41 |
Modersmålsundervisning i amhariska språket i den svenska skolan : En studie om modersmålsundervisningssituation / Mother tongue instruction in Amharic language in Swedish schoolsYemane, Tigist January 2015 (has links)
Sammanfattning Studiens syfte har varit att belysa och öka kunskapen om hur modersmålslärare i amhariska språket ser på möjligheter och begränsningar kring modersmålsundervisning i den svenska skolan. Metoden som används är kvalitativ i form av intervjuer och jag har intervjuat fyra modersmålslärare i amhariska språket. Utifrån mitt intervjumaterial har jag analyserat innehållet utifrån ett kulturhistoriskt- sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att modersmålundervisningen har svårigheter med tid och elevgruppens sammansättning. Det innebär att undervisningstiden är olämplig och begränsad och att elevgruppen är heterogena elevgrupper både i ålder och även kunskapsmässigt, vilket gör undervisningen svårare. Trots att det finns begränsningar i undervisningen, ger den möjligheter till elevers språk- och identitetsutveckling genom att använda varierade metoder och material i undervisningen. Modersmålsundervisningen behöver förbättras när det gäller tidsproblem och heterogena elevgrupper för att eleverna ska få bättre möjligheter till att utveckla sitt modersmål och sin identitet och därmed även uppnå bättre skolresultat.
|
42 |
Sverigedemokraterna och synen på flerspråkighet i förskolan : en analys av statlig policyformuleringNäslund, Elina, Insulander, Helena January 2016 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka hur flerspråkighet och modersmålsundervisning framställs i policydokument på statlig nivå. Detta med utgångspunkt i en riksdagsmotion från Sverigedemokraterna angående förslag till omskrivningar i förskolans läroplan, gällande flerspråkighet och modersmålsundervisning. Vi använder oss av diskursanalys som metod med ett läroplansteoretiskt perspektiv. Läroplanens utformning idag förespråkar att barn ska få möjlighet att utveckla sin flerspråkighet och sitt modersmål. Partiets motion talar för att fokus bör skifta till att främja det svenska språket samt den svenska kulturen. Det finns en historia bakom de dokument som gäller för förskolan idag men likaså för Sverigedemokraternas ställningstaganden. Tidigare forskning är till stor del överens om att barn i ett tidigt skede bör ges möjlighet att utveckla sin flerspråkighet, framför allt genom modersmålsundervisning. Det bidrar med bättre språkkunskaper som på sikt skapar förutsättningar för vidare språktillägnande. Vidare stärks den kulturella identiteten hos barnet genom att bland annat kunna kommunicera med släkt och vänner. Vi har sett att formuleringarna skiljer sig i de olika policydokumenten och vi utläser även olika människosyner. Sverigedemokraterna ifrågasätter den statliga finansieringen av modersmålsundervisning. Partiet menar att modersmålsundervisning är verkningslöst och grundar detta ställningstagande i danska vetenskapliga rön.
|
43 |
Formativ bedömning i modersmålsundervisning : Ett sätt att främja lärande och utveckling / Formative Assessment in Native Language Education: : A Way to Support Learning and DevelopmentSHAMMARI, ALI, Hashem, Fatma January 2022 (has links)
Syftet med vår studie är att undersöka hur modersmålslärare arbetar med formativ bedömningi sin undervisning, samt vilka pedagogiska implikationer denna typ av bedömning har påelevens lärande, motivation och måluppfyllelse. Intresset bakom valet av det härproblemområdet grundar sig i att vi, i vårt dagliga arbete med modersmål, har identifierat ettantal utmaningar och svårigheter i just arbetet med modersmålsundervisning. De utmaningaroch svårigheter beror till en stor del på modersmålets utformning samt omständigheter ochförutsättningar för undervisningen i skolans styrdokument. Med tanke på allt detta och utifrånvår erfarenhet av användning av formativ bedömning i tidigare undervisning anser vi att vi haren stark grund för att anta att formativ bedömning kan främja elevens lärande och utveckling.Genom denna studie ville vi utforska tesen om att formativ bedömning främjar lärande genomatt undersöka vad andra modersmålslärare har för upplevelse av den formativa bedömningenoch dess inverkan på elevens lärande och utveckling. För att uppnå syftet med undersökningenså har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modersmålslärare som huvudsakligforskningsmetod. Vidare har vi analyserat de gjorda intervjuerna med hjälp av teori som vihämtat ur Alan Brymans omfattande bok Samhällsvetenskapliga metoder. Resultaten som vifick fram genom att sammanställa intervjuerna har vi sedan jämfört med den formativabedömningens teoretiska bas som presenterats i bland annat litteratur av Anders Jönsson, JohnHattie, Helena Korp och Dylan Wiliams. På så sätt har vi kunnat dra relevanta slutsatser somkan vara till nytta i vårt fortsatta arbete och för modersmålslärare som jobbar under liknandeomständigheter och villkor.I sista avsnittet: Slutsatser och diskussioner belyser vi de viktiga slutledningarna vårt arbetelåter oss göra. Vi tar också upp några rekommendationer till de som vill forska vidare i dettaområde.
