11 |
Flerspråkighet - en lågprioriterad resurs? : En intervjustudie av lärares uppfattningar om modersmålet och flerspråkigheten i förskola och skolaEkström, Linda, Lindén, Sabina January 2010 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur arbetet med flerspråkighet och modersmålsundervisning ser ut i grundskolan, samt hur modersmålsstödet i förskolan fungerar. Studien har sin utgångspunkt i Skolverkets rapport Flera språk – fler möjligheter (2003) där det föreslogs att skolor och förskolor skulle arbeta med att bygga vidare på de positiva aspekterna av modersmålet samt att minska de negativa aspekterna, höja statusen på ämnet, satsa på kompetensutveckling av lärare och öka integrationen mellan modersmålslärarna och övrig skolpersonal. För att söka svar på våra frågeställningar har vi intervjuat verksamma lärare i förskola och skola, i Uppsala kommun. Resultatet visar att modersmålet fortfarande inte har någon framträdande plats i verksamheterna och att arbetet med flerspråkighet inte är speciellt utpräglat, detta till trots de generellt positiva uttalanden om flerspråkighet och modersmål, som vi fått från lärarna. Vidare visar resultatet att modersmålsundervisningen i grundskolan lever sitt eget liv, utan någon samverkan med övrig verksamhet. I förskolan såg det något annorlunda ut, men skillnaderna var inte stora. Ett annat resultat som framkom genom studien var att kunskapen om varför modersmålet har betydelse för en individ är bristfällig. Den slutsats vi kan dra av dessa resultat är att kunskap inom området är av stor betydelse. Förskolor och skolor behöver satsa på kompetensutveckling och ledningen har här en betydande roll för att detta ska ske. / 2010ht4674
|
12 |
”Man kan visa sig mer till världen” : En kvalitativ studie om arabisktalande gymnasieeleversupplevelser av flerspråkighetHanna-Dawod, Amale, Saleh, Fatin January 2008 (has links)
Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan. Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen. Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten. De åtta intervjuade ungdomarna lyfter fram en kulturell tillhörighet i både den svenska och den arabiska kulturen och upplever sig ha en dubbelidentitet som kännetecknas av flexibilitet i sättet att vara och tänka. Flerspråkigheten skapar olika kanaler till lärande enligt informanterna där språk stödjer och befruktar varandra. Den är en resurs som kan utnyttjas bättre i lärandet till flerspråkiga elevers fördel för att bättre nå skolframgång. Tillgången till mer än ett språk och därmed tillgången till mer än en kultur vidgar perspektiven i sättet att tolka och se på världen. Att läsa det egna modersmålet är en rättighet i Sverige och trots de begränsningar och svårigheter som finns upplevs modersmålsundervisningen som en positiv verksamhet i skolan. Upplevelser av undervisningen som den bedrivs idag ger oss en utvidgad bild för att kunna förbättra modersmålsundervisningen. Önskemål som framförs är bland annat att arbeta tematiskt med stoff som harmoniserar med övriga skolämnen och ta in dialogen mer i inlärningsprocessen. För att nyttja den resurs som finns i flerspråkighet krävs ett perspektivbyte och ett förändrat arbetssätt i skolan. Om skolan satsar på flerspråkiga elever och ser dem som en tillgång kan deras språkkunskaper komma samhället till gagn inom en snar framtid. Flerspråkighet öppnar dörrarna till en större värld.
|
13 |
Modersmålsundervisning : Lärares syn på modersmålsundervisning och samarbete med modersmålslärare i förskolan och skolanAzimi Pour, Farokhdad January 2014 (has links)
The aim of the study was to examine Swedish preschool and school teachers views upon mother tongue education and cooperation with mother tongue teachers, research covering both topics are very limited. Data collection method for the study were interviews with three teachers from each type of school. The interviews were then transcribed, summarized, and finally analyzed based on the study's theoretical premises, a socio-cultural perspective, Kumashiros theory of non-oppressive teaching and constructivism. The results of the study showed that all teachers considered mother tongue education as important, but time constraints and workload prevented teachers from desirable development of mother tongue education. As for collaboration between teachers and language teachers, most teachers felt that such a thing does not exist, while those who have experience in this type of collaboration believes that it occurs to a limited extent.
