<p>Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. </p><p>I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen. Därför tar jag bland annat upp kompismassage, olika vänskapsövningar, kvalitetscirklar, rollspel samt vikten av en stimulerande utemiljö och många vuxna ute på rasterna.</p><p>I resultatdelen redovisar jag hur fyra lärare arbetar med mobbningsförebyggande arbete i sina klasser. Detta framkom genom kvalitativa intervjuer.</p><p>I diskussionen har jag sedan sammanfört det som jag läst med det som framkom under intervjuerna.Genom detta arbete har jag fått kunskap om vikten av att man arbetar med klassen/gruppen på olika sätt för att motverka att mobbning uppstår.</p>

Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen. Därför tar jag bland annat upp kompismassage, olika vänskapsövningar, kvalitetscirklar, rollspel samt vikten av en stimulerande utemiljö och många vuxna ute på rasterna. I resultatdelen redovisar jag hur fyra lärare arbetar med mobbningsförebyggande arbete i sina klasser. Detta framkom genom kvalitativa intervjuer. I diskussionen har jag sedan sammanfört det som jag läst med det som framkom under intervjuerna.Genom detta arbete har jag fått kunskap om vikten av att man arbetar med klassen/gruppen på olika sätt för att motverka att mobbning uppstår.

Syftet med vår uppsats var att genom kvalitativa intervjuer med vuxna som utsatts för mobbning när de gick i grundskolan få ta del av deras upplevelser av hur de hanterat sin situation, vilka faktorer som bidrog till att mobbningen upphörde och hur deras självbild påverkats. Vi utgick från följande frågeställningar: hur beskriver ett urval intervjupersoner att de hanterat sin utsatthet, hur skildrar intervjupersonerna sina upplevelser av mobbningens upphörande samt hur beskriver de sin självbild före, under och efter mobbningen? Sju personer i varierande ålder, sysselsättning, civilstånd och könstillhörighet intervjuades. Resultaten analyserades med hjälp av systemteori, kognitiv teori och KASAM och jämfördes sedan med tidigare forskning på området för att se om resultaten låg i linje med tidigare resultat. Vi kunde se att det förekom få åtgärder från skolans och hemmets sida och att intervjupersonerna själva fått finna sätt att stå ut med mobbningen och att få ett stopp på den. Resultaten visade också att mobbning har långvariga negativa konsekvenser på självbilden och att erfarenheterna påverkar ens tankar och handlingar även i det vuxna livet.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9. I studien framkommer att eleverna i undersökningen anser att utbildningen av våra aktiva pedagoger inte är tillräcklig inom de elektroniska medierna. Detta stärks ytterligare av litteratur och annan forskning inom ämnet som visar på samma sak. Många pedagoger menar att elektronisk mobbning utanför skolan till större delen är föräldrarnas ansvar, medan tidigare forskning samtidigt visar att mobbning till större delen uppstår i sociala miljöer, där skolan är den största av dessa. Detta lägger ändå ett större ansvar på dagens pedagoger att förhindra att mobbning och elektronisk mobbning uppstår från första början. Forskning visar även på vikten av att vuxna lägger sig i vad unga gör på Internet, och då inte bara på fritiden, utan även i skolan. Men hänvisar samtidigt till att regler och förbud inte är en metod som stoppar mobbningen, utan man behöver tydliggöra för de unga de etiska och moraliska aspekter som råder och styr i samhället. Ny teknik tillkommer dagligen, och det är skolans, lärarnas och övriga vuxnas ansvar att vara insatta i denna. Det är även lärares och övriga vuxnas ansvar att utbilda sig själva och de unga i vad som gäller och hur det fungerar, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid felaktig hantering av tekniken.

<p>Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9. I studien framkommer att eleverna i undersökningen anser att utbildningen av våra aktiva pedagoger inte är tillräcklig inom de elektroniska medierna. Detta stärks ytterligare av litteratur och annan forskning inom ämnet som visar på samma sak. Många pedagoger menar att elektronisk mobbning utanför skolan till större delen är föräldrarnas ansvar, medan tidigare forskning samtidigt visar att mobbning till större delen uppstår i sociala miljöer, där skolan är den största av dessa. Detta lägger ändå ett större ansvar på dagens pedagoger att förhindra att mobbning och elektronisk mobbning uppstår från första början. Forskning visar även på vikten av att vuxna lägger sig i vad unga gör på Internet, och då inte bara på fritiden, utan även i skolan. Men hänvisar samtidigt till att regler och förbud inte är en metod som stoppar mobbningen, utan man behöver tydliggöra för de unga de etiska och moraliska aspekter som råder och styr i samhället. Ny teknik tillkommer dagligen, och det är skolans, lärarnas och övriga vuxnas ansvar att vara insatta i denna. Det är även lärares och övriga vuxnas ansvar att utbilda sig själva och de unga i vad som gäller och hur det fungerar, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid felaktig hantering av tekniken.</p>

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav. På ena skolan använder de en modell som är inspirerad av Farstamodellen och på den andra skolan samarbetar de med organisationen Friends. Genom intervjuerna har vi fått ta del av personalens tankar och kunnat uppmärksamma bland annat att alla de vi intervjuade har en gemensam syn på mobbning och anser att det ständigt ska bevakas. Trots att skolorna har tydliga likabehandlingsplaner kunde vi se i resultatet att personalen inte har tillräcklig kunskap inom de olika metoderna skolorna använder sig utav för att arbeta mot mobbning. Det framgick också en tydlig bristande kommunikation mellan skolledningen, pedagogerna och elevvårdarna. Dessutom såg vi hur ansvaret för att ta tag i ett mobbningsfall på båda skolorna, ofta sköts vidare till någon annan.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga.Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier.Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS.Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer.

Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.

Kränkade särbehandling definieras som kränkande handlingar riktade mot enskild medarbetare utan saklig grund, som bryter mot allmänna normer. Kränkande särbehandling är ett arbetsrättsligt problem vilket medför allvarliga konsekvenser för både arbetstagare och organisationer. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utsatthet för kränkande särbehandling. En litteraturstudie som baseras på 24 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatet under huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde ohälsa relaterat till upplevelse av utsatthet för kränkande särbehandling. Sjuksköterskorna upplevde maktutövning relaterad till bristande arbetsmiljö i kombination med svag chefsförmåga. Sjuksköterskornas upplevda utsatthet utgjorde riskfaktorer för bristande patientsäkerhet och bristande omvårdnad.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning. Tolv förklaringar har angivits varav utseende, beteende/personlighet, status och hämnd var de vanligast förekommande förklaringarna till varför mobbning uppstår bland lågstadieelever. Av resultatet framgår också att det inte finns några större skillnader på sättet att beskriva mobbning utifrån kön och ålder.