|
44 |
Modersmålets betydelse för elevers språk- och kunskapsutvecklingAndersson, Sanna, Ahlgren, Matilda January 2020 (has links)
Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare arbetar med de yngre flerspråkiga eleverna och vilken roll modersmålet har i deras språk- och kunskapsutveckling. Metoden har bestått av insamling och granskning av information som resulterat i nio referensgranskade studier, samt en rapport från Skolinspektionen. Resultatet i några av de studier som bearbetats visar att modersmålsundervisning har en gynnsam effekt på andraspråksinlärningen om elevernas samtliga språk används parallellt i klassrummet. Ytterligare resultat visar en problematik kring genomförandet på den organisatoriska nivån av en parallell språkundervisning i svenska skolor och att modersmålsundervisning är ett marginaliserat ämne. I slutsatsen hanteras studierna utifrån ett pedagogiskt synsätt kopplat till svenskämnet. Problematiken kring hur lärarutbildningen utformas gällande tvåspråkiga klassrum diskuteras. Det lyfts även varför modersmålsundervisning är viktig för elevers kulturella arv, fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt hur lärarna i studierna ser på arbetet med förstaspråket och flerspråkighet.
|
45 |
Modersmålsundervisning i ett språk med diglossi : En retrospektiv fenomenologisk studie om deltagande i arabisk modersmålsundervisning / Mother tongue instruction in a language with diglossiaCamerini Amara, Nicole January 2020 (has links)
Det arabiska språket utgörs av olika dialekter som kan skilja sig avsevärt ifrån varandra. Dessutom skiljer sig dialekterna från det gemensamma skriftspråket som introduceras först i skolåldern, även i arabisktalande länder. Detta gör att arabisktalande elever ställs inför en stor utmaning vid läs- och skrivinlärning generellt, inte minst i deltagandet av modersmåls-undervisning i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur arabisktalande personer upplevde att ha deltagit i modersmålsundervisning under sin tid i grundskolan. Vidare belyser den här studien hur de upplevde skillnaderna mellan språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Slutligen berör studien hur de såg på dessa språkliga skillnader som uppstod i modersmålsundervisningen. Detta är en fenomenologisk studie med intervjuer som datakälla. Resultatet visar att tre av de fyra personerna som intervjuades hade en känsla av utanförskap och upplevde antingen att undervisningen inte var anpassad efter deras språk eller etnicitet. Samtliga personer ansåg att det var stora skillnader i språket som talades i hemmet och språket som lärdes ut i modersmålsundervisningen. Dessutom talade modersmålslärarna inte en dialekt som per-sonerna var vana vid, vilket komplicerade undervisningen ytterligare. Alla i studien ansåg att modersmålet och skriftspråket är lika viktiga och fyller olika funktioner för arabisktalande personer. Slutligen önskade, samma tre av fyra personer som kände utanförskap, att de hade fått möjlighet till en modersmålsundervisning som var bättre anpassad efter deras språkliga och/eller etniska bakgrund.
|
46 |
Sju modersmålslärares arbete med läsning ur lärarperspektiv / Seven mother tongue teachers work with reading from the teacher’s perspectiveMurniece Silauniece, Jolanta January 2022 (has links)
Modersmålsundervisningen har länge haft en marginaliserad roll i den svenska skolan trots att tvåspråkig undervisning enligt forskningen har positiva effekter på barns utveckling i båda språken såväl som på skolprestationerna som helhet. Speciellt gäller detta samband för läsförståelse. Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse kring hur en mindre grupp lärare resonerar kring valet av arbetsmetoder och material samt vilka utmaningar de möter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju lärare och materialet har analyserats utifrån tidigare forskning samt Vygotskijs sociokulturella teori.Lärarna i studien använder lässtrategier och transpråkande i högre utsträckning än vad tidigare forskning visar men elevernas förkunskaper begränsar i många fall lärarnas möjligheter att följa kursplanen. Vad gäller material väljer lärarna efter tre kriterier; det ska fånga elevernas intresse, vara på en lagom svårighetsnivå samt vara i linje med skolans styrdokument. Att hitta lämpligt material är en av lärarnas största utmaningar tillsammans med heterogena undervisningsgrupper, otillräckliga förkunskaper hos eleverna samt begränsad undervisningstid. Uppsatsen väcker frågan om kursplanen och kunskapskraven är rimliga givet de förutsättningar som råder.Lärarna delar till viss del Vygotskijs syn på lärande. Detta märks framförallt i hur de väljer material med elevernas intresse i fokus samt den betydelse de anser att en elevs hemmiljö har för dess möjligheter att uppnå kunskapskraven.
