Den här uppsatsen gör en djupdykning i musikens emotionella roll i film och undersöker på vilket sätt en tidigare tyst scen påverkar tittarna jämfört med precis samma scen, fast med musik. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes genom att respondenterna individuellt fick se en scen från en film som inte hade någon musik i sig, och sedan fick se samma scen, denna gång innehållandes musik komponerad av författaren till uppsatsen. Därefter fick personerna svara på frågor kring deras upplevelser av de olika filmerna. Resultatet visar på att musiken till viss del förstärkte känslor som fanns vid tittandet av den första filmen, men också skapade nya. Musiken fick en guidande roll i den emotionella responsen, bland annat genom att visa vart tittarens uppmärksamhet skulle läggas. För alla respondenter förändrades stämningen på något sätt i och med musikens närvaro.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.

The main purpose with this report is to analyse and to immerse the difference or similarities of fans to different artist and bands. The data I use in this report are based on answers from interviews with six different fans. 3 for each artist/band. I compare the answers with required reading and other literature within this field of work. To briefly round up and to summarize my work is that the difference between the fans are not that big as I expected.

Det som undersöks i uppsatsen är hur ljudsyntes och synthar kan användas för att musikaliskt översätta ett rum utifrån en semiotisk analys av en bild. Det blir alltså ett utforskande och utvecklande av en metod som kan användas för att skapa en form av musikaliska fotografier av rum och dess inredning. Syftet med studien är då att fördjupa kunskapen om transmodala översättningar där man utgår från de semiotiska resurser som en bild på ett rum har. För att denna översättning ska vara möjlig att utföra har en gestaltningsmatris utarbetats från diverse teorier och koncept såsom klangfärg, textur, fonetisk arkitektur, perception, kommunikation, spatialitet och Gibsons virtuella mixerkoncept (2005). Matrisen testas genom ett lyssningstest och kvalitativ intervjustudie där sex personer får höra musikaliska gestaltningar av varsitt rum i deras privata bostäder. Det studien bidrar med är nya perspektiv till kunskapsluckorna som finns mellan forskningstraditioner inom multimodalitet, och på så sätt utvecklas en konkret metod som kan användas för att gestalta fysiska objekt. Utifrån ett övergripande perspektiv kan studien bidra med en metod för transmodal tolkning som kan användas som mall för framtida transmodala översättningar. De frågor som uppsatsen är intresserade av att svara på är: Hur kan man genom subtraktiv ljudsyntes göra en transmodal översättning som gestaltar objekt och kommunicerar ett rum? Och: Hur uppfattar och upplever en grupp personer transmodala översättningar av bilder till musik? Första frågan besvarades genom matrisen som skapades, men huruvida matrisen kommunicerade rummen väl var en annan fråga. Resultatet av intervjuerna visade att matrisen inte var användbar för att kommunicera rum på det avsedda sättet. Den andra frågan besvarades i resultatkapitlet där informanternas upplevelser och uppfattningar redovisades. Det var en stor bredd på deras svar, men de viktigaste punkterna var att informanterna valde rum utifrån hur de uppfattade låtens ”ljus”, känslomässiga kopplingar till musiken och mängden ljud kopplat till tätheten på rummets inredning. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat där det tas upp vilka adjektiv informanterna använde för att beskriva musiken, samt hur deras bakgrund spelade roll i antalet rätt de fick. De specifika adjektiv som diskuterades var luftighet, kyrklighet och ljushet. Ytterligare granskades hur informanterna gjorde sina val; grundades de i känslor eller i de musikaliska element de kunde höra? Transmodala översättningarnas svårigheter tas också upp i och med att det kan ha varit svårt för informanterna att förstå hur översättningen gjorts, men även för att vissa rum hade liknande inredning. Därefter diskuterades matrisen och hur den kunde förbättras utifrån vad både informanterna sagt och vad som lyfts tidigare i kapitlet. Uppsatsen avslutas med att resonera kring olika sätt som musiken kan användas, samt vad som kan vara värt att studera vidare inom forskningen.

“Mash” is a term used to describe one of the most recent major style shifts in the iconic American string band music known as bluegrass. Beginning in the 1990s, the bluegrass sound began to evolve, and ‘mash’ worked its way into the genre as a descriptor of a certain sound. Though a handful of scholars have discussed the social stigmas of the style, no one yet has investigated the simple musical question about mash: what is it? The purpose of this thesis is to define mash in its musical form through a combination of transcription methods and extensive analysis. Through this research, a recurring set of musical phenomena is identified in the repertoire, related to rhythms, melody, and modality. This study shows the relationship between the downbeat and this music, and identifies and articulates the musical characteristics that define mash as a unique style of bluegrass.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare. Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar. / <p>Denna  är en 60-poängsuppsats inom Musikvetenskap. </p>

