No description available.

Hast du gewusst, dass die Geschichte jüdischen Lebens in Leipzig bis ins Mittelalter zurückreicht? Am Ende des Mittelalters wurden die Juden aus Leipzig vertrieben, weil sie z.B. für Seuchen verantwortlich gemacht wurden. Jüdische Kaufleute waren die ersten, die sich später wieder im Stadtgebiet aufhalten durften – aber nur während der Handelsmessen. Sie betrieben z.B. erfolgreich Geschäfte mit Pelzen und Tierfellen. Erst im 19. Jahrhundert war es Juden wieder erlaubt, in Leipzig zu wohnen. Unter ihnen gab es zahlreiche, von denen einige auch musikalische Schätze hinterließen. Für Kinder von 8-12 Jahren empfohlen

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken. Mina slutsatser är att pianot har flera roller i ett samspel med andra musiker. Pianisten kan spela melodi, rytmik, harmonik och även alltihop samtidigt. Pianot fungerar väldigt bra som soloinstrument men också som ett samspelsinstrument. Vad som gör att pianots plats i folkmusiktraditionen är väldigt liten är bland annat dess opraktiska storlek. Jag har också kommit fram till att pianot tillför en ny klang, ett nytt sound till svensk folkmusik. / The purpose of this study is to acquire a glimpse of how the piano is used in Swedish folk music. The background chapter deals with folk music groups and the development of instrumentation in Swedish folk music. I have interviewed three active folk music pianists, listened to and analyzed their playing style. There is also a CD with music examples from the interview sessions. We discussed the characteristics of their own playing, their attitudes to folk music tradition, the piano's possibilities and limitations, and the role of the piano in Swedish folk music. My conclusion is that the piano functions on several levels while interacting with other musicians. Pianists can play melody, rhythm, harmony, and all of this simultaneously. The piano works very well as a solo instrument, yet also as an ensemble instrument. The small role of the piano in Swedish folk music may be due to its impractical size. I have also discovered that the piano contributes to a new sound to Swedish folk music.

At the intersection of algebraic geometry, number theory, and combinatorics, an interesting problem is counting points on an algebraic curve over a finite field. When specialized to the case of elliptic curves, this question leads to a surprising connection with a particular family of graphs. In this document, we present some of the underlying theory and then summarize recent results concerning the aforementioned relationship between elliptic curves and graphs. A few results are additionally further elucidated by theory that was omitted in their original presentation.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

Jag sökte utbildningen därför att jag hade ett uppdämt behov av att reflektera och komma vidare i min kreativa utveckling. När jag kom till Svarta Speglar var jag alltså i begrepp att börja något nytt, som legat och pockat på i flera år men av olika skäl inte kommit fram. Jag ville bli mera självständig och fristående i mitt skapande. Jag ville arbeta med min egen musik och mig själv även som artist och sångerska, inte enbart instrumentalist och bandmedlem. Jag såg det som så att orsaken att jag inte drivit mina egna projekt ligger hos mig själv och delvis grundas i överdrivet negativ självkritik. Därför valde jag efter viss tankemöda att utforska den inre kritikern och hur den kan gå bärsärkagång och allvarligt skada vårt - mitt - konstnärskap. Då jag kom till kursen mottogs jag med värme av mina nya klasskamrater som redan börjat två dagar tidigare. De teater- och yogaövningar som gjordes på golvet öppnade upp och svetsade samman gruppen på ett djupare plan än enbart ord kan göra. Klassen kallas för ”kören”, inspirerat av den grekiska kören. Vi skulle spegla varandra och använda oss av varandras erfarenheter och blickar i arbetet. Utmaningarna haglade, vi arbetade hårt och jag njöt. Nästa fas innebar att var och en skulle leda gruppen i ”labb” där man skulle utforska sin konstnärliga frågeställning. Jag utforskade ledarskap, röst, negativa tankar,var de kommer ifrån och ritualer för att göra sig av med dem, och som avslutning bjöd jag in gruppen att musicera med mig. Jag hade även en konstnärlig utmaning: att spela egna, nyskrivna låtar ensam för gruppen. Allas labb var djupa, tankeväckande och kraftfulla, och många gånger emotionellt omskakande. Det var ett stort privilegium att få delta i så många kreativa människors processer som de delade med så stor öppenhet och stort mod. Andras processer närde och hjälpte min. Svarta Speglar handlar mycket om att få syn på saker och att våga pröva. Enkelt och svårt samtidigt. I nästa fas arbetade vi med att skriva, vilket mest kändes som en underbar lek för mig, något jag inte gjort, förutom sångtexter, på oerhört länge. Här fick vi backa från det emotionella jobbet och ta in de mentala processerna mera, observera och arbeta med former. Delvis pga mycket intensivt arbete även utanför skolan var jag uttröttad efter påsk då vi skulle göra ett andra labb. Jag föll ned i en svart svacka av ifrågasättande, kraftlöshet och apati. Vi arbetade med clown och schamantekniker som går djupt i det undermedvetna och inte tillåter förställning på något sätt. Gamla sår revs upp och mitt förtroende fick en knäck. Jag var vilse och övervägde att sluta på kursen. Frasen ”De Brända Landen” ekade i mitt huvud. Var jag slut? Var det ens meningsfullt att fortsätta försöka utvecklas? En gammal bok föll då ur min bokhylla: Hal & Sidra Stone: Voice Dialogue. Jag bestämde mig för att göra övningar ur boken och renodla och gestalta vad boken kallade min Inre Kritiker - låta den komma till tals helt ostörd och låta mina klasskamrater intervjua den. Detta gjorde jag i mitt andra labb. Det jag kom fram till då redovisades på scen i publikmötet vid terminsavslutningen. Efter sommaren återförenades vi. Jag hade jobbat som teatermusiker under sommaren i min vanliga musikerroll som medlem i ett band. Reflektion och inre utveckling hade fått vänta. Vi reste till Tallinn och arbetade med en kraftfull teknik som kallas Kroppslig läsning av platser. Denna teknik leder till ett förhöjt medvetandetillstånd och en intensiv närvaro i nuet. Sedan filtreras 2. ens upplevelser genom ens eget urval bland de intryck man minns. Slutresultaten kan ofta förvåna och säga något om en själv, samt ge stoff till konstnärligt arbete. Denna termin har för mig handlat om uppsamlande men även gett nya upptäckter. Saker har mognat och frågeställningen djupnat och blivit mer komplex. I dagsläget vill jag skriva om Den Inre Kritikern, och också om historier vi berättar om oss själva, och om att läka emotionella sår genom kreativiteten.

