Uppsatsen har fokus på färdighetsprovet vid gymnasiets estetiska program, inriktning trummor. Undersökningen ämnar synliggöra de innehållsmässiga moment som återfinns i en provspelning, samt hur slagverkslärare, tillika jurymedlemmar, bedömer och ser på de sökande och det som framförs. Lärare, och framtida lärare ges en inblick i sökningsförfarandets sammanhang, innehåll och miljö. Framtida sökande kan även de ta del av uppsatsen, för att lättare kunna prioritera rätt saker och förhoppningsvis känna sig säkrare inför en stundande provspelning. I innehållet återfinns tips på hur man som sökande kan behöva förbereda sig inför en sökning, samt vilka val man eventuellt kan behöva göra. De konkreta tipsen återfinns i bilaga 2. Studien genomfördes genom en intervju i fokusgrupp med tre stycken trumlärare inom gymnasiets estetiska program. Denna intervju hade till stor del formen av en diskussion och spelades in för att senare återges i skrift och därefter analyseras. Resultatet visar att färdighetsprovet i trummor till viss del ser olika ut på de olika skolorna. Innehållet varierar något, likaså tiden för provet, samt vilken metod och strategi man använder för poängsättning. Resonemanget kring kunskap och utvecklingsmöjligheter har däremot många gemensamma nämnare, och en helhetssyn vid poängsättning brukas av informanterna på alla tre skolor. De sökande kan dock få olika poäng beroende på vilken skola de gör färdighetsprov på, då olika strategier för poängsättning brukas. Skolans inriktning och bedömningskriterier styr till viss del vad man som lärare och jurymedlem bedömer och ser som viktigt, men varje jurymedlems bakgrund, erfarenhet och ideal har en betydande roll i processen. Som sökande kan det vara bra att fundera på vad man vill med musiken och sedan söka sig till den skola som speglar ens mål och inriktning bäst.Undersökningen berör ämnen som färdighetsprovets innehåll och juryns sammansättning, bidrar med insikter gällande tillvägagångssätt, samt visar på tankar och problematik kring bedömning. Lärare som söker stöd för sina argument, önskar sätta ihop, eller utveckla ett färdighetsprov kan med fördel ta del av detta arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur nuvarande och tidigare musikerstudenter på svenska musikhögskolor får ta del av arbetsmarknadsrelaterade kunskaper inom sin utbildning och genom till yrkesverksamma musiker. Vi har utifrån våra frågeställningar fokuserat på vilka kompetenser som informanterna fått ta del av och hur de upplevt att skolan mött dessa kunskaper. Undersökningen är baserad på 6 kvalitativa intervjuer med musikstudenter som nyligen har examinerats eller är under utbildning. Alla har utifrån ett studentperspektiv fått besvara frågor och reflektera själva kring vad de ansett som viktiga kompetenser och tillvägagångssätt för att kunna försörja sig som musiker. Resultatet har visat att samtliga informanter upplever att det inte fått det stöd eller kunskap de anses ha behövt under sin studietid för att möta arbetsmarknadens krav. Det blir tydligt att det finns brister i undervisningens arbetsmarknadsfrågor och bristande stöd i karriärövergången till att bli yrkesverksam musiker. En studerande kan få erfarenhet av arbetsmarknaden som frilansande under studietiden. Ansvaret ligger på individen att göra sig attraktiv och synlig på arbetsmarknaden. Alla 6 informanter menar att ett stort kontaktnät är fördelaktigt för att konkurrera med andra musiker. Resultatet har analyserats utifrån Savickas Career construction theory, CCT, en metateori som baseras på att jobbet ska matchas till individen och nå självförverkligande. Begreppet school-to-work har i studien stått i centrum för att analysera övergången mellan skola till arbetsmarknad för musikstudenterna, där fokuset har legat på att se om de högre utbildningarna möter Savickas kriterier för en lyckad övergång till arbete. / This study concerns Swedish music students' experiences on how the music academies prepare them for a career as professional musicians. The 6 participants were either current or former students at the academies and data was drawn from semi-structured interviews. They were interviewed about their experiences of support and counselling from the schools and its employees. During the interview they were asked to reflect and discuss their experiences as students and individuals on their way to becoming working musicians. Questions were asked about competencies and skills required of the students to become a part of the labour market. The answers showed an imbalance between the knowledge they received and what they actually needed to become professional musicians, both according to the interviewees themselves as well as according to previous studies summarized. The music academy's teaching did not depict the reality as a musician according to its students. The interviewees could identify the major competences needed on the labour market, and identified the same ones missing from their curriculum. Through M. Savickas Career Construction Theory and his concept school-to-work transitions the interviewees answers were analyzed to find what was lacking for the students in aid to make a successful transition from higher musical education to work as professional musicians. Light was also shed on what competences and resources the education has given them. Our major finding concluded that there is a lack of occupational information in higher musical education, as well as a lack of real-life experiences that reflect the true labour market according to the students. The students do not get to evolve the skills they need to, but are able to build a network during these years in school that can aid them in these areas all through their careers.

