linguistically. Specifically, it focuses on questions, compliments, and interruptions in a quantitative analysis examining the frequency of tagged language behaviour in female and male main characters. The results show that language behaviour associated with gender stereotypes – not only with regard to the Japanese society but the whole world – can be seen in the analysed films Lupin III: Castle of Cagliostro (1979), Kiki’s Delivery Service (1989), Spirited Away (2001) and Howl’s Moving Castle (2004). For a more complex understanding of the linguistic stereotypes in the films, this thesis argues that further research on the Japanese language and Japanese gender norms would be required. / 宮崎駿の映画は、強い女性の登場人物と幅広いジェンダーの象徴として、世界中で称賛されている。 先行研究の多くは、物語、特に登場人物の社会的行動や容姿に焦点を当てているが、本論文の目的は、 これらの映画が、現代日本社会と人気フィクション作品に関連する通常のジェンダー・ステレオタイ プに、言語面においてどのような関連性があるかを理解することにある。具体的には、相手に質問し たり、相手を褒めたり、相手の会話を遮る時における言葉の選択の仕方に焦点を当て、男女の主人公 における「言葉の選び方の違い」と「その言語選択がどのような状況で頻発に使用されるか」といっ た言語行動の頻発性の違いについて適量分析を用いて調べる。結果は、ジェンダーのステレオタイプ に関連する言語行動は、日本社会に特有のものではなく全世界に共通することが、分析対象とした映 画: 『ルパン三世 カリオストロの城(1979)』、『魔女の宅急便(1989)』、『千と千尋の神隠し (2001)』、『ハウルの動く城(2004)』から確認できた。本論文では、これらの映画における言 語的ステレオタイプをより理解するためには、日本語と日本のジェンダー規範をより深く研究すべき であるとの見解に至った。 / Hayao Miyazaki’s filmer har hyllats världen över för deras starka kvinnliga karaktärer och breda inkludering av könsrepresentation. Medan majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på narrativet, i synnerlighet karaktärernas sociala beteende, eller deras utseende, syftar den här kandidatuppsatsen till att förstå huruvida dessa hyllade filmer utmanar de vanliga könsstereotyper associerade med nutida Japan och genrelitteratur även lingvistiskt. Specifikt så fokuserar den på frågor, komplimanger, och avbrytande genom en kvantitativ analys som undersöker frekvensen av utvalda språkliga beteenden hos kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet visar att språkligt beteende associerat med könsstereotyper – inte endast avgränsat till Japan men för hela världen – kan ses i de analyserade filmerna Slottet i Cagliostro (1979), Kikis expressbud (1989), Spirited Away (2001) och Det levande slottet (2004). För en mer komplex förståelse av de lingvistiska stereotyperna i filmerna, menar den här uppsatsen att det japanska språket och japanska könsnormer bör undersökas vidare.

葉家儀. / 手抄本. / Thesis (M.A.)--香港中文大學. / Shou chao ben. / Includes bibliographical references (leaves 223-233). / Ye Jiayi. / Thesis (M.A.)--Xianggang Zhong wen da xue.

Studien analyserar Diana Wynne Jones bok Det levande slottet (2005) och Studio Ghiblis film med samma titel (2004) i syfte att undersöka vilka förändringar som skett i övergången från bok till film. Delarna som undersöks är narrationen, karaktärerna, värderingar och budskap samt ifall filmen anpassats till japanska förhållanden och/eller japansk publik. Detta görs genom en komparativ metod. Studien diskuterar även möjligheten att använda något av verken i undervisning för årskurserna F–3. Resultatet visar att skillnaderna mellan bok och film är så stora att det är svårt att endast tala om en filmadaptation och att det därför är bättre att använda begreppet transformation. Även om filmen fortfarande har ett gemensamt tema med boken – alla ska kunna accepteras för den de är – har förändringarna och det nya temat krig tagit överhanden och påverkat narrationen, budskap, värderingar och karaktärer. I filmen finns inga förändringar som pekar på specifik anpassning till japansk publik, men genom filmens teckningar är det ändå tydligt att filmens regissör Hayao Miyazaki ingår i en japansk kultur. Resultatet visar dessutom problematik kring bokens användning i årskurserna F–3, men att det trots detta finns möjligheter att använda både den och filmen för att diskutera värden och budskap i de lägre årskurserna.

[pt] Durante muito tempo as palavras utilizadas para referir-se a oriente e ocidente foram exótico, civilizado, arcaico ou desenvolvido. Isso porque as imagens atribuídas a ambos eram de atrasado x avançado como o pseudo antagonismo entre mito e logos. No entanto, a falência do discurso cartesiano de verdade, como narrativa organizadora do cenário contemporâneo, abre espaço para uma nova abordagem do mito como parte atuante na leitura do mundo. Nesta tese nos propomos a utilizar a recuperação do mito através da metáfora ainda presente no discurso filosófico feita por Hans Blumenberg, e fazer um paralelo com a recuperação da metáfora feita por Paul Ricoeur para um approach entre oriente e ocidente pelo viés da literatura midiatizada que identificamos na obra do renomado diretor japonês de animação Hayao Miyazaki. / [en] For a long time the words used to refer to East and West were exotic, civilized, archaic or developed. That s because the images assigned to both were backward vs. advanced as well as the pseudo antagonism between myth and logos. However, the failure of the Cartesian discourse of truth as a structuring ordering narrative of the contemporary world opens a door to a new approach to myth as an active part in the reading of the world. This thesis proposes to use the restoration of the myth through metaphor as in Hans Blumberg s philosophical work and to form a parallel with Paul Ricouer s restoration of the metaphor, employing this method as an approach between East and West to delve into the work based on the literary world of renowned Japanese animation director Hayao Miyazaki.

Synen på vad som utgör den så kallade starka kvinnliga karaktären har varit objekt för förändring, vilket kan synliggöras bland annat via filmmediet. Syftet med studien är att granska och jämföra två tecknade kvinnliga protagonister utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Metoden för studien utgörs av två genusvetenskapliga modeller som kategoriserar manligt och kvinnligt beteende, samt semiotisk bildanalys. Materialet består av Disneys The Little Mermaid och Studio Ghiblis Kiki’s Delivery Service. Resultatet visade att karaktärerna uppvisar liknande personliga egenskaper, då de båda är vackra, sårbara, aktiva, skyddande och självständiga, men att de trots detta spelar mycket olikartade rolltyper, samt utformats på olika sätt av sina skapare. Slutsatsen är att Kiki förefaller vara den mer feministiska av de två karaktärerna, men att även Ariel med tanke på verkets inomtextuella tidsperiod till viss del kan tolkas som feministisk.