Denna uppsats redovisar en explorativ undersökning och studie av fenomenet och frågeställningar kring hur musik kan bli visuell och hur rytm och ton relaterar till färg. De två teorier som jag använder är intermedialitet och synestesi. Jag gör en kvalitativ intervju med olika kompositörer verksamma på folkhögskolor, musikhögskolor och universitet. Fokus i frågorna ligger på tekniska medier, de inre skeendena, kropp/känsel, gehör och visuell konst. Vad som kan konstateras genom denna studie är att den visuella aspekten av musik är mycket viktig för och flitigt använd av kompositörer. I denna uppsats får vi en inblick i deras process av detta visualiserande i komplext musikskapande. Jag diskuterar hur rytm, ton och färg har en del gemensamt. Även om rytm inte direkt för en synestetiker alstrar färger på samma sätt som toner kan göra, så tolkar jag det som att rytmen finns med i det mönster av färger de kan uppleva tillsammans med dessa klingande toner. Vidare finner jag att medier och sinnen hos kompositörer blandas hela tiden. Det kroppsliga, det auditiva och det visuella är ständigt delar av en kreativ process allt efter en kompositörs inre vision för sin musik.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebär. I sina beskrivningar av andra moment som musikteori och musikhistoria framstår de som betydelsefulla först då det vävs samman med instrumentalspelet och sången. I musiklärarnas utsagor framträder en bild där vissa kunskapsmoment värderas högre än andra vilket också får betydelse för musikundervisningen.

Scholarship on Gustav Mahler’s (1860–1911) late works is often overshadowed by the events of 1907: the death of his daughter, his resignation from the Vienna Court Opera, and the diagnosis of his heart condition. The subjective juxtaposition of this biographical detail on his last works—Das Lied von der Erde (1908), the Ninth Symphony (1909), and the Tenth Symphony (1910, unfinished)—has provoked the application of themes of death, transcendence, and farewell as extra-musical elements to his music. While scholars such as Vera Micznik, Henry-Louis de La Grange, and Stephen Hefling have called the acceptance of this program into question, there has yet to be a more objective analysis of Mahler’s last works via the lens of late style theory. This thesis explores two of Mahler’s last works, Das Lied and the Ninth, through the application of Edward Said’s theory of late style. Rather than approaching death with harmony, resolution, and transfiguration, the late artist in Said’s theory evokes “intransigence, difficulty, and unresolved contradiction”. Instead of a psychological or biographical interpretation of late style, Said’s theory focuses on irreconcilable characteristics that set the artist apart from the age in an anachronistic way. Following his more objective approach of interpreting late style, this thesis relies on the musical elements that characterize Mahler’s late style, categorized as anachronism, disintegration, and evasion of closure. Through the discourse of Said’s late style theory, this thesis reveals alternative means of interpreting Mahler’s late style that avoids the myth of the artist transfigured by death.

Den här uppsatsen efterforskar vilken funktion och användning supportramsor och deninspelade musiken har i hockeysammanhang och för fem unga vuxna i Sverige med intresse förÖrebro hockey, som uppsatsen är avgränsad till. Studien undersöker även om musiken ellersupportramsorna kan ha en roll som identitetskonstruktörer för publiken. Arbetet utgår frånföljande huvudfrågeställningar, Vilken funktion och användning har musiken som spelas iarenan och hur upplever publiken den ur ett individuellt som kollektivt perspektiv? Hur användssupportramsor vid lagsportevenemanget hockey? Har musiken och supportramsorna enfunktion som identitetskonstruktör för publiken, och i sådana fall hur? För att undersöka dettahar jag genomfört fem semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Detta för att lyfta fram varjeinformants erfarenheter och personliga åsikter om ämnet. Studien tar teoretisk utgångspunkt iStuart Hall och Paul du Gays definition av begreppet identitet (Hall &amp; du Gay, 1996) sominnebär att identitet inte är något statiskt utan det formas i ett samspel med omgivningen ochLars Lilliestams resonemang om musikens betydelse för människan, hur den ger reaktioner ikroppen samt hur musik kan reglera vårt humör.Det finns lite tidigare forskning om musikens funktion i hockeysammanhang. Denna uppsatsbidrar med kompletterande perspektiv till de få studier som har gjorts (Ahlsved 2014, 2017).Uppsatsen visar i likhet med tidigare forskning hur musiken har specifika funktioner under enhockeymatch samt hur supportramsorna är ett tecken på samhörighet och gemenskap. Dennagemenskap visar även hur supportramsorna och musiken fungerar som identitetsmarkörer förpubliken. På grund av att det inte finns mycket tidigare forskning om just musik och hockey såutgår detta arbete från mina informanters perspektiv. Resultatet för uppsatsen avser inte att varaheltäckande utan det är en fallstudie utav en grupp supportrar om deras upplevelser, tankar ochidéer om musiken och supportramsorna.