<p>Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ”Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet?”, ”Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk?”, ”Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?” och ”Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning?”. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning. Kompletterande intervjuer gjordes också med lärare i spanska på respektive skola. Resultaten i studien visade att många elever väljer bort moderna språk för att de inte är intresserade och för att det är för många läxor och prov. De tror heller inte att de kommer att ha nytta av att kunna språk. Ett intressant fynd som framkommit i studien är att det är fler killar än tjejer som väljer bort språk av ovanstående anledningar. Elever på landsbygdsskolor med icke – akademikerföräldrar väljer till större del bort språk för att de anser att det är för jobbigt än vad elever på stadsskolor med akademikerföräldrar gör. Det har också framkommit genom intervjuer med lärarna att det finns brister i förstärkningsundervisningen, något som konstaterats i tidigare forskning.</p>

Detta examensarbete består av en kritisk diskursanalys i form av en textanalys, vars syfte är att undersöka hur fyra läroböcker i tyska, skrivna för att användas i den svenska gymnasieskolans kurs moderna språk 3, geografiskt definierar och presenterar identiteten hos de delar av världen som är tysktalande. Studien utgår ifrån Norman Faircloughs teori att språket styr vår verklighet samt Charles Ogdens semiotiska triangel.   Studien behandlar följande frågeställningar: Vilka tysktalande länder, områden, regioner och orter förekommer i läroböckerna och hur ofta förekommer de? Finns det något dominerande land? Utifrån vilka teman presenteras de olika tysktalande länderna i läroböckerna och hur påverkar det bilden av den tysktalande identiteten?   Textanalysen består dels av en kvantitativ innehållsanalys där tyskspråkiga länder, områden, regioner och orter identifieras och räknas i läroböckerna, och dels av en kvalitativ analys där de tysktalande länderna presenteras tillsammans med de teman som de framställs med i läroböckerna. Temana är inte förbestämda kategorier, utan är empiriskt genererade. Resultatet visar på stor Tysklandsdominans. Av totalt 895 förekomster av tysktalande länder, områden, regioner och orter i läroböckerna återfinns 749 i Tyskland, 111 i Österrike, 27 i Schweiz, tre i Luxemburg och fem utgörs av det gränsöverskridande området Alperna. Landet Tyskland framställs dels som ungdomligt och dels som ett land med en problematisk historia. Landet Österrike presenteras tillsammans med turism i huvudstaden Wien och musik. Landet Schweiz nämns bara helt kort. Åt det gränsöverskridande området Alperna konstrueras en fritidsidentitet med skidåkning.

This first part of this study examines four sixth grade classes in two municipalities in Sweden. The purpose of the study was to find out which factors influence students in the choice of a foreign language at two schools. A survey was developed and questionnaires were handed out to four classes, with a total of eighty students.  Responses were collected and analyzed. The method we used was qualitative. The second part of this study involved the completion of interviews with ten pupils, four teachers and two principals. The purpose of these interviews was to obtain more awareness of the factors which influence students’ decision making about foreign language studies. Furthermore, the process of how students were informed by the schools regarding the choice of foreign languages was examined. It became evident that during the fifth grade, students make a choice between French, Spanish, German and Swedish/English. Foreign language teaching and learning begins in the sixth grade. The results show that students are motivated by several factors in their choice of a foreign language.  A main inspirations factor is the desire to incorporate and use the language of their choice in real life, for example through traveling. In addition to this factor, students also mentioned the use of the language in studies, as well as in a future career as influential in their choice. Finally, communication with native speakers of the target language showed to be of importance for students, when choosing which language to study during the sixth grade of elementary school. Students' opinions on language learning include not only the immediate classroom environment, but also show ambition and positive thinking though the desire to bring the outside world into their education.