Arbetet handlar om att förstå hur jag på egen hand kan utvecklas till att bli min egen lärare. Metoden är en omstrukturering av den vanliga inlärningsprocessen. Jag har valt att ta en större roll i inlärningen av tre stycken från 1900-talet för att sedan jämföra min inspelning gentemot andra musikers inspelningar och min pianolärares åsikter. Det musikaliska materialet är dokumenterat i form av två inspelningar per stycke; det första efter min egen instudering och interpretation och den andra efter genomlyssning av andra inspelade versioner av styckena samt interpretation med min lärare.

<p>Detta examensarbete har två huvudsakliga mål. Det ena är att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlätta för musiker som producerar elektronisk musik som vill använda mjukvaran i liveframträdanden. Det andra är att titta närmre på hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger läsaren ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tre för ämnet relevanta teoretiska områden, innovation, software-engineering och design tas upp. C3Loops projektet används som ett exempel på ett innovativt mjukvaruprojekt och det är arbetet inom detta projekt som står som modell och bakgrund till resultatet och slutsatsen.</p><p>Idén till mjukvaran C3Loops är resultatet av tekn.Dr Rikard Lindellʼs avhandling ”jag älskar att allt ligger överst”. Arbetet resulterade i en interaktiv prototyp som Lindell beslöt sig för att ta vidare och kommersialisera. Syftet med prototypen var att utforska bruksvärdet av ytinteraktion med pekskärmar. Mjukvaran är ett preformance verktyg för kollaborativa multimedia-framträdanden. Den skall skapa nya möjligheter för liveframträdanden och samarbeten mellan elektroniska musiker, Dj och Vj.</p><p>C3Loops projektet är fortfarande pågående. Plattformen som projektet produceras för är iPad plattformen. Release datum för projektet är tänkt att överenstämma med iPads releasedatum i Sverige. Rapporten leder till ett förslag på hur organisationer som vill förbättra sin innovationsförmåga kan gå tillväga. Detta i form av en projektmetod tänkt att stödja processen för att ta fram och pröva idéer till V1.0 mjukvara. Det återstår att testa och utvärdera metoden i skarpa projekt.</p> / <p>This thesis work has two main goals. The first is to extend the functionality of the C3Loops software in such a way as to make it usfull for a wider variety of electronic musicians The second is to examine how well software engineering process models support innovation. The C3Loops project is used as a case wich is studied in relation to this inquiry.</p><p>The idea for C3Loops is the result of the doctoral thesis ”i love the fact that everything is on top” by tekn.Dr.Rikard Lindell. The work on this thesis resulted in an interactive prototype, which Lindell decided to try and commercialise as a product. The original purpose of this prototype was to explore the value of surface interaction using touch screens in a collaborative multimedia preformance context. It creates new posibilities for live preformance and collaboration between electronic artists, Djs and Vjs.</p><p>The C3Loops project is still ongoing. The software is being produced for the iPad platform and its release is planned to coincide with the iPad release in Sweden. The result of this report is a suggestion on how organizations that develop software can improve their ability to innovate. This suggestion takes the form of a process model specifically designed to help support the creation and evaluation of idéas for V1.0 software. Future work includes testing this new method on real projects.</p>

<p>Upphovsrätten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska områdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmäns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 år medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 år. En utövande musiker har således inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag på förändring av de regler som omfattar just de utövande musikerna.</p><p>Syftet med denna uppsats är att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget är en lämplig lösning för att uppnå ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer.</p>