Kanban är en agil metod som härstammar från den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar på att få ett flöde med så kort ledtid som möjligt. Det ska vara lätt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan något nytt arbete påbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lätt att använda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om Kanban-metoden verkligen är en bra metod att använda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information. Undersökningen syftade också till att se om det finns några problem och brister med metoden, samt om den behöver kompletteras med delar från andra metoder. Undersökningen genomfördes genom att först samla in teori inom området för att få den kunskap om olika metoder som behövs för att kunna svara på de frågeställningar som undersökningen syftar till att svara på. Empirin samlades in på ett företag som använder sig av Kanban genom intervjuer med tre av de anställda. Kanban kan användas som en projektstyrningsmetod även om det blir en bättre metod om den kompletteras med delar från andra metoder utifrån vad företaget tycker är bra och vad de känner att de behöver. Metoden är ett bra stöd vad gäller planering och information då den visuella Kanban-tavlan gör den tydlig och lättillgänglig för alla på företaget. Det finns en del brister och problem med metoden, varav den största bristen är att det är svårt att ge en exakt leveranstid.

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen / Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

I processen att utveckla nya funktioner i ett SharePoint-baserat system måste utvecklarenvälja vilken datalagringsmetod som ska användas. Det finns två primära metoder attanvända sig av när data ska lagras i SharePoint. Den första är att använda SharePointsinbyggda listor. Den andra är att använda en egenutvecklad databas att arbeta mot.Vi har i studien undersökt de båda metoderna och studerat litteratur för att ta fram viktigaaspekter som bör beaktas vid val av datalagringsmetod. De aspekter vi tagit fram är;snabbhet, underhåll, flexibilitet, dataintegritet, redundans, tillgänglighet, säkerhet ochenkelt att utveckla i. Dessa aspekter har legat till grund för de jämförelser vi gjort.Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av ett experiment där vi har undersökt detvå metoderna med avseende på aspekten snabbhet. Vi har även genomfört en kvalitativstudie, där vi intervjuat en expert inom SharePoint-området.Från den kvantitativa studien kan vi visa på att använda en separat databas är påtagligtsnabbare än att använda listor, metoden att använda en separat databas är även bättre påatt hantera stora datamängder.Från den kvalitativa studien kan vi bland annat visa på att en lösning med egenutveckladdatabas är svårare att underhålla än om lösningen använder sig av listor. Från enutvecklares perspektiv är det även enklare att använda listor med tanke på all denfunktionalitet som redan finns inbyggd i listorna. En annan fördel med listorna är att detär enklare att interagera med andra delar i SharePoint om lösningen använder listor fördatalagring.Vi kan inte entydigt säga att en metod är bättre än den andra utan det ärsituationsberoende och utvecklaren måste göra ett aktivt val av metod. Vi anser dock attman i de flesta situationer bör använda listor för datalagring i SharePoint. Detta är främstpå grund av att det finns mycket färdigutvecklat om man använder listor samt att det blirlättare att underhålla ett system som bygger på listor. / Uppsatsnivå: C

<p>Under sent 1990-tal började utvecklare att bli mer och mer missnöjda med rådande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte längre speglade verkligheten för utvecklingen. Detta missnöje resulterade i att en mängd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto. Agile lägger tyngdpunkten på individfokus, fungerande mjukvara, kundsamarbete och föränderlighet. Scrum är just nu ett av de mest populära ramverken inom agile.Tieto har använt sig av agile och då främst Scrum i sina projekt sedan tidigt 2000-tal och haft lyckat resultat. Projekten som använt Scrum har levererat i tid och haft nöjda kunder. Dock har Tieto inte utrett vilka konsekvenser Scrum får för ett projekt. Denna studies fokus låg på att undersöka konsekvenserna av att använda Scrum i ett projekt. Detta gjordes med hjälp av intervjuer, observationer och en enkät där arbetet för ett antal Scrum-projekt studerades. Resultatet jämfördes sedan med rådande litteratur inom ämnet samt studier från The Standish group, VersionOne och Yahoo!.Rapportens slutsats är att Scrum påverkar mer än bara arbetssättet och att dessa effekter måste betänkas. Många positiva konsekvenser av användandet av Scrum kunde ses men även ett antal risker upptäcktes. För ett lyckat Scrum-projekt behövs en delaktig produktägare, en engagerad ScrumMaster och ett team som tycker om att ta eget ansvar.</p> / <p>During the late 1990s, developers became more and more dissatisfied with the current way of working in the projects. Developers felt that models such as the waterfall model did not reflect the reality of how software development works in practice. This dissatisfaction led to the development of new models and in 2001 they gathered under the same name in the Agile Manifesto. Agile focuses on working software, customer collaboration and variability. Scrum is currently one of the most popular frameworks in agile.Tieto has implemented agile and particularly Scrum in their projects since early 2000 and have had success. The projects that used Scrum delivered on time and had satisfied customers. However Tieto has not investigated the impact Scrum has on projects. This study focus was on examining the consequences of using Scrum in a project. This was done through interviews, observations and a survey in which the work of a number of Scrum projects were studied. The result was then compared with the current literature in the subject, and studies by The Standish Group, VersionOne and Yahoo!.The report concludes that Scrum affects more than just the way of working and that these effects must be taken under consideration. Many positive consequences of the use of Scrum could be seen but also a number of risks were detected. For a successful Scrum project one needs an involved product owner, a committed ScrumMaster and a team that likes to take responsibility.</p>

