Genom en intervjuundersökning med några verksamma ljudtekniker och musiker är syftet med undersökningen att redogöra för viktiga förutsättningar för musikers och ljudteknikers sociala samspel vid scenframträdanden. Problemområdet består av tidigare forskning om musikers och ljudteknikers samspel och arbetsdelning vid inspelningar i studiomiljö. Undersökningens frågeställning är: Vilka förutsättningar för ett socialt samspel anser internationellt aktiva musiker och ljudtekniker vara viktigast under scenframträdanden? Analysen har gjorts med teori om konventioner för konstnärers och hantverkares samspel från Howard Becker (1982) samt hur sociala relationsband stärks i personliga nätverk från Granovetter (1973). Resultatet visar att en bakgrund som musiker var viktigt för ljudteknikerna, medhörning och publikrespons var viktigt för musikerna, samspel kommuniceras med gester och ljudtekniker har idag utökade ansvarsområden än tidigare. Arbetets förutsättningar i och utanför Sverige var liknande när det gällde teknik men skiljer sig på annat sätt. Det sociala samspelet var nödvändigt för ljudteknikernas personliga nätverk. Undersökningens resultat bidrar till kunskapsområdet som är relevant för blivande eller professionella ljudtekniker och musiker för att bidra till vidare undersökningar.

This paper examines the perspective of non-musicians on the subject of music and how they interpret its content. The data was collected through semi-structured interviews with three people who do not study nor practice music. The results show that non-musicians can, to an extent, show musical knowledge in terms of instruments and genres and that they share similarities in how they view music as a whole. It is also shown that music productions not produced by an established music industry can still hold up to non-musicians' criteria by studying their personal preferences and their connection to music in their everyday life.

Denna studie är gjord på uppdrag av inkubatorn Expression Umeå, som tillsammans med Tillväxtverket arbetar med ett forskningsprojekt för affärsmodeller för den kulturella näringen. Digitaliseringen har medfört att musiker kan arbeta mer oberoende och producera musik självständigt utan att vara kontrakterade av skivbolag. Detta ställer högre krav på oberoende musikers entreprenöriella förmåga. Tidigare forskning visar på att oberoende musiker använder sitt nätverk för att hitta samarbetspartners. I denna studie studeras oberoende musiker med kopplingar till inkubatorer för att undersöka hur deras affärsmodell kan se ut, hur dynamiken i samarbeten fungerar och hur nätverk används i deras affärsmodell. Inom samarbeten fokuserar vi på konkurrens, coopetition, kluster och maktförhållanden. Affärsmodellen ses som ett konceptuellt verktyg och fokuserar på value creation, value configuration och value capture.    Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med oberoende musiker och resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att nätverk och samarbeten är av stor vikt för oberoende musiker, och att nätverket baseras på vänskap. Det är via nätverket musikerna hittar samarbetspartners, resurser och nya arbetstillfällen. för de oberoende musikerna är det kemin som är viktigast för ett lyckat samarbete. Studien visar på att musikerna använder sig både av klusterbaserade nätverk och coopetitionbaserade nätverk. Detta medför både positiva och negativa effekter för musikerna. Det är låg konkurrens och hög andel samarbeten inom ett nätverk eller kluster, medans det är hög konkurrens och låg andel samarbeten mellan olika nätverk och kluster. Resultaten visar också på att det finns två olika drivkrafter hos oberoende musiker, ambitionsdrivna eller passionsdrivna. Beroende på vilken drivkraft som är mer dominant hos musikern, påverkar detta hur affärsmodellen ser ut och de val musikern gör. Inom vissa aspekter finns tydliga skillnader mellan de två drivkrafterna, bland annat värderar den ambitionsdrivna musikern sitt oberoende lägre och har en tydligare strategi jämfört med den passionsdrivna musikern.

