Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.

Denna uppsats behandlar ett problem som angår alla som arbetar inom skolans värld, det vill säga mobbning. I litteraturgenomgången studeras hur tio forskare ser på ämnet mobbning. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad är mobbning? Vilka barn blir mobbade? Vilka barn mobbar, Vilka är orsakerna till mobbning? Hur förebygger och åtgärdar man mobbning? I resultatredovisningen redovisas en enkätundersökning som genomförts i år 4, 6 och 7. Eleverna har fått svara på ifall de känner någon som är eller har blivit mobbad, varför de tror att han/hon är eller blev mobbad, varför man mobbas, vad de anser att deras skola gör för att motarbeta mobbning och vem de skulle vända sig till om de upptäckte mobbning på skolan. Elevernas svar har jämförts med forskarnas teorier. I resultatredovisningen redovisas även två skolors handlingsplaner mot mobbning. Dessa har jämförts med varandra och med elevernas enkätsvar. Vi har även undersökt om dessa handlingsplaner har någon teoriförankring. Vi har insett hur viktigt det förebyggande arbetet är för minimeringen av mobbning och vilken avgörande roll läraren har i arbetet mot mobbning i skolan. Vi har också kommit fram till att skolornas handlingsplaner inte är tillräckligt utförliga och kan vara svåra att förstå. Vi har även funnit att flera av forskarnas teorier överensstämmer relativt väl med elevernas uppfattningar om mobbning.

<p>Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. </p><p>De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet. Personer som utsätts för mobbning riskerar att bli osäkra och deprimerade individer.</p><p>Det ligger under skolans ansvar att motverka uppkomsten av mobbning. Jag valde att i mitt arbete studera vilka förebyggande insatser som kan genomföras i skolan samt hur skolans personal agerar vid akut mobbning. Detta har jag gjort dels genom att ta del av forskares kunskap, dels genom de intervjuade lärarnas erfarenheter. Det ska på varje skola finnas en handlingsplan mot mobbning. Dessa kan se olika ut men syftet är detsamma; att förebygga och åtgärda mobbning.</p>

<p>Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning om mobbning som jag använt mig av.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? </p><p>Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa. Eleverna fick svara på tre frågor: Varför mobbar man? Vad kännetecknar en mobbare? och Vad känntecknar ett mobboffer? Elevernas svar jämfördes sedan med forskarnas teorier. </p><p>Jag har funnit att många av elevernas svar överensstämmer relativt väl med forskarnas teorier. Framförallt har denna uppsats gett mig möjlighet att fördjupa mig inom ämnet mobbning, vilket jag kommer ha stor nytta av som lärare.</p>

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT – stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten. Textmaterial tolkas för att finna vilka delar som mobbningen består av och utifrån dessa finna och klargöra helheten. Vilka uttryck mobbningen tar sig inom den IT – stödda textkommunikationen. De datainsamlingsmetoder som används är; e- post enkät, intervju och en observation, där en grupp kursdeltagares textkommunikation följts upp under en termin. Urvalet bestod av tre klasser på högskola. Resultat: Undersöknings resultat klargörs i text. Utifrån termer av vad mobbningen består av, framgår det att mobbning förekommer och på vilket sätt mobbningen kan påvisas inom den IT – stödda textkommunikationen på högskolenivå.

Vår studie handlar om vad mobbning är, hur mobbare och mobboffer kan kännetecknas samt hur arbetet i skolan kan se ut för att förebygga mobbning. Undersökningen vi använde oss avvar kvalitativ med semistrukturerad intervju.Den semistrukturerade intervjun valde vi för att få en fördjupad studie.Studien visar att definitionen av mobbning är när en person blir utsatt för kränkande behandling vid flera tillfällen under en längre period. Denvisarocksåatt det finns olika synsätt på hur kännetecken för mobbare och mobbofferkan se ut. Värdegrundsövningar på olika sätt visar vara en betydelsefull del i det förebyggande arbetet mot mobbning. Eleven får genom värdegrundsövningar tillfälle att sätta sig in i andra människors situationer. Studien pekar också på värdet med samtal och diskussioner om ett gott bemötande med andra människor.

<p>The objective of this study was trying to understand bullying focusing on the bully. The questions at issue were: What can contribute in the making of a bully? What are the benefits and losses in bullying? What are the former bullies’ thoughts on bullying, now in comparison to in their youth. This was investigated with a qualitative approach from a former bullys perspective, hence three former bullies were interviewed. The result was presented in themes and was then analysed from a social psychological and social constructionist perspective. In the discussion the result was also compared to the previous research.</p><p>Results showed that all interviewed former bullies claim to have had a secure childhood. They all moved and transferred to another school, after which the bullying began or escalated. The interviewees or their friends started using tobacco, alcohol and drugs at an early age. They were deviant in several ways and the bullying was a part of their behaviour. The interviewees had a central position in their groups of friends. The interviewees testified that they had been aggressive and had a bad temper.</p><p>The interviewees used the bullying partly to conceal their insecurity. Often the bullying concerned status and struggle for social position. The interviewees did not feel remorse at the time and they did not see them self as bullies. Now they consider that what they did was wrong, but they do not feel guilt.</p>

<p>Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?</p>

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?