<p>Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella?</p><p>Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.</p>

<p>Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.</p>

<p>Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. </p><p>De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter. Jag har skrivit om fyra av dem. En handlingsplan mot mobbing ska alla skolor ha och jag har undersökt om skolorna har det och vad som ingår den.</p>

Samhällsdebatten om de nedslående resultaten som redovisats i PIRLS 2011 visar att läsförståelseundervisningen i Sverige inte ger de resultat som förväntas. Syftet med denna litteraturstudie var undersöka vilken betydelse faktatexters struktur har för läsförståelsen hos elever i årskurs 4-6. Inledningsvis redogörs för innehållet i skolans styrdokument som rör läsförståelse samt Skolverkets analyser av resultatmätningar. Dessutom redovisas Skolverkets rapporter och annan pedagogisk litteratur i frågan om vikten av att alla lärare undervisar i läsförståelse oavsett ämne. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökmetoder och urval redovisas. Studiens resultat visar att elever som undervisats i olika texttypers strukturer inte bara förstår texten bättre, de får också bättre förutsättningar att producera egna texter i olika genrer. Vid användning av grafiska modeller som är anpassade till aktuell struktur ökar möjligheten till textförståelse och textproduktion ytterligare. En slutsats från studien är att förutsättningen för att elever ska utveckla sin läsförståelse är lärarens explicita läsförståelseundervisning i alla ämnen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronan. Detta är den första studie som utvärderar prognoser på den svenska kronan under rörlig växelkurs. Modellerna som används är ”flexible price monetary model” samt ”sticky price monetary model”. Modellerna jämförs dels med en random walk-modell, men även mot varandra för att kunna påvisa eventuella skillnader modellerna emellan. För att utreda om det finns olika förklaringsvärde i modellerna beroende på referensvalutan har jag använt mig av två olika växelkurspar, nämligen SEK/EUR och SEK/GBP. Resultaten tyder på att en trögrörlig monetär modell för växelkursparet SEK/EUR lyckas slå en random walk på lite längre sikt, även om resultatet bör tolkas med viss försiktighet. Det verkar även som att det har stor betydelse vilken referensvaluta man använder sig av då resultaten växelkursparen emellan skiljer sig åt ganska kraftigt.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

<p>Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.</p>

Syftet med den här studien är att få ökade kunskaper om lärares relation till forskning. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med lärare. De forskningsfrågor som ställs handlar om hur lärare kommer i kontakt med forskning, hur de använder sig av forskning och vilka faktorer som kan påverka lärares användande av forskning. Studiens teoretiska utgångspunkt är den nyinstitutionella teorin, som finns med som förklaringsmodell för hur skolan som organisation tar emot och använder sig av nya idéer. Resultatet visar att lärare har stor tilltro till forskning och de uppger flera olika anledningar till ett forskningsanvändande. De menar dock att det inte alltid är så lätt att ta del av forskning. Det framkommer att det är stora skillnader mellan skolorna när det gäller vilka förutsättningar som finns för lärarnas forskningsanvändande. Studiens resultat visar att det är viktigt att ta hänsyn till vilka faktorer som kan bidra till lärares möjligheter till att ta del av och använda sig av forskning i den pedagogiska verksamheten. Resultatet bidrar också med en insikt om att lärares användning av forskning är ett mångfacetterat fenomen där flera olika processer och faktorer påverkar vilken forskning som lärare använder sig av och hur forskningsanvändande sedan tar sig uttryck i den lokala praktiken.