The primary purpose of this study is to investigate to what extent teaching materials, more specifically text- and workbooks for beginners in German as a foreign language in Swedish schools are adapted to the needs of pupils with reading-, writing- and concentration difficulties. In order to accomplish this, five text- and workbooks are qualitatively analysed with a checklist formulated and described in a report from The National Agency for Special Needs Education and Schools, SPSM. The main focus in this study is on examining the features of exercises and layout of each material to conclude whether it is accessible for all pupils regardless of their needs. The results disclose that the analysed teaching materials only conform with SPSM’s guidelines to a certain extent, of which can be concluded that further development of teaching materials is needed to ensure equivalent education for all. / Das Ziel der vorliegenden Examensarbeit ist es zu untersuchen, inwiefern Lehrmittel für Anfänger in Deutsch als Drittsprachenunterricht für Schüler mit einer Lese-, Schreib- oder Konzentrationsschwäche angepasst sind. Hierfür wurden fünf gewöhnliche Deutschlehrmittel in einer qualitativen Lehrmittelanalyse mit Hilfe einer Liste der sonderpädagogischen Schulbehörde mit Empfehlungen für Lehrmittelanpassungen analysiert. Hierbei liegt der Fokus der Arbeit in der Untersuchung der Charakteristika von Layout und Übungen, um zu beurteilen, ob diese zugänglich für alle Schüler ungeachtet einer möglichen Lernstörung sind. Die Ergebnisse bestätigen die Annahme, dass Deutschlehrmittel für Anfänger im Drittsprachenunterricht nur begrenzt mit den Vorgaben der Schulbehörde konform sind, woraus sich ergibt, dass eine Weiterentwicklung der Lehrmittel benötigt wird, um eine gleichwertige Schulbildung zu ermöglichen.

Syftet med denna fallstudie var att belysa hur en lärare i tyska på gymnasiet motiverade valet av en examinationsuppgift och hur läraren resonerade kring den förberedande undervisningen kring feedback i en undervisningsgrupp. Vidare var syftet att belysa hur några elever i undervisningsgruppen uppfattade uppgiften och lärarens feedback relaterat till sitt språklärande och kunskapskraven i ämnet. Detta relateras till tidigare forskning inom formativ bedömning och feedback samt hur tidigare forskning problematiserat detta. Fallstudien utgick från en socialkonstruktivistisk teoribildning vilken kombinerades med sociokulturell teori. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer tillsammans med skriftligt material i form av en feedbackmanual. Resultaten var bland annat att läraren upplevde möjligheterna till mer utvecklad feedback begränsade.  Eleverna upplevde att lärarens återkommande feedback hade en positiv inverkan på deras lärande i tyska och att innehållet och förväntningarna från läraren inför examinationsuppgiften var tydligt kommunicerade. Däremot gav eleverna uttryck för vaga uppfattningar om gällande kunskapskrav i ämnet och hur examinationsuppgiften explicit var kopplad till dessa.

Denna studie har undervisningen i moderna språk på högstadiet som fokus och hur lärare kan motivera elever till fortsatta studier inom ämnet. Syftet är att ta reda på vilka olika sätt lärare använder sig av för att motivera eleverna i undervisningen och hur de arbetar med elevernas självbilder inom ämnet moderna språk. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar i moderna språk. Resultatet redovisas i fyra kategorier som illustrerar hur lärare ser på motivation och omotiverade elever, vilka metoder de använder för att motivera eleverna i språkundervisningen samt i vilken mån de arbetar med elevernas självbilder. Resultatet av studien visar att lärarna är väl medvetna om hur omotiverade elever beter sig, de visar stor förståelse för orsaker till deras beteende och de har en mängd olika metoder för att arbeta med motivation men det finns även en del nya rön inom språkinlärningsmotivation som verkar obekant för informanterna. Slutsatsen är att informanterna har stor medvetenhet kring motivationsarbetet men att det också är viktigt att lärare uppmuntras till, och ges möjlighet, att ta del av forskning som bedrivs inom deras yrke.