<p>Sociotekniska system, är system där användare ingår i processen för att uppnå någon bredare typ av mål och ställer därför krav på användbarheten av ett system. Av mjukvaruprocessen är mjukvaruspecifikationen den process som är till för att specificera vilka krav systemet ska innehålla. Användbarhetskrav finns i olika former för att passa olika aspekter av användbarhet. Att arbeta med användbarhetskrav har visat sig vara en bra metod att uppnå användbarhet. Detta arbete ska undersöka om huruvida vissa insamlingstekniker kan fördelaktigt användas för att identifiera olika aspekter av användbarhet. Frågeställningen besvarades genom att utföra en genomgång av vetenskaplig litteratur och intervjuer av utvecklare om deras erfarenheter att arbetet med användbarhetskrav. Resultatet visade bland annat på att utvecklare väljer insamlingsteknik efter vilken erfarenhet denne har med att arbeta med den och vad som är möjligt att utför inom projektets ramar med avseende på tid, pengar och tillgång till användare. Vidare uppfattades även observation som en av de bättre insamlingsteknikerna att identifiera användbarhetskrav.</p>

Syfte – Syftet med studien var att jämföra och utvärdera två utvecklingsmetoder för hybrid- och crossplattformutveckling. Detta syfte bröts ner till två frågeställningar: Hur väl kan de båda utvecklingsmetoderna återskapa animationer för att förbättra användarupplevelsen i en applikation?- Vilka av de 3 utvalda animationerna som visas i meaningful transitions och point of origin går att återskapa i de båda utvecklingssätten? Hur påverkas prestandan vid användandet av de utvalda hårdvarufunktioner som implementerats med de båda utvecklingsmetoderna? – Kameran och minnet. Metod – Denna rapport är en fallstudie då den är gjord i samarbete med Knowit Jönköping AB efter deras önskemål. Utvecklingsmetoderna som valdes var PhoneGap och Appcelerator Studio, alltså en för hybridutveckling och en för cross-plattform. En applikation för varje utvecklingsmetod byggdes med identiska funktioner som skulle kunna testas för att besvara frågeställningarna. Två kvantitativa insamlingar gjordes i form av enkätundersökning av testpersoners uppfattning av animationerna och en insamling av prestandamätningar vid hårdvaruanvändning. Resultat – Resultatet från studien visar att minnesåtgången vid hårdvaruanvändning är både låg och nästan identisk för de båda utvecklingsmetoderna. Empirin visar även att animationerna på båda metoderna kan leva upp till Googles riktlinjer enligt testpersonerna och upplevs som positiva. En notering är dock att Appcelerator tycks ha en liten fördel vad det gäller animationerna. Denna fördel är relativt liten och gör egentligen ingen större skillnad för vilken metod som kan anses som den bästa. Implikationer – Studien bidrar till att underlätta valet för mjukvaruutvecklare och företag som funderar på att använda sig utav någon av utvecklingsmetoderna. Detta genom att visa att prestandan vid hårdvaruanvändning inte är något att lägga stor vikt på. För användargränssnitt och användarupplevelse finns en mindre skillnad då Appcelerator använder sig utav native SDK och får en liten fördel när det kommer till användarupplevelsen. Detta kan dock justeras för PhoneGap då det med lite extra jobb går att styla applikationen till att se mer native ut. Utvecklare kan därför tänka på vilka kunskaper de har sedan innan vad gäller XML/HTML och styling då de ska välja utvecklingsmetod. Begränsningar – Utvecklingen är gjord av förstagångsanvändare av PhoneGap och Appcelerator Studio vilket kan ha påverkat kvalitén på animationerna och användargränssnittet. En tredjepartsapplikation användes vid mätning av prestandan då PhoneGap saknade plugin för det. Detta kan ha haft en påverkan på resultatet.