|
47 |
Hur modersmålslärare upplever att elever påverkas av skolors sätt att organisera modersmålsundervisningOlausson, Niklas January 2008 (has links)
Syftet med det här arbetet är att belysa modersmålslärares uppfattningar om hur två skolors sätt att organisera modersmålsundervisning påverkar elevers möjligheter att nå kursmålen i modersmål samt elevers motivation att lära sig det egna språket och kulturen och hur detta avspeglar sig i självbilden och identiteten. Undersökningen genomfördes genom att jag intervjuade sex modersmålslärare på två kommunala grundskolor. Den ena skolan, skola A, har valt att bedriva modersmålsundervisningen efter ordinarie skoltid, utanför timplanen och den andra skolan, skola B, har valt att integrera modersmålsundervisningen inom ramen för skolans ordinarie timplan, i form av tvåspråkiga klasser. Resultatet av undersökningen visar på att modersmålslärarna på skola A finner det vara svårt att nå alla kursmålen med skola A:s nuvarande organisationsform. Modersmålslärarna på skola B anser att den tvåspråkiga undervisningsformen bidrar till en positiv måluppfyllnad för eleverna. Modersmålslärarna på skola A menar modersmålsundervisning utanför timplanen medför vissa negativa effekter på elevernas motivation att lära sig språket och kulturen, medan modersmålslärarna på skola B upplever att eleverna påverkas positivt i sin drivkraft att lära sig språket och kulturen. Gällande undervisningsformernas påverkan på elevernas självbild och identitet var samtliga modersmålslärare överens om att undervisningen påverkar eleverna på ett positivt sätt. Dock uppger modersmålslärarna på skola A att modersmålundervisning efter timplanen sänder ut signaler till eleverna att modersmålet inte är lika viktigt som det svenska språket. De elever som drabbas hårdast av det är de elever som är osäkra och blyga för att tala sitt modersmål. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör disponeras mer tid och integreras inom ramen för den ordinarie skolverksamheten och att det är viktigt att man inom skolkontexten uppmärksammar flerspråkiga elevers kultur och språk för att stärka deras språk- och identitetsutveckling.
|
48 |
Modersmålsundervisningens betydelse för elevers utveckling, identitet och lärande av det svenska språketMånsson, Johanna, Delbo, Josephine January 2013 (has links)
Syftet med vår studie är att utifrån informanterna och den valde skolan undersöka modersmålets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lärande av det svenska språket. Vi vill även undersöka modersmåls- och svensklärarnas samarbete med varandra samt deras syn på modersmålsundervisning.För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med två modersmålslärare, en svensklärare, en svenska som andraspråkslärare och en rektor samt modersmålssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin från de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstaspråk underlättar lärandet av ett andraspråk, därför är modersmålsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgång. Det är även viktigt att de vuxna som är involverade i barnets utveckling är engagerade och motiverar barnet. Studien belyser även att om skolundervisningen har ett varierande arbetssätt så når man fram och främjar alla elever i deras lärande samt stärker deras identitet.
|
49 |
En översikt av modersmålsundervisning i arabiskaAlmahmoud, Butheina January 2014 (has links)
Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning. De behöver utforma undervisningen efter elevernas olika nivåer exempelvis genom att använda passande läromedel för undervisning och därmed utforma undervisningen på ett sådant sätt så att eleverna blir engagerade i både sitt kunskapssökande och i sin språkutveckling. De metoder som framkom av studien för att engagera elever i modersmålsundervisningen var bland annat skönlitteratur, sagor, samtal, dialoger, presentation av egna tankar och idéer. De visade sig ha en mycket bra effekt för att nå ett framgångsrikt resultat i modersmålsundervisningen i arabiska.
|
50 |
Yngre elevers och pedagogers tankar om modersmålsundervisning och andraspråksinlärningDybner, Ulrika January 2007 (has links)
Mitt syfte med den här uppsatsen är att få en djupare kunskap om vilka behov yngre elever med ett annat modersmål har av modersmåls- och andraspråksundervisning. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger för att få kunskap om hur de ser på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Eleverna går på en mångkulturell skola. De elever som jag intervjuade var 6-8 år gamla och var alla födda här i Sverige av utländska föräldrar. Alla eleverna pratade både svenska och sitt modersmål. Pedagogerna arbetar på samma skola där eleverna går. Resultaten från elevintervjuerna blev ganska lika. Av de fyra som jag intervjuade fick tre stycken elever modersmålsundervisning. De tyckte att det var bra att ha den valmöjligheten i skolan. Men de ansåg att de fick den bästa undervisningen i hemmet av föräldrarna själva. Pedagogerna anser att det väldigt viktigt med modersmålsundervisning för att underlätta för eleverna vid andraspråksinlärningen.
|
Page generated in 0.0747 seconds