Eleven kan välja franska, spanska eller tyska inom ramen för moderna språk inför åk 6. Det är en möjlighet som finns sedan Lpo 94. Innan dess påbörjades det andra språket i åk 7. Språkvalet är dock ett (mjukt obligatorium) vilket i princip innebär att de kan välja bort ämnet moderna språk och istället läsa mer svenska eller engelska (Skolinspektionen, 2010). Språkvalet ställer på grund av den här valmöjligheten höga krav på grundskolan. För att eleven ska stanna kvar i undervisningen bör skolan fullfölja viktiga bitar i språkvalet. Det gäller information, individanpassning och kvalitet i undervisningen. Syftet med den här studien är att analysera vad eleverna på en grundskola i en mindre kommun i Skåne har för motiv/skäl till sina val i moderna språk. Bisyftet är att analysera vad eleverna tycker är viktigt i sin språkundervisning. Slutligen fokuserar studien på deras tankar kring hur undervisningen skulle kunna vara. Urvalet av grupp är åk 6 och åk 9 på en skola i Skåne. Arbetet med studien inleddes med att söka på ”Språkval” och då hittade jag mycket information från framför allt Skolverket och Skolinspektionen. Parallellt med inläsningen i ämnet sammanställde jag enkäter som delades ut till språkklasserna i åk 6 och åk 9 på nämnda grundskola. Resultatet visar att de gjort sina språkval mot bakgrund av intresse och nyttoaspekt. Åk 6 och åk 9 skiljer sig åt i flera avseenden, vilket kan bero på mognad och skiftande information inför språkvalet. Åk 6 svarar i större utsträckning att de tycker att deras språkval är ”roligt” medan åk 9 i högre utsträckning svarar att de valt sitt språk därför att det är ”brett”. Ingen i åk 6 läser franska i år vilket 10 elever i åk 9 gör. En slutats att dra utifrån den här studien är att franska är ett språk som få vill läsa. Tyska är inte längre lika populärt som det var i början av 90-talet. I dag vill en betydande majoritet läsa spanska. Det framgår av resultaten av den här empiriska studien och det är också tydligt ur ett nationellt perspektiv (Skolverket.se). Eleverna i båda årskurserna är över lag positiva till sin undervisning och de har bidragit med många goda idéer på hur de vill utveckla sin undervisning. Redan innan jag genomförde undersökningen hade jag en misstanke om att eleverna vill ha mer multimodala verktyg i sin undervisning. Resultatet bekräftar mina tankar. Eleverna vill ha mer media och mer varierad undervisning i sina språkval. / Within the framework of the Swedish Education Act of 1994 the students begin their third language in sixth grade, Elementary school. The variety of languages to choose from is in general French, Germany and Spanish. It is important to mention that it is optional and that the student can drop out of this class fairly easy. Owing to this, the school has an important responsibility. Teachers need to individualize their instructions; information about the choice of language needs to be carried out in a clear way and finally the teachers´ skills have to be up to date. This survey is carried out by the means of a questionnaire and it attempts to analyze on what grounds the students in sixth and ninth grade from one school in a small community in Sweden have made their choice of language. The second aim is to pinpoint what these students appreciate in the syllabus. Third and last aim of this survey is to evaluate whether these students are willing to take part in how their language lessons are carried out. The result shows that the students in sixth grade generally think that their language choice is fun whereas the students in ninth grade in general have chosen their language because it is useful. It is evident that the students appreciate their syllabus but they would like more media in the classroom. They also would like more authenticity in their language education. They have come up with a wide variety of ways to conduct the language lessons which have inspired me a lot. As a future French/English teacher it is a bit sad that no one in sixth grade takes French this year and that the number of students in French gradually has lowered since the nineties. Today the most popular language in Swedish school seems to be Spanish, second place Germany and third place French.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur. Eleverna ska inte tappa bort sitt ursprung när de flyttar utomlands utan de ska kunna känna sig trygga i att vara tvåspråkiga. Mitt intresse gäller hur tyska barnen känner sig med att vara tvåspråkiga. Ser de sin tvåspråkighet som en extra tillgång eller är det något tråkigt som de är tvungna att kunna för att föräldrarna vill det? Dessa frågor gjorde mig nyfiken och därför tyckte jag att det kunde vara spännande att fördjupa sig inom detta område, men också för att jag arbetar som lärare i moderna språk tyska och som modersmålslärare i tyska. Mitt arbete är knuten till tysktalande barn. Jag gjorde en kvalitativ undersökning och intervjuade tio elever i årskurserna sju till nio med tyska som modersmål och jag fick olika intryck av hur elever ser på modersmål, att vara delar i olika kulturer och andra språk. Jag utgick i första hand från Bronfenbrenners teori. Han är en rysk forskare som hänvisar till mänsklig utveckling som ett resultat av interaktioner mellan den växande organismen och dess omgivning. Dessutom tog jag upp nyare forskning. Jag bestämde mig för Ladberg, som är bland annat fil.dr. i pedagogik, utbildare, konsult och författare. Hon är specialiserad på att tala och skriva lättfattligt och engagerande om komplicerade saker. Hon publicerade ett tjugotal böcker, ett stort antal mindre skrifter och många artiklar. Några av hennes huvudsakliga arbetsområden är flerspråkighet och den mänskliga hjärnan. Efter utvärdering av intervjuarna hade tydligt framkommit att alla elever anser modersmålet som viktigt för dem och att det är en extra tillgång att kunna prata och skriva på ett språk till.

