• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 162
  • 5
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 174
  • 59
  • 47
  • 39
  • 38
  • 38
  • 33
  • 32
  • 30
  • 23
  • 23
  • 22
  • 21
  • 21
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Modersmålsundervisning och språkutveckling

Olsson, Magnus, Tröhler, Armin January 2006 (has links)
<p>I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.</p><p>Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling.</p><p>Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare.</p><p>Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.</p>
32

Modersmålet - nyckeln till ämneskunskaper : En studie om modersmålets betydelse i studieverkstaden / The Mother Tongue - The Key to Knowledge of a Subject :  A study of the importance of the mother tongues in a study workshop

Österhall, Jenni, Karlsson, Pernilla January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.
33

Tallberg, Isabelle January 2007 (has links)
Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.
34

Modersmålsundervisning i praktiken : Teaching native languages - how teachers of native languages and their students feel

Dannemann, Sigyn, Larsson, Linda January 2007 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att belysa hur modersmålslärare och elever upplever modersmålsundervisningen i den stad där vi valt att göra vår undersökning. Metoden som användes var intervjuer med tio elever och två lärare inom modersmålsundervisningen. Definieringen av modersmål var enligt lärarna språket man talar hemma. Modersmålslärarna upplevde sin arbetssituation som positiv. Modersmålslärarna och deras elever var överens om att det inte fanns några nackdelar med modersmålsundervisningen. Däremot såg informanterna flera fördelar med undervisningen, bland annat visar det att den stärker eleverna språkligt. Resultaten visar att i skolorna där undersökningen gjordes fungerade modersmålsundervisningen bättre än förväntat efter att ha läst olika litteratur. Slutsatsen är att modersmålslärarna, eleverna och deras föräldrar är till största delen nöjda med modersmålsundervisningen.
35

Tvåspråkighet : en studie där tvåspråkiga elever beskriver fördelar med att vara tvåspråkig och problem med att lära sig modersmålet

Janbakhsh, Farideh, Tekle, Saba January 2007 (has links)
Syftet med vår undersökning är att undersöka hur tvåspråkiga elever beskriver vilka fördelar som finns med att vara tvåspråkig samt problem med att lära sig modersmålet. Vi vill undersöka detta eftersom vi anser att det är angeläget att ta reda på vilka fördelar som kan påträffas med att vara tvåspråkig och vilka problem som kan uppstå med att lära sig modersmålet. Samtidigt vill vi undersöka vilken betydelse modersmålsundervisning har för tvåspråkiga elever. För att söka svar på våra frågeställningar använde vi en kvalitativ metod där vi genomförde intervjuer med åtta tvåspråkiga elever. Intervjuerna visar att samtliga elever beskriver att det är väldigt bra att de kan deras modersmål eftersom de då kan kommunicera med släktingar och vänner där man talar ursprungsspråket, men några anser att det ibland kan vara svårt att till exempel skriva, eller komma ihåg ord på modersmålet. Ungefär hälften av eleverna hade modersmålsundervisning, medan några hade slutat på grund av att de inte tyckte att det var roligt att gå på modersmålsundervisningen. Några elever beskriver också att det ibland är tråkigt och jobbigt att kunna två språk eftersom man då måste jobba extra mycket, men samtidigt berättar de är det väldigt bra att kunna ett annat språk om man vill åka till det landet där språket talas
36

Modersmålsundervisning och språkutveckling

Olsson, Magnus, Tröhler, Armin January 2006 (has links)
I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska. Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen. Själva undersökningen består av en enkät riktad till modersmålslärarna i en av Mellansveriges större kommuner. Här får vi svar på hur modersmålslärarna ser på de problem som den tidigare forskningen pekat på. Enkätsvaren kopplas sedan till den teoretiska delen för att ge en förståelse för hur de utpekade problemen påverkar modersmålslärarnas arbete med elevernas språkutveckling. Resultaten av undersökningen visade att många av problemområdena hade en negativ inverkan på språkutvecklingsarbetet i modersmålsundervisningen. Men framför allt tre områden ansåg modersmålslärarna vara viktiga att förbättra: undervisningstider, gruppstorlekar och utbildning i läs- och skrivmetoder. Ett par saker såg dock modersmålslärarna positivt på, bl.a. läromedlens kulturella innehåll och koppling till kursplanens mål och att man till viss del planerar sin undervisning tillsammans med andra lärare. Modersmålsundervisningen är mycket viktig för invandrarelevernas språkutveckling. Men denna insikt har bara fått begränsad spridning. För att driva ämnet i en positiv riktning behöver lärare, skolledare och politiker bättre informeras om modersmålsundervisningens betydelse.
37