Under sent 1990-tal började utvecklare att bli mer och mer missnöjda med rådande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte längre speglade verkligheten för utvecklingen. Detta missnöje resulterade i att en mängd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto. Agile lägger tyngdpunkten på individfokus, fungerande mjukvara, kundsamarbete och föränderlighet. Scrum är just nu ett av de mest populära ramverken inom agile.Tieto har använt sig av agile och då främst Scrum i sina projekt sedan tidigt 2000-tal och haft lyckat resultat. Projekten som använt Scrum har levererat i tid och haft nöjda kunder. Dock har Tieto inte utrett vilka konsekvenser Scrum får för ett projekt. Denna studies fokus låg på att undersöka konsekvenserna av att använda Scrum i ett projekt. Detta gjordes med hjälp av intervjuer, observationer och en enkät där arbetet för ett antal Scrum-projekt studerades. Resultatet jämfördes sedan med rådande litteratur inom ämnet samt studier från The Standish group, VersionOne och Yahoo!.Rapportens slutsats är att Scrum påverkar mer än bara arbetssättet och att dessa effekter måste betänkas. Många positiva konsekvenser av användandet av Scrum kunde ses men även ett antal risker upptäcktes. För ett lyckat Scrum-projekt behövs en delaktig produktägare, en engagerad ScrumMaster och ett team som tycker om att ta eget ansvar. / During the late 1990s, developers became more and more dissatisfied with the current way of working in the projects. Developers felt that models such as the waterfall model did not reflect the reality of how software development works in practice. This dissatisfaction led to the development of new models and in 2001 they gathered under the same name in the Agile Manifesto. Agile focuses on working software, customer collaboration and variability. Scrum is currently one of the most popular frameworks in agile.Tieto has implemented agile and particularly Scrum in their projects since early 2000 and have had success. The projects that used Scrum delivered on time and had satisfied customers. However Tieto has not investigated the impact Scrum has on projects. This study focus was on examining the consequences of using Scrum in a project. This was done through interviews, observations and a survey in which the work of a number of Scrum projects were studied. The result was then compared with the current literature in the subject, and studies by The Standish Group, VersionOne and Yahoo!.The report concludes that Scrum affects more than just the way of working and that these effects must be taken under consideration. Many positive consequences of the use of Scrum could be seen but also a number of risks were detected. For a successful Scrum project one needs an involved product owner, a committed ScrumMaster and a team that likes to take responsibility.

Den här rapporten beskriver ett projektarbete i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet våren 2022. I projektet utvecklade åtta datateknologstudenter en matematikapplikation utifrån en beställning av ett forskningssamarbete mellan institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och institutionenför beteendevetenskap (IBL) vid Linköpings universitet. Applikationens huvudsakliga syfte är att optimera inlärningen av heltalsartimetik bland skolelever. Rapporten inkluderar en beskrivning av projektets struktur, gruppens process med fokus på arbetsmetodiken Scrum, den resulterande applikationen samt relevanta mätningar och erfarenheter. Varje gruppmedlem bidrar även med en individuell del, där något ämne kopplat till projektet har utforskats vidare.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Dagens samhälle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som går samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva måste det finnas användaresom vill använda det. För att användare skall använda ett IT-system måste systemet har tillräcklighög kvalitet så att användare skall kunna lita på systemet. Men vad är kvalitet? Det är svårt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mäta. Du kan vaken se eller röra den, däremot är det lättatt känna igen den när den saknas. Om ett IT-system saknar kvalitet kommer det antagligen att döut så småning då det slutar att användas eller ersätts av andra IT-system med högre kvalitet.Det är här testning kommer in i rutan. Den är nämligen ett väldigt bra tillvägagångssätt för attsäkerställa kvalitet. Men hur skall testningen gå till?I vår studie går vi därför in i djupet kring teorier om hur hantering av testning undersystemutveckling skall gå till. Vi använder denna teoretiska grund för att genomföra tvåkvalitativa intervjuer och se om verkligheten stämmer överens med vad teorin påstår. I vårslutsats avgör vi om våra respondenter ligger i fas med de teoretiska riktlinjerna ochrekommendationerna. Detta i hopp om att kunna skapa en god bild över företagens syn påtestning inom systemutvecklingsbranschen.Vi försöker även svara på frågan ”hur ser en lyckad testprocess ut?”. Vi kom fram till att det finnsflera olika sätt att lägga upp testprocessen och det kan se väldigt olika ut från företag till företag.Men oavsett hur den ser ut så bör den vara planerad, strukturerad och påbörjad tidigt undersystemutvecklingen. / Uppsatsnivå: C