I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har. Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser. Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande. / <p>Lärarexamen</p>

<p>Inspelning av examenskonserten saknas</p>

Det här arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska förståelse för två stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken är att de vanligtvis är obligatoriska på provspelningar. Eftersom jag gärna vill ha ett orkesterjobb måste jag först vinna en provspelning. Syftet är därför att utvecklas både tekniskt och musikaliskt för att öka mina chanser att vinna en provspelning. Jag har även valt att spela Mozart på min examenskonsert för att sen kunna jämföra provspelningssituationen med konsert- situationen.Metoden jag har valt är att göra inspelningar för att sen lyssna och analysera vad jag kan förbättra. Dessutom ska jag åka på provspelningar och utvärdera min insats samt försöka få kritik från juryn.Jag har genomfört inspelningar vid fem tillfällen under ett års tid och under samma period varit på fyra provspelningar.I slutsatsen kom jag fram till att jag i den sista inspelningen spelar mer rytmiskt och har bättre intonation. Jag märker också en stor utveckling i linjen i mitt spel och hur jag får fram fraseringarna. Utvecklingen har också påverkat spelet i konsertsituationen på ett positivt sätt framförallt när det gäller faktorer som tekniska aspekter och automatisering. De här faktorerna har förbättrat helheten och mitt spel har blivit mer intressant att lyssna på. / <p>Bilaga: 1 CD och 1 DVD</p><p></p>

I den här uppsatsen undersöktes hur violastämledare ur Sveriges professionella symfoniorkestrar bedömer Stamitz violakonsert i provspelningssituationer. Vilka faktorer väger in? Vilka misstag är ofta förekommande? För att komma underfund med detta intervjuades stämledare från sju professionella symfoniorkestrar skriftligen via mail. En slutsats som drogs är att det är viktigt att ha en god teknisk grund samt en övergripande, enhetlig musikalisk tolkning (oavsett vilken interpretation man väljer att ha) samt att inte glömma bort att visa sin spelglädje för juryn. Den sökande behöver ha god fokus på tekniska aspekter under förberedelserna och på hur musiken ska fraseras, samtidigt som den ska vara medveten om i vilket syfte provspelningen utförs: att bli anställd av en orkester, inte som solist! Medan många kvalitéer överlappar mellan dessa två, är det desto viktigare att förstå hur de skiljer sig åt. Undersökningen gav en översikt över vilka faktorer som bör beaktas när man förbereder sig inför en provspelning samt en inblick i hur man bör agera när man väl spelar upp.

Detta arbete består av en undersökning om några professionella musikers (violinister) syn på förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de använt för att förbereda sig på bästa sätt för att möta de utmaningar musiker ställs inför vid en provspelning, samt vilka råd de anser viktiga att förmedla till andra om innehållet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fått någon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade värdefulla erfarenheter och råd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas råd och strategier kan hänföras till en eller flera av följande fyra kategorier; färdigheten på instrumentet, färdigheten att framträda, träning inför den specifika situationen samt mental inställning. De olika kategorierna betonades på olika sätt av samtliga informanter och de gav ett flertal råd inom varje kategori. / This essay contains an investigation on some professional musicians' (violinists) views on how to prepare for an audition. It includes thoughts and strategies they've used to best prepare themselves to embrace the challenges musicians face at an audition, and what advice they consider important to communicate to others in their preparations. My research was conducted through qualitative interviews with four musicians from the Gothenburg Symphony Orchestra.These were the more important results of the investigation. None of the musicians had been taught how to prepare for an audition, but they all had valuable experience and advice on how to prepare as well as possible. The musicians' advice and strategies can be put into one or more of the following four categories: instrumental skills, performance skills, preparation for the specific situation and mental attitude. Each category was emphasized through a variety of ways by the informants, and they also provided advice applicable within each category.

Wolfgang Amadeus Mozart skrev sammanlagt fyra konserter för valthorn och orkester. Samtliga konserter är vanligt förekommande provspelningsstycken för valthorn. I följande uppsats har jag skrivit om Mozarts fjärde hornkonsert och hur jag framför den på bästa sätt för att vinna en provspelning. Mitt största fokus har legat på hur jag på bästa sätt gestaltar utvalda passager i stycket. Jag har även skrivit en bakgrund om Mozarts liv och hans hornkonserter samt om hans relation till hornisten Joseph Leutgeb. Mina arbetsmetoder under studien har till största del varit egen övning och handledning från lärare. Olika inspelningar av hornkonserten har inspirerat mig och påverkat min egen tolkning av stycket. Jag har även gjort en kort analys av stycket vilket har gjort att jag fått en bättre kunskap om styckets form och uppbyggnad. Resultatet av mitt arbete har gjort att jag fått en bättre uppfattning om stycket och vilka detaljer som är viktigast att tänka på. Mina nya kunskaper kommer att hjälpa mig vid framtida provspelningstillfällen. / <p>Repertoar: Hermann Neuling, BagatelleW.A. Mozart, Horn Concerto No. 4 K.495 Paul Taffanel, Quintette in G minor, Andante Jane Vignery, Sonata for horn and piano Op. 7 </p><p>Medverkande musiker: Mikael Larsson-valthornKatarina Ström-Harg-piano Christine Amcoff-flöjtMy Svenman-oboeEmilia Eriksson-klarinettGabriella Varga Karlsson-fagott </p>

