Att arbeta med ständiga förbättringar (SF) är en del av många tillverkande företags ledningssystem, men tyvärr är det inte ovanligt att företagen upplever ett gap mellan önskade resultat och det som faktiskt sker. Om anledningarna till detta gap kunde synliggöras skulle insatserna för att vidareutveckla förbättringsarbetet bli lättare att rikta. Att med jämna mellanrum utvärdera arbetet med SF skulle vara ett sätt att synliggöra anledningarna. Trots det så görs det inte i tillräcklig utsträckning och mer forskning om hur ett effektivt mätsystem för SF skulle kunna utformas och implementeras behövs. Vid Centrum för forskning inom innovationsstyrning på universitetet i Brighton har en modell för utvärdering av mognadsgrad gällande arbete med SF tagits fram. Modellens tillhörande självutvärderingsverktyg handlar om att mäta förmågor kopplade till olika nivåer av kulturell mognadsgrad i arbetet med SF. Flera studier visar att verktyget har tillämpats på företagsnivå, men ingen där det tillämpats i produktionen på operatörsnivå. Att utvärdera mognadsgraden gällande SF på operatörsnivå skulle med stor sannolikhet vara värdeskapande för företaget och ge signaler, både på styrkor och svagheter, men också på hot och möjligheter gällande förbättringsarbetet. Syftet med denna studie är att på operatörsnivå inom tillverkande företag empiriskt testa, och vid behov anpassa, ett till mognadsmodellen för SF kopplat självutvärderingsverktyg. Utvärderingen genomfördes på ett högpresterande tillverkande företag som är världsledande inom sitt produktsegment. Självutvärderingsverktyget översattes från engelska till svenska och anpassades efter målgruppen, varefter 80 respondenter, från två avdelningar med helt skilda produktionsmetoder och arbetssätt, fick svara. Resultatet visar en mognadsgrad liknande den som andra högpresterande företag fått vid utvärdering på företagsnivå, trots att fokusområdet varit annorlunda, samt att anpassningen av verktyget i denna studie sänkt mognadsgraden. Vidare bör resultatet vara värdefullt för det företag där utvärderingen utförts, även om vissa frågor i utvärderingen visade sig vara osäkra. Avvikande resultat mellan avdelningarna identifierades och bevisades genom signifikanstest och förklarades genom intervjuer på fallstudieföretaget. Slutsatsen är att modellens självutvärderingsverktyg kan vara användbar för företag som vill mäta mjuka värden kopplade till en kultur gällande SF. Vidare fyller den ett gap gällande mätsystem för arbete med SF på operatörsnivå. Gällande anpassning av verktyget kan det vara lämpligt att se över utformningen av påståendena då dessa bör vara relevanta för den aktuella målgruppen.

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

I nuläget utförs acceptanstester på Trafikverket utan att veta testprocessens styrkor och svagheter. Denna fallstudie tar genom Test Maturity Model (TMM) fram en mognadsgrad för testprocessen inom acceptanstester. Mognadsgraden visar hur processen ligger till i nuläget och visar testprocessens svagheter och styrkor. Den mognadsgrad som påträffades vid en utvärdering av acceptanstester inom ProjectWise var mognadsgrad tre. Förbättringsförslagen som presenterades var att utföra kontinuerliga workshops i utbildningssyfte så att inte kunskaperna inom testområdet stagnerar och att kvantifiera kvalitetsfaktorer för mätning av tester. Dock är ingen modell fullkomlig. Genom metodanalysen MA/SIMM (Metod Analys och SIMM står för Samverkan & Situationsanpassning, Ifrågasättande & Idéutveckling, Meningsskapande & Målstyrning och Metodisk & Metod) så visar vi modellens styrkor och svagheter. Några svagheter i TMM modellen är att det inte krävs en erfaren utvärderare av kriterierna. Kriterierna besvaras med frågor och enkäter som kan misstolkas. Svaren i frågeformulären är fördefinierade vilket kan begränsa respondenten, eller göra den osäker på vilket alternativ som passar bäst. Dessa svagheter kan i slutändan påverka mognadsgraden. Några fördelar är att det finns väl dokumenterade riktlinjer när utvärderingen pågår, så att det går att komma in som student och ändå kunna utöva denna modell godtyckligt. Den största styrkan är att TMM baseras på en vetenskaplig grund. Den har även baserats på 40 år av erfarenhet av test i från verksamheten, vilket gör den till en välgrundad modell som kan ge väl motiverade förbättringsförslag. / Currently at Trafikverket acceptance testing is done without knowing the test process strengths and weaknesses. This case-study uses Test Maturity Model (TMM) to identify a maturity level for the test process in acceptance testing. The maturity level show how the current process operate and present the test process current weaknesses and strengths. Acceptance testing within ProjectWise reached a maturity level of three. The improvement proposals were to perform continuous workshops for education purposes, so the knowledge within the testing area does not stagnate, and to quantify quality factors for measurement of test. Though no model is perfect this study will attempt to do a method analysis based on MA/SIMM, to show the strengths and weaknesses. Some of the weaknesses are the lack of experience within the use of the criterias of the TMM model. The criterias are fulfilled by interviews and questionnaires and can be misinterpreted. The answers in the questionnaires are predefined and may confuse the respondent. These weaknesses may eventually cause the wrong maturity level being set. There are well documented guidelines when the TMM process has begun so even a inexperienced student may perform a TMM evaluation. The greatest strength in TMM is that it has a scientific background, combined with 40 years of experience within the testing industry, makes it a well-founded model with trustworthy improvement proposals.

