Instruktionsdesign (ID), en medveten och systematisk planering av instruktioner, samt användning av ID-modeller som stöd i planeringsarbetet är inte vida kända bland språklärare trots nyttan med dess användning. Inom ID är modellen ADDIE det vanligaste sättet att strukturera undervisning efter. Syftet med den här studien är att undersöka svenska som andraspråkslärares planering av distansundervisning samt synliggöra planeringens komponenter med hjälp av ADDIE. Att synliggöra ADDIE ger läraren möjlighet att granska strukturer i sitt planeringsarbete och på ett mer medvetet sätt arbeta med planeringsarbetets utvalda delar. I studien utförs tre semistrukturerade intervjuer med lärare som distansundervisar svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning. Resultatet visar planeringsarbetets utmaningar i skolformen sas-grund, men styrker också tidigare fynd att lärarna är ovana att beskriva grundstrukturer i sina resonemang samt brukar inte ta tillvara ADDIE:s sista fas evaluering till att utveckla sin kurs.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Instruktionsdesign (ID), en medveten och systematisk planering av instruktioner, samt användning av ID-modeller som stöd i planeringsarbetet är inte vida kända bland språklärare trots nyttan med dess användning. Inom ID är modellen ADDIE det vanligaste sättet att strukturera undervisning efter. Syftet med den här studien är att undersöka svenska som andraspråkslärares planering av distansundervisning samt synliggöra planeringenskomponenter med hjälp av ADDIE. Att synliggöra ADDIE ger läraren möjlighet att granska strukturer i sitt planeringsarbete och på ett mer medvetet sätt arbeta med planeringsarbetets utvalda delar. I studien utförs tre semistrukturerade intervjuer med lärare som distansundervisar svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom kommunal vuxenutbildning (sas-grund). Resultatet visar planeringsarbetets utmaningar i skolformen sas-grund, men styrker också tidigare fynd att lärarna är ovana att beskriva grundstrukturer i sina resonemang samt brukar inte ta tillvara ADDIE:s sista fas evaluering till att utveckla sin kurs.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.</p><p>Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.</p><p>Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp</p>

<p>”Att vara smal är något som väldigt många drömmer om. Mode och ideal lockar unga till bantning. Men det finns de som inget annat vill än att gå upp i vikt. Undervikt förknippas ofta med sjukdom eller ätstörningar men ibland beror det på det genetiska arvet eller en förhöjd ämnesomsättning. På grund av de förutfattade meningar som finns kring undervikt händer det ofta att smala personer blir mål för kommentarer eller avundsjuka. Möt dem som dagligen arbetar med undervikt samt tjejen som ensam kämpat med sin undervikt under flera år.”</p>

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning. De största skillnaderna i likabehandlingsarbetet mellan perspektiven är hur likabehandlingsteamet och likabehandlingsplanen ser på de förebyggande insatserna. Det är relevant för den som arbetar inom elevhälsa att ta problemet med mobbning på allvar då forskningen visar att mobbning är ett omfattande problem. Insatserna mot mobbning behöver grundas i en stark samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever. Alla aktörer behöver arbeta åt samma håll för att kunna komma åt problemet och försöka motverka det.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande. Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som krävs för att kunna ”läsa” bilder.

BIM, Building Information Modelling, är inget nytt begrepp för byggbranschen och ämnet är välutforskat i teorin. Den praktiska tillämpningen har dock inte nått ut till hela den svenska branschen och lägst implementation finns idag hos förvaltningen. För att BIM ska nå ut till denna del av branschen, behöver beställarna förstå vilken funktion BIM kan bistå med och ställa BIM-krav i sina projekt. Då det inte finns någon övre gräns på hur mycket information en modell kan innehålla, behöver beställarna också definiera vilken information som är nödvändig för sökta funktioner. Denna studie ämnar att tydliggöra hur informationsinnehållet i en modell påverkas av olika detaljeringsnivåer. Genom en sammanställning av befintliga standarder och nivåsystem har en utbildningslokal på 150kvm modellerats med hjälp av Autodesk Revit Architecture. Med hjälp av denna modell och sammanställd teori dras följande slutsatser. Det är möjligt att säkerställa informationsbehoven hos beställarens organisation med hjälp av ett detaljeringsnivåsystem. Olika fastigheter har olika funktionsbehov och kräver olika detaljeringsnivåer. En generell nivå på vilken information som ska ingå i dessa modeller borde gå att fastställa. En förutsättning för lyckade BIM-projekt är att tydliga anvisningar och krav upprättas inför modellering och att dessa är förankrade i byggprojektets och förvaltningens informationsbehov. / BIM, Building Information Modelling, is not a new concept for the construction industry and the subject is well reviewed in theory. The practical application has not yet reached out to the whole Swedish construction industry and the lowest implementation of BIM can be found in facility management. For BIM to reach this part of the industry, clients’ needs to understand the functions that BIM can assist with and set BIM requirements for their projects. Since there is no upper limit on the level of information a model may contain, clients also needs to define which information is necessary for the sought functions. This study aims to clarify how the information content of a model is affected by different levels of detail. Through a compilation of existing standards and level system has an education facility of 150sqm been modeled using Autodesk Revit Architecture. With the help of this model and the compiled theory, following conclusions has been drawn. It is possible to ensure the information needs of the client's organization with the help of a system for level of development. Different buildings have different functional needs and require different levels of detail. A general level of detail to be included with these models should be possible to determine. A prerequisite for successful BIM project is that clear instructions and requirements are established for the modeling process and that these are anchored in the needs of the project and management.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.