InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

I alla skolämnen ställs krav på goda språkkunskaper vilket är problematiskt för det ökade antalet elever med annat modersmål än svenska. Eftersom tidigare forskning påvisat starka positiva relationer mellan kunskaper i modersmål och andraspråk är det viktigt att veta mer om modersmålsstödet i svenska skolor. Denna studie avsåg att undersöka huruvida elevers syn på flerspråkighet relaterade med deras upplevda språkfärdigheter i modersmålet och det svenska språket. Hypotesen var att flerspråkighet värderades högre av de elever som uppskattade språkfärdigheterna i de båda språken som goda och som värdefulla. Dessutom undersöktes hur undervisningen allmänt stärkte flerspråkigheten och elevernas uppfattning av det modersmålsstöd som där gavs. Detta ansågs speciellt viktigt då alla elever inte utnyttjar sin rätt till modersmålsstöd. Hypotesen var att elever med annat modersmål än svenska önskade att undervisningen syftade till att stärka flerspråkigheten genom ett synliggörande och värdesättande av alla språk i alla klassrum och av alla lärare. Relationen mellan upplevelsen av att vara flerspråkig och språkfärdigheter i de två språken bekräftades, och det framkom tips på synliggörandet av modersmålet i skolans verksamhet. Dessutom tydliggjordes det att inte alla elever önskade få sitt modersmål synliggjort. Relationen mellan synliggörandet av alla språk och den stärkta upplevelsen av att vara flerspråkig kom därför enbart att till viss del bekräftas. Resultaten från denna studie replikerade den tidigare påvisade positiva relationen mellan språkfärdigheterna i modersmålet och det svenska språket. Viktigare var dock de resultat som visade hur skolans verksamhet med enkla medel skulle kunna arbeta vidare med och utveckla sitt arbete med modersmålsstöd i undervisningen.

Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

<p>Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis. Metoden vi använde oss utav var kvantitativ då vi hämtade statistik genom Statistiska Centralbyrån och Skolverket. Den kvantitativa informationen från statistiken har vi tolkat genom intervjuer med rektorer på vardera skolan samt ställt kompletterande frågor till utbildningskontoret i den ena kommunen. Frågorna till utbildningskontoret behövdes för att förklara lite mer detaljerat hur de delar ut resurser till skolorna i den icke invandrartäta kommunen då detta inte kunde besvaras av skolledningen. Dessa intervjuer utgjorde den kvalitativa metoddelen i arbetet. Det vi kom fram till var att skolorna har olika slags problematik att ta itu med och tillvägagångssättet därmed blir annorlunda. Rektorerna på de två skolorna gör allt som står i deras makt för att kunna erbjuda eleverna en så god skolgång som möjligt efter de resurser som de har att fördela.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.</p>

<p>Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning <em>på</em> sitt modersmål.</p><p> </p><p>Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.</p><p> </p><p>Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.</p>

<p>This research is about how the educators view the best way to help multilingual students develop their understanding for mathematics. The aim of the study is to identify the different aspects from the teacher’s point of view of this new approach of teaching: what are the limitations versus the opportunities? The study is limited to a multicultural school in Stockholm and to the experience of a few class teachers and mother tongue teachers.</p><p>A qualitative approach was used and the interview was selected as the method to collect the data. Three class teachers as well as three mother tongue teachers were interviewed about their experiences. The interviews were recorded and transcribed word by word.</p><p>There have been discussions about the skills in mathematics in multilingual speaking students, and that their greatest obstacle of understanding mathematics is that they are being taught in another language than their own mother tongue. The National Agency for Education have stated that multilingual students who gets high grades in the mother tongue education tend to get higher grades in mathematics as well (Skolverket 2008). The result shows that the staff, the class teachers and mother tongue teachers, have been able to build a bridge between mathematics and their student’s mother tongue. The results also indicate that one’s mother tongue is a key component in student’s understanding and management of mathematics. This also benefits the student’s development of their self-esteem: mathematics taught in the student’s mother tongue helps the student to develop both their first and second language side by side.</p>