Bakgrund: En kund köper inte varor och tjänster som inte skapar något värde, vilket är något företagen på marknaden måste ta hänsyn till. Utöver det är företagens mål att nå finansiella samt icke-finansiella vinningar från sin produkt. Det är stor konkurrens på marknaden vilket innebär att konsumenten kan välja och vraka något som företagen måste anpassa sig till. I tjänstesektorn är det kunskap som är den viktigaste faktorn för att locka till sig kunder och är på så sätt något tjänsteföretagen ständigt måste arbeta med om de skall överleva på marknaden. För att undersöka detta kommer företagens syn på värdeskapande, kontinuerligt lärande och de egna resurserna studeras i uppsatsen. Syfte: Att undersöka hur tjänsteföretag arbetar med värdeskapande, kontinuerligt lärande samt dess nedlagda resurser inom ramen för internt utvecklingsarbete. Vidare är syftet att jämföra tjänsteföretagens mognadsgrader med varandra för att därigenom se vilka skillnader samt var potential till förbättring finns. Metod: Uppsatsen grundar sig i den kvalitativa ansatsen med ett heremeneutiskt förhållningssätt. Den sekundärdata som samlades in var genom vetenskapliga artiklar, internetkällor och böcker. Fyra företag och fem personer deltog i uppsatsen vilka intervjuades genom en semi-strukturerad intervjuguide. Datainsamlingen analyserades med hjälp av ett organisatoriskt IQ-test. Resultat och slutsats: Företagen har en liknande grundsyn i sättet de tänker på värdeskapande och kontinuerligt lärande. Dock visar empirin att företagen skildje sig i konflikthanteringen samt att några av företagen hade svårigheter att förändra sig på lokal nivå eftersom de agerade på en global marknad. För att uppnå ett värdeskapande och kontinuerligt lärande lägger samtliga företag ner mycket resurser för att erbjuda en tjänst som möter kundens behov och krav. Hur mognadsgraden för värdeskapande och kontinuerligt lärande ser ut skiljer sig mellan företagen eftersom företagen var bra på olika saker. Det är även inom dessa områden potential till förbättring finns. Uppsatsens bidrag: I sin helhet ger uppsatsen en ökad kunskap om hur tjänsteföretag i den privata tjänstesektorn arbetar med värdeskapande och kontinuerligt lärande. Därutöver bidrar uppsatsen med ytterligare kunskap inom vilka områden tjänsteföretagen utmärker sig, deras mognadsgrad i värdeskapande och kontinuerligt lärande samt var det finns potential till förbättring. / Background: Customer do not intend to purchase a product or service that does not provide them with value and this is something that companies have to consider. At the same time companies aim to achieve financial or non-financial profits by selling their products or services. The market is very competitive and ultimately it is the consumers who have the power to pick and choose whatever alternative that fits them best. Hence, this is something companies have to take into consideration. The private sector provides services rather than products and it is this which is used to attract customers and therefore something companies continually have to work with in order to survive in the market. In order to investigate this, different companies’ view of value creation, continual learning and resources have been studied. Aim: To investigate how service companies work with value creation, continual learning and utilized resources (within the range of internal development work). The aim is also to compare company’s level of maturity and suggest where improvements can be made. Methodology: The study is qualitative with a hermeneutic approach. Data were collected from scientific articles, internet sources and books. Four companies and five persons in total participated in the study and were interviewed using a semi-structured interview form. The data was later analyzed with the help of an organizational IQ-test. Results and conclusion: Companies often have a similar ethos in the way they think about value creation and continuous learning. However, the empirical data shows that companies differ in regard to conflict management, as well as some of the companies having difficulties in making changes at the local level because they act in a global marked. In order to achieve value creation and continuous learning all the companies use a great deal of resources to meet the needs and demands from customers. However, the maturity level of value creation and continuous learning look different between various companies because the companies are good at different activities. It is in these areas there lies the potential for improvement. Contribution of the thesis: It provides increased knowledge in how the private service sector works with value creation and continual learning. It also provides further knowledge of how the service sector excels, its maturity grade in value creation and continual learning, and how they can improve.