|
14 |
Attityder till modersmål och modersmålsundervisning. : En studie av fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning.Valbäck, Anna Unknown Date (has links)
Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning. Resultatet är tydligt. Alla fyra informanter uppvisar positiva attityder till modersmål. Den tydligaste orsaken till varför de anser att det är viktigt med modersmål är att det stärker och utvecklar barnens identitet. Informanterna menar också att det underlättar kommunikationen med släktingar. Föräldrarna är även positiva till modersmålsundervisning men här framkommer det dock en del negativa attityder. Det som upplevs positivt är att modersmålsundervisningen ger barnen trygghet och att det är främjande för barnens språkutveckling. Negativa faktorer som framkommer är att informanterna ser brister i modersmålsundervisningens organisation och undervisningens utformning. Utöver det upplevs även kraven utifrån som en negativ faktor. När det kommer till hur informanterna ser på samhällets attityder till modersmål och modersmålsundervisningen är de alla enade om att attityden är positiv.
|
15 |
Modersmål – ett behövligt verktyg? : En kvalitativ studie om modersmålets betydelse för elevers övriga skolarbeteShubbar, Lina January 2021 (has links)
Examensarbeten ämnar att öka kunskapen om modersmålets betydelse för elevens lärande och framtid. Arbetet belyser utmaningar och möjligheter med modersmålsundervisning som elever och modersmålsläraren möter under modersmålsundervisningen samt vilka faktorer som kan förhindra utvecklandet av denna undervisning. Uppsatsen fokuserar på vikten av att lära sig sitt modersmål och hur detta kommer att påverka elevers skolframgång. I arbetet används kvalitativa semistrukturerade intervjer som metod för datainsamling. I arbetet presenteras en historisk beskrivning av modersmålsundervisningen i Sverige, hur den organiseras idag, hur flerspråkighet kan ses som en resurs i elevers lärande samt vilken påverkan modersmålet har i elevernas framgång i det övriga skolarbetet. Analysen visar att tvåspråkighet är en styrka hos eleven för att nå målen i andra skolämnen vilket har stöd även i tidigare forskning. Avslutningsvis följer en diskussion kring modersmålets betydelse med bas i tidigare forskning och studiens resultat. Vidare forskning behövs med fokus elevernas upplevelser av att ha modersmålsundervisning och dess påverkan på deras studier i skolan.
|
16 |
Svårigheter kring modersmålsundervisningElayyan, Nesreen January 2020 (has links)
I arbetet belyser jag svårigheter som elever och läraren stöter på under modersmålsundervisningen samt vilka brister som kan uppstå i utvecklandet av denna undervisning. Jag tar även upp vad som kan förbättras i modersmålsundervisningen. Uppsatsen fokuserar på hur viktigt det är att elever som har ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och vilka konsekvenser det kan ha för deras skolframgång. Vidare använder jag mig av en kvalitativ metod för att den bygger på djupare närstudier. För denna studie används både enkäter och intervjuer. Enkäten som besvarades utav tio elever visade tydligt vilka svårigheter som de möter i undervisningen. Dessutom uppgav 6 lärare vilka brister de ser i undervisningen. Eleverna och lärarna tog upp flera problem som t.ex. att lektionstiden är för kort och inte täcker elevernas behov i lärandet av sitt modersmål. Andra problem som belystes är att lektionerna oftast läggs efter ordinarie skoltid då eleverna är trötta och har svårare att uppehålla motivation samt ork. Brist på lämpliga läromedel är också ett problem. Lärarna är tvungna att hämta läroböcker från deras hemländer som sällan reflekterar de svenska elevernas erfarenhet och vardag. Lärarna behöver använda olika metoder och verktyg, som t.ex. datorer, för att motivera sina elever. Dessutom jobbar lärarna på flera skolor och de har inte tid att samarbeta med andra lärare och ordna en bra lokal för modersmålsundervisningen. En positiv faktor som studien visar är hur alla elever som deltog i undersökningen är stolta över sitt modersmål och att modersmålet är viktigt eftersom det har med deras identitet och hemlandets kultur att göra, därför var alla också intresserade av lärandet av modersmålet och även engagerade i det. Det är viktigt att modersmålsundervisningen finns, för många av eleverna som jag har träffat skulle annars ha mycket svårt att lära sig det svenska språket, särskilt elever som är nyanlända och har studiehandledning på sitt modersmål. / In the work, I highlight difficulties that students and the teacher encounter during mother tongue teaching and what shortcomings can arise in the development of this teaching. I also address what can be improved in mother tongue teaching. The essay focuses on