Für Siebenbürgen gibt es zur Zeit nur wenige Nachweise von Musikern aus Böhmen, Mähren und Sudetenschlesien. Elf Musiker-Persönlichkeiten konnten vom Verfasser als solche zunächst identifiziert werden; sie begegnen seit um 1814. Dabei handelt es sich meist um Kapellmeister und kompositorisch Tätige (jeweils 9 von 11). Andere sind Chorleiter, Musikpädagogen, Organisten, Pianisten oder Violoncellisten.

Die These vom historischen Brünn als von einer rein deutschösterreichischen Stadt ist auch aus der Sicht der älteren Musikgeschichte kaum aufrechtzuerhalten. Das beweisen u.a. die tschechischen Namen der Brünner Musiker, vereinzelte Musiktheater-Vorstellungen in tschechischer Sprache mit Musik von Autoren tschechisch-mährischer bzw. slawischer Herkunft, in tschechischer Sprache herausgegebene Gesangbücher usw. Zu einer binationalen Stadt mit ausgeprägter tschechischer Musikkultur wurde Brünn aber, ähnlich wie andere mährische Städte, erst von der Mitte des 19. Jahrhunderts an.

Bericht über Tagung zu Musikerbriefen als Spiegel von Kulturbeziehungen in Mittel- und Osteuropa, Leipzig 2003

Soweit es mir bekannt ist, gibt es eher sporadische Belege über die gegenseitigen Beziehungen zwischen Musik und Musikern in Böhmen und Schlesien bzw. zwischen den Hauptstädten Prag und Breslau im 19. Jahrhundert. Zu diesen seltenen Kontakten gehört u. a. auch die ‚Geschäftsbeziehung‘ zwischen dem tschechischen Komponisten Antonín Dvorák (* 8. September 1841 in Nelahozeves, d 1. Mai 1904 in Prag) und seinem Breslauer Verleger Julius Ignatz Hainauer (* 24. November 1827 in Glogau [Głogów], d 26. Dezember 1897 in Breslau).

Scenskräck - En studie om musikers upplevelser av nervositet och stress kopplat till  scenframträdande samt vilka lärdomar som kan föras vidare till musikstuderande på gymnasiet.Marcus Olsson & Björn Rosenqvist antal sidor 39  En studie i hur musiker uppfattar och handskas med olika former av scenskräck. Syftet är att bidra med kunskap kring hur lärare kan utveckla sin undervisning i kurser med scenframställ- anden. Detta genom att undersöka hur verksamma musiker beskriver att de hanterar situationer som framkallar nervositet och stress. Studiens frågeställningar lyder:  Hur beskriver musiker sina erfarenheter av nervositet och stress i samband med scen- framträdanden? Vilka metoder använder sig musiker av för att hantera situationer som framkallar ner- vositet och stress kopplat till framträdanden?  För att få svar på forskningsfrågorna användes i studien kvalitativa intervjuer av sex yrkesverk- samma musiker. Studien visar på att samtliga respondenter återkommande upplever någon form av nervositet och/eller stress i samband med sceniska framträdanden, där mötet med publiken framstår som den enskilt största faktorn till att driva upp mängden upplevd nervositet och stress. Flera metoder att handskas med scenskräck framkom i studien, där förberedelser lyfts fram som särskilt viktig. Genom olika former av stöttning kan läraren förbereda eleverna på att själva tackla dessa tillspetsade situationer. Resultatet i studien påvisar stora likheter med tidigare forskning i ämnet.

No description available.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet.

Der Aufsatz gibt einen kurzen Einblick in die Lage der lettischen Kriegsflüchtlinge in den durch die West-Alliierten im Nachkriegsdeutschland (1945–1950) besetzten Gebieten; geschildert werden ihr Alltag und ihre Kontakte zur einheimischen deutschen Bevölkerung, die gegenseitigen kulturellen Beziehungen sowie musikalische und kreative Aktivitäten lettischer Flüchtlinge im Kontext mit der deutschen Musik in dieser Zeit.