1993 tillkom den första maturity modellen då ramverket Capability Maturity Model (CMM) togs fram i syfte att hjälpa utvecklare att öka mognaden av sina mjukvaruprocesser (Paulk et. Al 1993). Sedan dess har en mängd maturity modeller tillkommit i syfte att stötta utvärdering och förbättring av diverse processer. Trots de oundvikliga fördelar maturity modeller för med sig så går det att finna en del kritik gällande tillämpningen av dem. I denna studie har vi valt att uppmärksamma behovet av ett lättanvänt tillämpningssätt av maturity modeller. För att undersöka det har ett kvantitativt bedömningsverktyg som grundar sig i Nielsen UX maturity model tagits fram. I studien får fyra företag testa bedömningsverktyget i syfte att se om verktyget anses användbart och underlättar implementeringen av den underliggande maturity modellen. Efter testet har alla respondenter ingått i en kvalitativ undersökning där upplevelsen av verktyget undersökts. Utifrån det framtagna resultatet går det att se en framtida potential och värde i bedömningsverktyget men för att nå dit krävs det först vidareutveckling för att nå upp till vad teorin anser vara användbart. Kritik som mottagits under studiens gång riktades flera gånger mot val av underliggande maturity model. Flera företag påstod att modellen vara föråldrad och därför sänkte intresset för verktyget. Däremot menar majoriteten av respondenterna som deltog i undersökningen att de kan se bedömningsverktyget som ett hjälpfullt medel vid implementeringen av maturity modellen men att det återigen behövs vidare utveckling först.

I en utmanande tid för detaljhandeln är beslut som fattas av högre betydelse, vilket medför att redan tillgängliga resurser är viktigare att tillvarata för att supportera beslutsfattandet. Verksamheters data är enligt många en stor tillgång genom datadrivna affärsanalysers möjligheter att åstadkomma de mer välgrundade beslutsunderlag som definierar en högre grad av beslutskvalitet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara hur datadrivna affärsanalyser, baserade på verksamhetsdata, möjliggör en högre grad av beslutskvalitet för individuella ledningspersoner på processnivå inom ett detaljhandelsföretag. I denna studie tillämpades fallstudiemetoden för insamling av primära empiriska data. En litteraturstudie genomfördes innan en forskningsartikelbaserad analysmodell designades för att visualisera samspelet mellan relevanta dimensioner, variabler och indikatorer som identifierats. Sex semistrukturerade personliga intervjuer genomfördes med rollinnehavare på det valda fallföretaget IKEA Karlstad. I denna studie framgår att datadrivna affärsanalyser möjliggör en högre grad av beslutskvalitet genom att åstadkomma ett grundligt beslutsunderlag för ledningspersoner på processnivå inom IKEA Karlstad. Den första av de viktigaste slutsatserna i denna studie är att detta beslutsunderlag influerar beslutsfattandet både direkt för aktuella beslut och indirekt som en grund för erfarenhetsbaserad intuition vid framtida beslut. Den erfarenhetsbaserade intuitionen kompletterar det analytiska beslutsfattandet för att dra nytta av båda beslutstypernas fördelar. Den andra slutsatsen i denna studie är att datadrivna affärsanalyserna är beroende av Business Intelligence-system som IKEA Karlstad i nuläget arbetar på att standardisera tillsammans med de tillhörande arbetssätten. Standardiseringen innebär en positiv förbättring genom att kunskapen hos medarbetare ökar när fler medarbetare arbetar på liknande arbetssätt i samma system. Den tredje slutsatsen i denna studie är att många av de identifierade effekterna av dataanvändning och förändringsledning, både positiva och negativa, har samma bakomliggande orsaker. Till exempel anges stora volymer data, snabba implementeringar och den stora IKEA-koncernen som orsaker både till flera uppfattade fördelar och uppfattade nackdelar. De stora datavolymerna uppfattas exempelvis möjliggöra de datadrivna affärsanalyserna samtidigt som de orsakar en lägre grad av användarvänlighet inom vissa system. Studien bidrar med kunskap till fallföretaget IKEA Karlstad, liknande verksamheter samt informatikstudenter i form av en beskrivning av det nuvarande arbetssättet hos fallföretaget. Studien bidrar även med insikter som visualiseras i en modifierad analysmodell.