Covid-19-pandemin har satt sina spår i den svenska musikbranschen. Lagstadgade restriktioner och förbud har gjort det svårt för många musiker att försörja sig genom sitt konstnärliga arbete. Denna studie syftar till att undersöka hur pandemin har påverkat frilansande musikers karriärutveckling och planering. Med fokus på inflytandet av musikernas karriärtänkande, personliga tillgångar och professionella identitet söker studien besvara följande frågor: 1. Hur har frilansmusiker upplevt och hanterat pandemin gällande sina karriärer? 2. Hur planerar frilansmusiker sina karriärer framöver? Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med frilansmusiker i åldrarna 28 till 33 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av Chaos Theory of Careers, Bourdieus handlingsteori samt begreppen karriärchock och professionell identitet. Pandemin synliggjorde frilansmusikernas osäkra arbetsförhållanden inom olika musikområden. Den initierade reflektioner över den egna karriären som ledde till en öppenhet kring deras framtida karriärutveckling. Under kristiden utvecklade frilansmusiker kompetenser, arbetade i nya roller och fokuserade på sin hälsa. Att vara musiker var djupt förankrat i individernas självbild, vilket hindrade dem från att lämna musiken. Negativa upplevelser i början av pandemin ersattes efterhand med främst positiva upplevelser. Förutsättningar för denna utveckling har varit ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Resultaten visar att karriärvägledare behöver dels tillägna sig kunskap om musikers verklighet, dels främja ett öppet karriärtänkande bland elever och studenter.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Based on two printed volumes Musik und Musiker am Mittelrhein (1974, 1981), the online encyclopaedia MMM2 (published in 2018) continues the original idea of a biographical and bibliographical documentation of musicians and musical sources in the middle rhine region. Exploring local music history often means to venture off the beaten track of well-known names and institutions. While perhaps not considered a worthwhile undertaking by some, the 570 articles on musicians, composers, publishers etc. that can currently be found in MMM2 are proof of networks that have hitherto been unknown or disregarded. Filling the gaps in our knowledge of musical life and culture in this area also enables us to improve data such as catalogue entries and name authority files in the RISM database.

This is a study on the creative benefits of analyzing one's masters and role models. By transcribing and studying three jazz improvisations of three separate violinists, I developed my sense of composition. With the melodic and rhythmical toolset found in the solos, four new songs were created. These were then performed at KMH, two songs in a traditional jazz manouche setting and two with a six-piece band. I chose to confine the work to the contemporary jazz scene in France.       The idea was born out of my appreciation of these musicians. Hearing them express such complexity so effortlessly made me eager to investigate their playing.  I have listened a great amount to the material to comprehend the melodic innovations and the rhythmic phrasing. Not only did I become a more confident composer - by making sure I could play the parts, my ability to express myself on the instrument was greatly enhanced as well! / <p>Filip Magnusson - Violin, Martin Vidlund – gitarr, Edvard Hamngren – gitarr, Gabriel Dahl - kontrabas, elbas, </p><p>Magnus Johansson – trummor, Felicia Roos – altsaxofon, Marius Zeeberg – tenorsaxofon, Ima Baeza Bilgin – piano, </p><p>Samtliga låtar komponerade av Filip Magnusson</p><p><strong>Rundown</strong></p><p>Den här låten inspirerades av Phil Markowitz komposition ”Sno Peas” framförd av Bill Evans och Toots Thielemans. Låtens ramverk är det stadiga harmoniska flödet, med ackordbyten vid varje taktstreck.</p><p><strong>Hiding in the Soil</strong></p><p>Den här kompositionen är en hommage till violinisten Mathias Lévy. Efter att ha transkriberat hans improvisationer försöker jag närma mig hans spelsätt genom nya melodier.</p><p><strong>Once a Dreamer</strong></p><p>Melodin är inspirerad av min lärares improvisation över låten Rêverie (Django Reinhardts tolkning av Debussy). Stort tack till Aurélien Trigo för strålande guidning under mina år på musikhögskolan.</p><p><strong>Hyperrealism</strong></p><p>Låten är en gungande dans i 5/4.</p><p>- ny konstellation -</p><p><strong>Inner Circle</strong></p><p>Som en hyllning till Joe Hendersons Inner Urge och violinisten Bastien Ribots makalösa improvisation över den skrevs Inner Circle. En tuff och mustig komposition som för tankarna till 60-talet.</p><p><strong>Du Bor Kvar</strong></p><p>Den här låten i tretakt är ett tack till någon som påverkade min musikalitet på ett djupt vis.</p><p><strong>Starfall</strong></p><p>Starfall är den nyaste låten. En meditation och kontemplation över livets förgänglighet och det vackra i det tillfälliga.</p><p><strong>Försvinnande</strong></p><p>Ännu en låt som väcktes ur reflekterandet av förgänglighet. Min bild av den här låten är varma melodier och toner som slingrar sig förbi lyssnaren. Varje musikaliskt moment passerar ständigt.</p><p><strong>Twilight Freeway</strong></p><p>Twilight Freeway är en saga om vilken frihet natten bär på.</p><p><strong>Egosystem</strong></p><p>Egostystem avslutar konserten och är ännu en hyllning till min lärare Aurélien Trigo som i själva verket skrev större delen av låtens melodi under sina egna studier. Här tolkar jag melodin med egen harmonik och form i ett sprakande avslut på min kandidatutbildning.</p>