Studiens syfte är att skapa kunskap om strategier som lärarna använder under lektionerna för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka strategier använder lärarna mest för att främja elevernas muntliga interaktion i den spanska undervisningen? Och Vilka fördelar och nackdelar har, enligt lärarna, dessa strategier? För att få svar på forskningsfrågeställningarna användes kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex spansklärare i högstadiet. Intervjuernas resultat ger en helhetsbild av olika strategier som sex spansklärare använder mest för att främja den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen. Dessutom förklaras fördelar och nackdelar som dessa strategier har, enligt lärarens berättelser. Resultaten visar att genom att använda olika strategier kan den muntliga interaktionen i den spanska undervisningen främjas. Sammanfattningsvis kan sägas att studien anses tillföra information som kan vara till nytta för alla lärare som undervisar i spanska (L2) och moderna språk i allmänhet.

<p>Syftet med denna studie har varit att få en inblick och ökad förståelse för ungdomars språkval, inlärning och motivation till språkstudier. Larmrapporter om ungdomars avhopp i språkstudier var början till intresset för hur pojkar och flickor väljer språk och vilka som fullföljer sina studier alternativt hoppar av. Studien är gjord ur ett lärarperspektiv med fokus på genus, inlärningsstrategier och motivation. Intervjuer med åtta språklärare samt insamling av språkgruppslistor från tre olika skolor har använts och bearbetats. De tre skolorna är belägna i en och samma förort norr om Stockholm. Bakgrunden till denna studie har varit tidigare forskning inom språkvalsämnet Engelska Svenska Språkval och den tendens som visat att dessa grupper ökar i storlek från år 6 till år 9 för att elever hoppar av moderna språk. Internationell forskning har visat att i anglosaxiska länder väljer pojkar ofta bort språkstudier för att det inte är manligt och för att grupptryck gör att det är farligt eller känsligt att säga fel och göra bort sig inför sina kompisar. Min studie visar delvis samma resultat; att det är fler flickor än pojkar som fullföljer sina språkstudier i de tre enheterna. Statistik visar också att språkvals¬grupperna i engelska svenska består av mer än sextio procent pojkar i år 6. Det som skiljer den internationella forskningen mot den svenska är att här är pojkarna ofta verbala risktagare i språkklassrummet, och flickorna är de som är försiktiga. Studien har som teoriförankring ett sociokulturellt perspektiv, där olika begrepp problematiseras i relation till främmande språkinlärning och språkklassrummet. Dispositionen i detta arbete inleds med bakgrund och tidigare forskning inom området, både när det gäller främmande språkinlärning och motivation samt distinktionen mellan andraspråksinlärning och främmandespråkinlärning. Vidare förklaras hur studien byggts upp i form av metodval , urval av enheter och bearbetning. Presentation av resultat görs indelat i kvantitativa och kvalitativa resultat för att senare sammanfattas i en gemensam resultatanalys. I diskussionen problematiseras de slutsatser som framkommit i studien.</p>