Detta arbete presenterar en icke-destruktiv metod för att detektera och klassificera mognadsgraden hos äpplen med användning av hyperspektrala bilder. Fastställning av mognadsgraden hos äpplen är intressant för bland annat äppelodlare och musterier vid lagring och beredning. Äpplens mognadsgrad är även intressant inom växtförädling. För att fastställa mognadsgraden idag krävs att det skärs i frukten, en så kallad destruktiv metod. Hyperspektrala bilder kan idag användas inom områden som jordbruk, miljöövervakning och militär spaning. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Detta kandidatexamensarbete är en förstudie utfört på Cementa AB:s fabrik i Slite, Gotland, och grundar sig i att Cementa AB, Sveriges enda tillverkare av cement, står inför en omställning till helhetskonceptet Industri 4.0 som bygger på tekniker och principer för automation och digitalisering. Fabriken står även inför en hållbarhetsomställning, då branschen bidrar med stora koldioxidutsläpp genom sin tillverkning. Målet med kandidatexamensarbetet är att analyseravar Cementa AB står inför en Industri 4.0 omställning och även undersöka om det har någon koppling till deras hållbarhetsarbete. För att kunna avgöra utgångsläget för fabriken har studien konstruerat och använt sig av en mognadsmodell som bedömer vart företaget står inför en framtida omställning. Mognadsmodellen baseras på fem olika mognadsmodeller och innehåller dimensionerna Produktion, Teknik, Strategi, R&amp;D, HR, Ledarskap, Kultur och Standardisering. Undersökningen av företagets mognad genomfördes med hjälp av en enkät, som distribuerades till fabrikens alla avdelningar. Svarsfrekvensen var på 82%. Enkätens frågor har svarsalternativ som är bedömda med poäng där lägst poäng innebär frånvaro av Industri 4.0 och högsta poäng innebär mognad inom Industri 4.0. Till varje dimensions mognad beräknades ett mognadsindex. Resultatet av enkäten analyserades med avseende på vardera dimensions avvikande mognadsobjekt för att belysa styrkor samt se potentialen inom varje dimension. Dimensionerna med lägst mognadsindex var HR och Strategi. Fabrikens totala mognad inom Industri 4.0 beräknas till nivån Existens som innebär att företaget har ett påbörjat arbete inom Industri 4.0 men saknar strategi, målbild och plan för vidare arbete. För att ytterligare belysa fabrikens möjligheter konstrueras en lista med de frågor som har störst potential. I denna lista belyses dimensionerna Strategi och Ledarskap som mest frekvent återkommande och med det anses arbetet med strategi och ledning fundamental för omställningens existens. Detta gäller även kopplingen till hållbarhetsarbetet, då ett tydligt fokus på hållbarhetsaspekterna kopplat med Industri 4.0-teknologier ger synergieffekter som hjälper varandra. Studien rekommenderar företaget i ett första skede att initiera en tvärfunktionell arbetsgrupp på ledningsnivå som har som uppgift att driva omställningen och fokuserar i ett första stadie på strategi och ledning. Sedan rekommenderar studien också att företaget i valfri ordning utvecklar enkäten för vidare uppföljning och kartläggning, jämföra sig med liknande fabriker, etablera samarbeten mellan företag, akademi och leverantörer, utforma en Roadmap för företaget och dess avdelningar samt fortsätta digitalisera verksamhetens system och strukturer. / This bachelor thesis is a case study that has been carried out at Cementa AB’s factory in Slite, Gotland, and targeted the Cementa AB’s future adaption to the concept Industry 4.0 which is based on techniques and principles for automation and digitalization. The factory is also facing a sustainability change, as the industry contributes to large carbon dioxide emissions through its manufacturing. The aim of the bachelor’s degree project is to analyze where Cementa AB is facing an Industry 4.0 transition and also to investigate whether it has any connection to their sustainability work. To be able to determine the starting position for the factory, the study has constructed and used a maturity model that assesses where the company is facing a future transition. The maturity model is based on five different maturity models and contains the dimensions Production, Technology, Strategy, R&amp;D, HR, Leadership, Culture and Standardization. The study of the company's maturity was conducted by means of a survey, which was distributed to all the departments of the factory. The response rate was 82%. The survey's questions have response alternatives that are assessed with points where the lowest score means Absence of Industry 4.0 and highest score means Maturity within Industry 4.0. For each dimension maturity, a maturity index was calculated. The results of the survey were analyzed with respect to the different maturity objects of each dimension in order to highlight strengths and see the potential within each dimension. The dimensions with the lowest maturity index were HR and Strategy. The factory's total maturity in Industry 4.0 is calculated to the Existence level, which means that the company has started work in Industry 4.0 but lacks strategy, goals and plans for further work. To further clarify the factory's possibilities, a list of the issues with the greatest potential is constructed. In this list, the dimensions Strategy and Leadership are highlighted as the most frequent recurring, and with this the work with strategy and leadership is considered fundamental to the existence of the transition. This also applies to the link to sustainability work, as a clear focus on the sustainability aspects linked to Industry 4.0 technologies produces synergies that help each other. The study recommends the company, in a first stage, to initiate a cross-functional working group at management level which has the task of driving the transition and focuses in a first stage on strategy and management. The study also recommends that the company in any arrangements develops the survey for further follow-up and mapping, compares itself with similar factories, establishes collaborations between companies, academia and suppliers, design a roadmap for the company and its departments, and continue to digitize the company's systems and structures.