Detta är en skriftlig reflektion inom konstnärligt självständigt arbete på kandidatnivå som behandlar ämnet nervositet. Studien påvisar att nervositet är kroppens naturliga reaktion på en hotfull situation och hur man som musiker och cellist mentalt kan arbeta med att förbereda sig inför nervösa situationer. Genom Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104, sats 1 utforskas tekniska svårigheter med stycket med anknytning till nervositet och provspelningssituationer. Genom att prova ett antal metoder och tankesätt för att motverka prestationsångest samt intervjua en sakkunnig jurymedlem har frågan kring vad man kan göra för sig själv och vad som förväntas i en provspelningssituation utretts. Detta resulterade i insikten kring att mental styrka är något som går att bygga upp och påverka själv om man uppövar ett konstruktivt tänkande. Utöver detta upptäcktes också vilka parametrar som var viktigast i en provspelningssituation där tonkvalité, rytm och intonation stod i centrum. Några viktiga passager i Dvořáks cellokonsert diskuterades vidare och tekniska aspekter för att underlätta dessa framlades. Studien kan komma till nytta för unga musiker, främst cellister, i deras förberedelse inför nervösa situationer, så som provspelningssituationer, där Dvořáks cellokonsert i b-moll Op. 104 är mycket vanligt förekommande. / <p>Inspelning av Antonín Dvořáks cellokonsert i b-moll, Op. 104, sats 1. takt. 82-267 (exposition och genomföring som är standard i provspelningssammanhang). Pianist: Georg Öquist. Lokal:Sveasalen (4301), Kungl. Musikhögskolan, Valhallavägen 105, 115 91 Stockholm.</p>

Mitt examensarbete handlar om övningsprovspelningar. Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur mitt spel påverkas under en provspelningssituation då jag blir nervös. Jag har i mitt arbete genomfört fem olika övningsprovspelningar och fått kritik och kommentarer från en jury bestående av hornklassen på Kungliga Musikhögskolan. Vid varje tillfälle har jag spelat fem olika orkesterutdrag. Under tiden mellan varje övningsprovspelning har jag läst igenom kritiken och försökt förbättra mitt spel till nästa övningsprovspelning. Jag har på förhand kommit överens med juryn om att begränsa kritiken till att handla om vanliga musikaliska aspekter som rytm, tempo, klang, dynamik, artikulation, intonation och karaktär. Därefter har jag jämfört all kritik som jag har fått och sett vilken kritik som har varit återkommande vid varje övningsprovspelning, trots att jag har försökt förbättra mitt resultat mellan tillfällena. Efter att ha analyserat kritiken kan jag dra slutsatsen att de flesta aspekter i mitt spel försämras i pressade provspelningssituationer då jag blir nervös. Mitt resultat och mina slutsatser kommer att vara till hjälp för mig inför framtida provspelningar och konserter. / <p>Mikael Larsson och Joel Jaakkola genomförde en gemensam examenskonsert i Nathan Milstein-salen den 24 maj 2021 19:00. Konsertprogram: Canto Serioso, Carl Nielsen (Mikael Larsson) 2 Stücke, Op. 28: No. 1. Lied, Leone Sinigaglia (Mikael Larsson) Horn Sonata in F Major, Op. 17., Ludwig van Beethoven (Joel Jaakkola) Thema und Variationen, Op. 13, Franz Strauss (Mikael Larsson) Horn Concerto in A Major, Op. 28, Kurt Atterberg (Joel Jaakkola) Blåskvintett, Op. 43, Carl Nielsen (Mikael Larsson) Medverkande musiker: Mikael Larsson, Joel Jaakkola, valthorn, Johan Ullen, piano, Kajsa Nilsson, flöjt, My Svenman, oboe och engelskt horn, Maria Victoria Fernandez Caballero, klarinett, Ciaran Hayes, fagott.</p>

