<p><p>Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar. Teori: Här presenteras överskådligt ett antal kända teorier som legat till grund för ett antal tidigare forskningar. Sedan följer ett nytt kapitel av teori som inte förekommer i tidigare forskningar. Författaren finner dessa som relevanta och presenterar dessa för läsaren. Analys: Här presenteras kritik som riktats mot teorierna under åren. Egna reflektioner: Här efter en omfattande litteraturstudie och genomgång av tidigare forsk-ning presenteras egna reflektioner kring motivation. Dessa är byggda på egna erfarenheter och tolkningar vilket författaren vill upplysa läsaren om. Förslag till fortsatt forskning: Författaren föreslår vidareforskning i ämnet motivation fast inom flera områden som arbetsliv, idrott och skolan samt med illustrationsintervjuer för att få en bättre inblick i ämnet motivation.</p></p>

<p>Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.</p>

<p>Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.</p>

Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och undvikande av tobak och narkotika kan förebygga en rad hälsoproblem enligt aktuella hälsoråd. Då det i de flesta fall är möjligt att påverka dessa, borde det lämpligen ligga i en hälsopedagogs intresse att få förståelse för vilka motivationsfaktorer som kan inverka på levnadsvanor. Vid en beteendeförändring är individens mottaglighet för förändringen en viktig aspekt att ta hänsyn till, då förändringen inte bara beror på uppfattningar av beteendet utan även hur redo individen är på att genomföra den. Denna uppsats syftar till att belysa vilka motivationsfaktorer som haft betydelse för personer som genomfört någon typ av beteendeförändring inom områdena kost, fysisk aktivitet, alkohol och narkotika, samt vilka motivationsfaktorer som haft betydelse vid bibehållandet av denna. Urvalsgruppen bestod av personer som genomfört en förändring inom dessa områden och även bibehållit den. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer, då en djupare förståelse för det som motiverat informanterna före och under beteendeförändringen söktes. I resultatet sågs skillnader på vilka motivationsfaktorer som startade processen och vilka som bidrog till att förändringen bibehölls. För hälften av informanterna hade det sociala och andliga stödet den största betydelsen både före och under förändringen. För resterande var det de yttre motivationsfaktorerna som var betydande i beteendeförändringen.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner. Kvantitativ- och kvalitativ metod har nyttjats i form av en enkät samt samtalsintervjuer. Därtill har även textanalys genomförts av Doktrin för gemensamma operationer och Doktrin för luftoperationer. Teorin som har nyttjats är Fredrick Herzbergs tvåfaktorteori som redogör för trivsel och motivation i arbetet. Framkommen empiri i undersökningen har sedan analyserats utifrån Herzbergs teori och sedan ställts mot Försvarsmaktens modell för krigföringsförmågan. Resultatet visar på att deltagarna i undersökningen uppvisar en hög grad av motivation som skapas genom arbetet i sig. Det råder även en utbredd frustration som framför allt beror på arbetssituationen. Påverkan utifrån detta är både positiv och negativ på krigföringsförmågans tre delar.

Sammanfattning Kasinoverksamhet har nu funnits i Sverige i snart åtta år och är en bransch där många av de anställda arbetar obekväma arbetstider. Vi fann det då intressant att utifrån detta studera hur de anställda upplever sin arbetssituation och framförallt se om de är motiverade och trivs. På grund av att verksamheten är ny fann vi det även intressant att beskriva kasinots verksamhet och struktur samt ge en övergripande bild av dem som arbetar på kasinot. Denna studie har ett fokus på att jämföra de som arbetar dag respektive natt om de upplever sin arbetssituation olika. Insamlandet av data till vår studie gjordes via en enkät som skickades ut till alla anställda förutom kasinots chef. Då vår studie har fokus på motivation och trivsel konstruerade vi vår enkät utifrån behovsteorier av främst Herzberg och Maslow samt ledarskapsteorier om transformativt och transaktionellt ledarskap av Bass. Utifrån detta se om det finns någon skillnad i motivation och trivsel mellan dag- och nattarbetare. Som ett komplement till informationen från enkäten utförde vi även en intervju med kasinots chef. Vi har analyserat detta genom korstabeller och chi-två test för att se om det existerar någon signifikant skillnad mellan de två grupperna dag och natt. Våra resultat visade att de som arbetar dag är nöjda med sin arbetssituation, medan vi fann tendenser till missnöje hos de som arbetar natt, det var bland annat faktorer som erkännande där anställda som arbetar natt tycker att det inte får fullt så mycket beröm samt höra att deras arbete är värdefullt som de skulle vilja. Vår slutsats är att det finns tendenser att dagarbetare är mer nöjd än de som arbetar natt.

Syftet med uppsatsen är att genom litteraturstudier och med utgångspunkt i ett antal kända motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsätt belysa olika teorier utifrån nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjälp av sekundärdata i form av litteraturer inhämta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. Både svensk och engelsk litteratur som är skri-ven av kända författare inom ämnet har använts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar. Teori: Här presenteras överskådligt ett antal kända teorier som legat till grund för ett antal tidigare forskningar. Sedan följer ett nytt kapitel av teori som inte förekommer i tidigare forskningar. Författaren finner dessa som relevanta och presenterar dessa för läsaren. Analys: Här presenteras kritik som riktats mot teorierna under åren. Egna reflektioner: Här efter en omfattande litteraturstudie och genomgång av tidigare forsk-ning presenteras egna reflektioner kring motivation. Dessa är byggda på egna erfarenheter och tolkningar vilket författaren vill upplysa läsaren om. Förslag till fortsatt forskning: Författaren föreslår vidareforskning i ämnet motivation fast inom flera områden som arbetsliv, idrott och skolan samt med illustrationsintervjuer för att få en bättre inblick i ämnet motivation.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri. Resultatet visar att 80-talisters värderingar till viss del stämmer överens med tidigare forskning men även att det i vissa avseenden är motsägelsefullt. I jämförelse mellan teori, tidigare studier, tidigare forskning och empiri har bland annat slutsatserna dragits att 80-talister är en mix av tidigare generationer och att det råder tveksamhet om deras värderingar och motivationsfaktorer är generationsbundna. För att rekrytera 80-talister så bör arbetsgivaren bland annat vara medveten om att de inre arbetsvärdena värderas något högre än de yttre och att 80-talister blir motiverade av personlig utveckling och rättigheter på arbetsplatsen.

No description available.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning. Genom studien kunde vi konstatera att de psykiska faktorerna främst motiverar till deltagandet i gruppträning och att det är regelbunden träning som leder till hög motivation. Ett samband mellan ett tidigare fysiskt aktivt liv och hur mycket seniorer är aktiva idag kunde påvisas, därmed vikten av regelbunden träning. Vi vill med detta examensarbete öka förståelsen för hur viktigt det är för äldre att de tränar och behåller god kondition samt lyfta fram vad som kan öka seniorers motivation och vilja till att utföra fysisk aktivitet.