how important it is for students who have a mother tongue other than Swedish to learn their mother tongue and what consequences it can have for their school success. Furthermore, I use a qualitative method because it is based on deeper close studies. For this study, both questionnaires and interviews are used. The questionnaire that was answered by ten students clearly showed the difficulties they encounter in teaching. In addition, 6 teachers stated what shortcomings they see in the teaching. The students and teachers raised several issues such as that the lesson time is too short and does not cover the students' needs in learning their mother tongue. Other problems that were highlighted are that the lessons are usually taken after regular school hours when the students are tired and have more difficulty maintaining motivation and energy. Lack of suitable teaching materials is also a problem. Teachers have to pick up textbooks from their home countries that rarely reflect the Swedish students' experience and everyday life. Teachers need to use different methods and tools, such as computers, to motivate their students. In addition, the teachers work at several schools and they do not have time to collaborate with other teachers and arrange a good room for mother tongue teaching. A positive factor that the study shows is how all students who participated in the survey are proud of their mother tongue and that the mother tongue is important because it has to do with their identity and the culture of the home country, therefore everyone was interested in learning the mother tongue and also engaged in it . It is important that mother tongue teaching exists, because many of the students I have met would otherwise have a very difficult time learning the Swedish language, especially students who are newcomers and have study guidance in their mother tongue.
|
17 |
Villkor för lärande och undervisning i modersmålsundervisningen : En kvalitativ ämnesdidaktisk studie om ämnet modersmål och olika ramfaktorer som påverkar dess innehåll och organiseringSadig, Nigar January 2015 (has links)
This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school. Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.
|
18 |
Att undervisa elever med ett annat modersmål : Några pedagogers syn på undervisning i samhällsorienterande ämnenAlm, Marika January 2011 (has links)
Syftet med undersökningen är att se hur lärare uppfattar att undervisningen är organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmål än svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lärare på skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig åt organisatoriskt. Däremot varierade de enskilda skolornas undervisningssätt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen är att lärarna efterlyser mer samarbete med lärarna i svenska som andraspråk och modersmål. Det stödjer även det som forskningen säger, att ett samarbete mellan lärargrupperna gynnar elevernas utveckling. En annan slutsats är att lärare med kunskaper i andraspråksundervisning är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning.
|
19 |
Modersmålsundervisningens låga deltagande : En undersökning om varför elever med behörighet inte deltar i modersmålsundervisningBjörk, Madeline, Ruiz, Josefina January 2012 (has links)
No description available.
|
20 |
Modersmålsundervisning och attityder till mångkulturalitetSvanbäck-Lidman, Eva, Holm, Andrea January 2010 (has links)
Syftet med examensarbetet var att belysa attityder till modersmålsundervisning och mångkulturalitet ur ett lärar- och elevperspektiv. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med tio elever som läser modersmålsundervisning i antingen finska eller somaliska samt e-postbaserade inkäter med fyra undervisande lärare med olika andel mångkulturella elever i klassen. I resultatet framkom att eleverna överlag är nöjda med sin modersmålsundervisning, men att de inte märker av något samarbete mellan modersmålsläraren och deras övriga lärare. Inställningen till ämnet var i stort densamma oberoende av vilket språk undervisningen avsåg. De somaliska eleverna uttryckte dock att de kände mer attityder gentemot deras modersmål och modersmålsundervisning än de finska eleverna. Hos lärarna kunde vi inte se någon större skillnad i deras inställning till modersmålsundervisning och mångkulturalitet beroende på hur stor andel mångkulturella elever de hade i sin klass. Överlag uttrycktes en positiv inställning till mångkulturalitet även om kunskaperna kring arbetet med mångkulturella elever i stort var bristfällig. En integrering av modersmålsundervisningen i övrig undervisning vilket beskrivs i styrdokumenten är inget som verkar förekomma, enligt vår undersökning.
|
Page generated in 0.1241 seconds