<p>These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school’s anti-bullying work. The materials I have used to create this work consist of the taped interviews and analysis of the schools’ treatment plans. My approaches in this work are both qualitative and comparative. The theoretical points are mainly three types of programs (Olweus, Friends and Pikas- common concern method). In addition, I have used the social constructionist theories (eg Vygoskij) and a perspective that is called "active teaching". Both schools will be mentioned as school A and B in the exam. I have been using the material of particular authorities as National Agency for Education, School Inspectorate and Crime Prevention Council. The sources are both credible and updated. <strong></strong></p>

These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school’s anti-bullying work. The materials I have used to create this work consist of the taped interviews and analysis of the schools’ treatment plans. My approaches in this work are both qualitative and comparative. The theoretical points are mainly three types of programs (Olweus, Friends and Pikas- common concern method). In addition, I have used the social constructionist theories (eg Vygoskij) and a perspective that is called "active teaching". Both schools will be mentioned as school A and B in the exam. I have been using the material of particular authorities as National Agency for Education, School Inspectorate and Crime Prevention Council. The sources are both credible and updated.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv. Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas. Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.

Mitt projekt har handlat om att göra ett tillgängligt material av barnmusikalen Aldrig Ensam (Petersson 2011) som jag skrev i en tidigare projektkurs. De handskrivna noterna har skrivits i Sibelius notprogram och bildar tillsammans med manus ett kompendium. Låtarna i musikalen har spelats in och bränts till en CD som sedan följer med i kompendiet. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur skolans vision ser ut gällande arbetet med värdegrunden i relation till elevens uppfattning och delaktighet. Två delstudier har genomförts där den första syftar till att ta reda på elevernas uppfattningar och delaktighet i skolans arbete med värdegrundsfrågor utifrån en enkätundersökning. Den andra studien har fokuserat på vad regering, Skolverk och kommun har för riktlinjer och mål på skolan gällande värdegrund och mobbning genom en granskning av offentliga dokument, publikationer och rapporter. Detta för att sedan jämföras med två skolors planeringar och se om dessa två skolor uppfyller de krav som regering och skolverk har. Det resultat som framkommit av detta examensarbete visar att elevernas delaktighet och kunskaper om värdegrunden är låg på en av de studerade skolorna, detta trots styrdokumentens krav om likabehandlingsplaner, värdegrundsplanering och åtgärdsprogram. Huruvida detta resultat kan generera något allmänt för alla svenska skolor kan inte denna studie påvisa. De resultat som framkommit kan ändå ligga till grund för vidare forskning och diskussion inom ämnet värdegrund och förhoppningsvis ge personalen samt huvudmän inom den svenska skolan en tankeställare.

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar. Enkäterna har sammanställts i kategorier där de vanligaste svaren har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att eleverna i stor utsträckning är införstådda med skolans program samt hur de skall agera när de påträffar kränkningar. Skillnader mellan könen har uppvisats där tjejerna tenderar att vara mer mottagliga för skolans arbete samt mer medvetna om hur de kan stävja mobbning och kränkande behandling.

Syftet med vår studie var att undersöka en omtalad och kritiserad metod för att lösa mobbning – Farstametoden. Vi ville undersöka hur verksamma pedagoger i fem antimobbningsteam resonerar kring arbetet med Farstametoden. Vår undersökning visade att de skolor som deltagit i vår studie tycker att Farstametoden fungerar bra. De har på alla skolor reviderat metoden för att den ska passa deras verksamhet och förhållningsätt. De slutsatser vi har dragit är att det är svårt att bara ta till sig en metod utan att anpassa den. Vi upptäckte även att det är svårt att utvärdera och forska om en metod som anpassas beroende på skolors förutsättningar och förhållningssätt.

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen. Våra intervjuer har visat att mobbning är ett viktigt ämne som beror och påverkar många.

Syftet med studien var att ta reda på vad eleverna upplever och känner inne i ett omklädningsrum i samband med idrottslektionen. Frågeställningar - Hur upplever eleverna tiden i omklädningsrummet före och efter en idrottslektion? - Är omklädningsrummet en plats där eleverna känner sig trygga? - Vad finns det för skillnader mellan pojkars och flickors upplevelser i omklädningsrummen? Metod Studien genomfördes på en skola söder om Stockholm. En enkät delades ut till eleverna i en klass i respektive årskurs 7,8 och 9. Resultaten presenterades i form av diagram och pojkar och flickors svar jämfördes. Resultat Undersökningen visar att en stor mängd av eleverna alltid är trygga i omklädningsrummet däremot visar resultatet även att det finns elever som alltid är otrygga vilket är ett allvarligt problem som behöver belysas. I resultatet kan man även se att det finns elever som tycker att det alltid är jobbigt att vara naken i samband med duschandet i omklädningsrummet. Slutsats Jag anser att det är viktigt att forska vidare inom ämnet som jag valt för att belysa problemen som uppstår i omklädningsrummen för lärare och skolor. I läroplanen kan man läsa att mobbning inte får förekomma men det sker ändå. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning. Antalet I-mobbade elever minskar drastiskt från årskurs nio till första året i gymnasiet. Majoriteten av ungdomarna som blivit drabbade av I-mobbning kände till den som utfört mobbningen, likaså hade flertalet av de utsatta ungdomarna berättat för någon annan om Imobbningen. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, tendenser i resultatet kan dock utläsas som till hög grad har stöd från tidigare forskning i området.