Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

Upphovsrätten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska områdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmäns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 år medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 år. En utövande musiker har således inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag på förändring av de regler som omfattar just de utövande musikerna. Syftet med denna uppsats är att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget är en lämplig lösning för att uppnå ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer.

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

Zugl.: Potsdam, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2009

I denna uppsats används det induktiva tillvägagångssättet Multi Grounded Theory (MGT) i syfte att undersöka hur kvinnliga osignade musiker resonerar kring identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier. Sverige anses vara en stark musiknation men den musikaliska sfären är inte jämställd och få kvinnor lyckas nå ekonomiska framgångar med sitt musicerande. För att inte befästa mansnormen har denna studie därför fokuserat på kvinnliga musikers användning av sociala medier. Identitets- och representationsteori har tillsammans med feminism legat till grund för studiens teoretiska ramverk. Genom kvalitativa intervjuer har fyra koncept kodats fram för kvinnliga musikers användning av sociala medier. En huvudtes genom uppsatsen är att identitet formas i mötet med andra vilket, efter genomförd undersökning, har visat sig stämma. De framtagna koncepten är (1) Seriositet och professionalitet som innefattar visuell professionalitet, musikalisk professionalitet och innehålls-professionalitet. (2) Utryck via selfie:s porträtt och videos som ett inlärt beteende för uppskattning. (3) Ambivalenta känslor till sociala medier på grund av stress samtidigt som de är gynnsamma. Slutligen (4) Sociala medier som en plattform för underordnade att ta makt. Studien visar att den fysiska och digitala verkligheten överlappas då intervjupersonernas agerande online ger konsekvenser offline och vise versa.

Studie om hur ett grafiskt uttryck kan formges för två musikalartister.

Pat Martino är en gitarrvirtuos och lärare som har skrivit mycket om sitt sätt att betrakta gitarren och improvisation. Genom böcker och instruktionsvideor har han delgett hur han nyttjar sina egna improvisationskoncept. I detta arbete utvecklas en metod med syfte att ge djupare förståelse för vad det innebär att spela som Pat Martino. De 10 första fraserna i fyra improviserade solon av Pat Martino analyserades. Fraserna analyserades efter var de började och slutade, hur långa de var, vilket tonspråk och  tonalitet som användes i förhållande till bakomliggande ackord samt deras melodiform. Resultatet blev en metod som tydligt visar frasernas grundläggande placering, hur Martino förhåller sig till specifika ackord och hur han bygger upp vissa delar av ett solo. Denna metod kan fungera som ett komplement till stilanalys av gitarrister. Exempel på företeelser som metoden gav information om är: Den konstanta placeringen av en lång fras över takt 5, den överhängande majoriteten av fraser som börjar på den tredje 16-delen inom den första 16-delsgruppen samt Martinos tendens att avsluta en fras fallande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om åldersrelaterad motivation, kreativitet och målorientering från musikers perspektiv. Resultatet är användbart för forskning inom ljud- och musikproduktion samt för musiker, kompositörer och liknande kreativa yrkesinriktningar. De övergripande forskningsfrågorna är: hur beskriver yngre och äldre utövande musiker sin musikaliska motivation?; när upplever de sig vara mest kreativ? Urvalet har delats upp i två kategorier, yngre och äldre. Sex intervjuer har genomförts med tre respondenter i respektive ålderskategori. Analysprocessen består av sammankopplingar mellan respondenternas svar och tre teorier: målorienteringsteorin, flow-teorin samt behovshierarkin. Studiens resultat påvisar ingen tydlig skillnad mellan yngre och äldre musikers uttalade motivation. Skillnad finns i hur de beskriver uppkomsten av kreativitet. De yngre menar att de är som mest kreativa när de har tid avsatt för ändamålet; ofta på ledig tid under lugna omständigheter. De äldre beskriver istället att kreativitet uppstår när de skapar förutsättningar för detta; ofta när de har mycket att göra. Förslag till vidare forskning är således förståelse kring åldersrelaterade skillnader i individers upplevda kreativitet. Fortsatt förslag gäller musikers anseende i Sverige i förhållande till andra länder.

Detta examensarbete har två huvudsakliga mål. Det ena är att utöka funktionaliteten i mjukvaran C3Loops för att underlätta för musiker som producerar elektronisk musik som vill använda mjukvaran i liveframträdanden. Det andra är att titta närmre på hur processmodeller för mjukvaruutveckling stödjer innovation. Denna rapport ger läsaren ett tvärvetenskapligt perspektiv. Tre för ämnet relevanta teoretiska områden, innovation, software-engineering och design tas upp. C3Loops projektet används som ett exempel på ett innovativt mjukvaruprojekt och det är arbetet inom detta projekt som står som modell och bakgrund till resultatet och slutsatsen. Idén till mjukvaran C3Loops är resultatet av tekn.Dr Rikard Lindellʼs avhandling ”jag älskar att allt ligger överst”. Arbetet resulterade i en interaktiv prototyp som Lindell beslöt sig för att ta vidare och kommersialisera. Syftet med prototypen var att utforska bruksvärdet av ytinteraktion med pekskärmar. Mjukvaran är ett preformance verktyg för kollaborativa multimedia-framträdanden. Den skall skapa nya möjligheter för liveframträdanden och samarbeten mellan elektroniska musiker, Dj och Vj. C3Loops projektet är fortfarande pågående. Plattformen som projektet produceras för är iPad plattformen. Release datum för projektet är tänkt att överenstämma med iPads releasedatum i Sverige. Rapporten leder till ett förslag på hur organisationer som vill förbättra sin innovationsförmåga kan gå tillväga. Detta i form av en projektmetod tänkt att stödja processen för att ta fram och pröva idéer till V1.0 mjukvara. Det återstår att testa och utvärdera metoden i skarpa projekt. / This thesis work has two main goals. The first is to extend the functionality of the C3Loops software in such a way as to make it usfull for a wider variety of electronic musicians The second is to examine how well software engineering process models support innovation. The C3Loops project is used as a case wich is studied in relation to this inquiry. The idea for C3Loops is the result of the doctoral thesis ”i love the fact that everything is on top” by tekn.Dr.Rikard Lindell. The work on this thesis resulted in an interactive prototype, which Lindell decided to try and commercialise as a product. The original purpose of this prototype was to explore the value of surface interaction using touch screens in a collaborative multimedia preformance context. It creates new posibilities for live preformance and collaboration between electronic artists, Djs and Vjs. The C3Loops project is still ongoing. The software is being produced for the iPad platform and its release is planned to coincide with the iPad release in Sweden. The result of this report is a suggestion on how organizations that develop software can improve their ability to innovate. This suggestion takes the form of a process model specifically designed to help support the creation and evaluation of idéas for V1.0 software. Future work includes testing this new method on real projects.