Modersmål, ett kulturellt kapital? : En studie av grundskoleelevers syn på sin modersmålsundervisning

Aho, Lara January 2012 (has links)
Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling. Analysen av resultatet visar på att undervisningen inte kom att uppfattas som ett kulturellt kapital, vilket speglar skolans organisation av undervisningen samt dess kulturella reproduktion. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas syn på sin modersmålsundervisning inte sammanfaller med de riktlinjer skolverket fastställt.
38

Andraspråket i förskolan : En kvalitativ studie av pedagogernas syn- och arbetssätt

Svensson, Emma, Jarlfors, Charlotte January 2013 (has links)
Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten. Engelska tycks vara ett språk som används mer och mer i verksamheterna, pedagogerna berättar att de sjunger på engelska och att de räknar på engelska, i en av förskolorna hade de en engelsktalande pedagog som en dag i veckan pratade engelska med barnen hela dagen. Pedagogerna beskrev vikten av att vara konkret och att sätta ord på det som görs och det gäller inte bara i arbetet med barn med svenska som andraspråk utan det gäller även de barn med svenska som modersmål. Ett gott samarbete med föräldrarna lyftes fram som oerhört värdefullt och alla pedagoger utom en sa att de talat om för föräldrarna att de ska tala modersmålet med sina barn, något som en del föräldrar inte gjorde trots att de själva hade svårigheter med det svenska språket. Det visar ännu tydligare hur viktig roll vi pedagoger har i att sprida kunskaperna om modersmålets betydelse för både andraspråkets utveckling samt för barnets självkänsla och identitet.
39

Lärares inställning till flerspråkighet och hur de arbetar med flerspråkiga elever : En kvalitativ studie med kvinnliga lärare verksamma i år 1-6

Johansson, Erica, Karlsson, Malin January 2011 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa några lärares inställningar till flerspråkighet och flerspråkiga elever och hur de arbetar med dessa elever. Studien bygger på 7 intervjuer med kvinnliga lärare som är verksamma i grundskolans tidigare år och arbetar på relativt små skolor i en och samma kommun.   Resultaten visar att lärarna har en överlag positiv inställning till flerspråkighet och flerspråkiga elever, även om några negativa aspekter kommer upp. Många lärare ser eleverna som en resurs och menar att man får in språk- och kulturdiskussioner på ett naturligt sätt. Av intervjuerna framkom det även att det krävs mer tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever. Dessa resultat stämmer väl överens med tidigare studier.   Lärarna i studien menar att det krävs ett mer konkret och tydligt arbetssätt för att stödja språkutvecklingen för de elever som har annat modersmål än svenska. Flera av lärarna menar att stöd i modersmålet är viktigt. Men att stödja utvecklingen av modersmålet ser många lärare som svårt och lägger ansvaret på modersmålslärarna och föräldrarna. Studien visar också att det krävs extra mycket tid och resurser för att kunna bemöta flerspråkiga elever på ett likvärdigt sätt. Men tyvärr finns det varken tillräckligt med tid eller resurser på dessa skolor anser lärarna.
40

Modersmålslärarnas arbetssituation : En kvalitativ studie om modersmålslärarnas arbetssituation

Chaaban, Samia January 2015 (has links)
Studiens syfte är att bygga vidare på den kunskap och förståelse som redan finns om modersmålslärarnas arbetssituation, om hur modersmålslärare ser på sin arbetssituation och hur den påverkar deras elever. Jag ville lyfta fram de olika problem som många modersmålslärare ofta upplever. Hur deras arbetssituation ser ut när det gäller de praktiska förutsättningarna för arbetet och deras ställning i skolan. Hur påverkar allt detta deras arbete, deras elever och deras undervisning? Jag har valt att använda kvalitativa intervjuer. Respondenterna är modersmålslärare. Bland de uppgifter som modersmålslärare har är modersmålsundervisning, kulturförmedling, stöd i identitetsskapandet och ibland tolkning. Arbetssituationen består av modersmålsundervisning som ofta är förlagd utanför skoltid med ibland trötta eller omotiverade elever. Tjänster är ambulerande och kan fördela sig på flera skolor med organisatoriska svårigheter som konsekvens. Möjligheten att samverka med andra lärare i skolan är i praktiken liten och bara de som har studiehandledning i sina tjänster har denna samverkan. Det är också dessa modersmålslärare som uttrycker sig lite positivt om sin arbetssituation.

Page generated in 0.1153 seconds