Uppsatsen har fokus på färdighetsprovet vid gymnasiets estetiska program, inriktning trummor. Undersökningen ämnar synliggöra de innehållsmässiga moment som återfinns i en provspelning, samt hur slagverkslärare, tillika jurymedlemmar, bedömer och ser på de sökande och det som framförs. Lärare, och framtida lärare ges en inblick i sökningsförfarandets sammanhang, innehåll och miljö. Framtida sökande kan även de ta del av uppsatsen, för att lättare kunna prioritera rätt saker och förhoppningsvis känna sig säkrare inför en stundande provspelning. I innehållet återfinns tips på hur man som sökande kan behöva förbereda sig inför en sökning, samt vilka val man eventuellt kan behöva göra. De konkreta tipsen återfinns i bilaga 2. Studien genomfördes genom en intervju i fokusgrupp med tre stycken trumlärare inom gymnasiets estetiska program. Denna intervju hade till stor del formen av en diskussion och spelades in för att senare återges i skrift och därefter analyseras. Resultatet visar att färdighetsprovet i trummor till viss del ser olika ut på de olika skolorna. Innehållet varierar något, likaså tiden för provet, samt vilken metod och strategi man använder för poängsättning. Resonemanget kring kunskap och utvecklingsmöjligheter har däremot många gemensamma nämnare, och en helhetssyn vid poängsättning brukas av informanterna på alla tre skolor. De sökande kan dock få olika poäng beroende på vilken skola de gör färdighetsprov på, då olika strategier för poängsättning brukas. Skolans inriktning och bedömningskriterier styr till viss del vad man som lärare och jurymedlem bedömer och ser som viktigt, men varje jurymedlems bakgrund, erfarenhet och ideal har en betydande roll i processen. Som sökande kan det vara bra att fundera på vad man vill med musiken och sedan söka sig till den skola som speglar ens mål och inriktning bäst.Undersökningen berör ämnen som färdighetsprovets innehåll och juryns sammansättning, bidrar med insikter gällande tillvägagångssätt, samt visar på tankar och problematik kring bedömning. Lärare som söker stöd för sina argument, önskar sätta ihop, eller utveckla ett färdighetsprov kan med fördel ta del av detta arbete.

Mitt arbete handlar om hur man kan optimera sina förberedelser inför en provspelning. Genom att använda en bättre struktur i vardagen och testa nya verktyg uppnådde jag en prestation och ett välbefinnande som jag var nöjd med. Förutom att förbereda min övning på mitt instrument, cello, utforskade jag hur mental träning kunde hjälpa mig att nå mina mål. Att göra en provspelning är för mig en stor anspänning. När jag ser tillbaka på mina tidigare förberedelser kan jag se ett mönster där jag under min förberedelsetid har mått väldigt dåligt. Till och med när resultatet har varit lyckat, har jag sällan varit nöjd med min prestation. Jag har alltid lagt mycket fokus på att förbättra mitt cellospel och inte jobbat så mycket med mitt mentala rum. Jag har hört goda ord om mental träning och i perioder har jag läst om det och provat övningar men aldrig gjort det fullt ut. I det här arbetet utmanade jag mig själv genom att testa olika verktyg så som att reflektera, justera tankesätt och att träna fysiskt för att nå fram till ett toppresultat i cellospel och samtidigt må bra. / <p>Masterkonsert 5 maj 2013:</p><p>Zoltán Kodály (1882-1967) Sonat op.4 för cello och piano</p><p>Adagio di molto, Allegro con spirito</p><p></p><p>Maurice Ravel (1875-1937) Sonat för violin och cello</p><p>AllegroTrés vifLentVif, avec entrain</p><p>PAUS</p><p>Dmitri Shostakovich (1906-1975) Sonat för cello och piano op. 40</p><p>Allegro non troppo, Allegro, Largo, Allegro</p><p>Medverkande: Frida Bromander, cello, Thomas Rudberg, piano och Joel Nyman, violin</p><p></p><p>Även uppspel på Göteborgsoperan 11 mars 2020 (Christina Nilssons gata, 411 04 Göteborg) med följande stycken solo:</p><p>A. Dvorak ́s cellokonsert i h-moll sats 1 takt 1- 267 (utan piano)</p><p>Och orkesterutdrag:</p><p>S. Prokofjev, Romeo och Julia,</p><p>2 utdrag G. Verdi, Rigoletto</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>W. A. Mozart, kvartett i D- dur kv 575, menuetto; trio</p><p>B. Smetana, The bartered bride, overture</p><p>R. Wagner, Tristan und Isolde, 2 utdrag</p><p>R. Wagner, Das Rheingold, 2 utdrag</p><p>L. Bernstein, West side story; Balcony scene</p><p>G. Bizet, Carmen</p><p>I. Stravinksy, The rite if spring</p><p>R. Strauss, Rosenkavaljeren</p><p>W.A. Mozart, Trollflöjten</p>