To remain competitive and create a sustainable business, Original Equipment Manufacturers (OEMs) need to develop both incremental and radical innovation. What many companies struggle with is to evaluate the potential of innovation initiatives. The development of products and innovations has over the years changed from a traditional technocentric view into a more human-centered view with the user’s desirability in focus. Also, the increased global competition and interest in business model innovation are forcing companies to verify the viability of the offering to their customers. While Technology Readiness Level (TRL) is an established tool for evaluating the technology, there are no holistic methods which also evaluates the readiness of the users and business.  The purpose of this thesis was to review available theory and methods used for evaluating the potential and readiness of innovation initiatives and to develop a holistic methodology to link the business, user, and technology related innovation activities. The innovation readiness is a combination of business, user, and technology readiness. The study started with a literature study where existing methods were presented from the three aspects; business, user, and technology. Since many critical decisions are made in the front-end of the innovation, the focus in the study has been to identify methods in the early stages of the process. This thesis was performed in collaboration with Company X, a global equipment manufacturer which also was the main object in this study. The findings from a case study performed at Company X were verified by comparing the identified methods and processes used at five external companies. Data was gathered by conducting semi-structured interviews both at Company X and the external companies and finding were compared in a cross-case analysis. In general, the methods used at the OEMs are quite similar, and all manage to balance the three aspects; business, user, and technology.  Based on the findings from the study of the companies and the literature review, a methodology framework is suggested which presents existing evaluating methods from the three aspects business, user, and technology. / För att förbli konkurrenskraftiga och för att skapa en hållbar affärsmodell behöver OEM:s utveckla både inkrementell och radikal innovation. Vad många företag arbetar hårt med är att utvärdera potentialen i innovationsinitiativ. Utvecklingen av produkter och innovationer har genom åren förändrats från en traditionell utveckling med tekniken i centrum till en mer användare-centrerad vy med fokus på användarens intresse av produkten. Dessutom har den ökade globala konkurrensen och intresset för affärsmodellinnovation har ökat intresset hos företagen att verifiera lönsamheten i deras erbjudanden till sina kunder. Medan TRL är ett etablerat verktyg för utvärdering av teknik finns det inga holistiska metoder som även utvärderar användarnas och företagets mognadsgrad och beredskapsnivå. Syftet med detta var att se över tillgänglig teori och metoder för att utvärdera potentialen och mognadsgraden av innovationsinitiativ och att utveckla en holistisk metod för att länka innovations aktiviteter relaterade till affär, användare och teknik. Mognadsgraden av innovation består av en kombination av affärens, användarens och teknikens mognadsgrad. Studien inleddes med en litteraturstudie där befintliga metoder presenterades från de tre aspekterna affär, användare och teknik. Fokus i studien har varit att identifiera metoder i de tidiga stadierna av processen då många kritiska beslut tas i början av innovationsprocessen. Detta examensarbete utfördes i samarbete med Företag X som är en global utrustningstillverkare och som även var huvudobjektet i denna studie. En fallstudie utfördes på Företag X och resultaten från studien verifierades genom att jämföra det med de identifierade metoder och processer som används på fem externa företag. Data samlades in genom att genomföra halvstrukturerade intervjuer både hos Företag X och de externa företagen och resultatet jämfördes i en tvärgående analys. Generellt sätt är metoderna som används hos OEM-tillverkarna ganska lika och alla lyckas balansera de tre aspekterna affär, användare och teknik. Baserat på resultaten från studien av företagen och litteraturundersökningen föreslås en metod som presenterar befintliga utvärderingsmetoder från de tre aspekterna affärer, användare och teknik.