I det här arbetet har jag undersökt relationen mellan rollerna musiker och lärare i musikläraryrket och musiklärarutbildningen, och hur det egna musikintresset påverkar musikläraryrket. Genom semistrukturerade intervjuer har fyra musiklärare, två från gymnasiet och två från grundskolan medverkat. Historiskt har musikerrollen ansetts ha högre status än lärarrollen och bland de medverkande musiklärarna var musikintresset en central anledningen till yrkesvalet. Många som söker sig till musikläraryrket och musikhögskolan har haft med sig musik sedan barndomen vilket kan påverka det musikaliska identitetsskapandet. Genom de fyra deltagande musiklärarna går det att utröna att musikerrollen och lärarrollen ter sig olika beroende på om man jobbar på gymnasium eller på grundskola, det egna musiklivet påverkar motivationen till musiklärarjobbet och huvudinstrumentet har betydelse för undervisningen. Två av de medverkande har trummor som huvudinstrument och tänker musik genom trummorna och en annan av de medverkande har piano som huvudinstrument och leder mycket från pianot.

Denna studie lyfter de utmaningar och komplexiteter som finns inom den moderna musikbranschen, och riktar sig mot att förstå hur dessa utspelar sig på mikonivå, utifrån den enskilde musikerns perspektiv. Studien vill förstå vilka hinder och utmaningar som upplevs vara mest problematiska för musikern i sin egna karriärsatsning, och hur dessa hinder och utmaningar i sin tur kan komma att påverka dennes bild av sin lämplighet för karriär i branschen. Studiens syfte och frågeställning besvaras genom ett fenomenologiskt närmande av empirin, i kombination med Berger och Luckmanns samt Bourdieus teoretiska ramverk kring samhällets verklighetskonstruktioner genom mellanmänskliga typifieringar. Vad denna kombination genererar, är en belysning av att upplevelsen kring utmaningar och hinder vid karriär visar sig vara kontextbunden, och att den står under påverkan av vilka rum inom branschen som musikern socialiserats in i. Hur väl dessa kontextuella musikbranschdynamiker internaliserats i musikerns verklighetsuppfattning visar sig i ljuset av teorierna ha potentiell påverkan på vilka mått som musikern sedan mäter sin lämplighet för branschen med. Hur stor insikt musikern i sin tur fått kring relativiteten i musikbranschens spelregler, beroende på vilka social rum som denne vistats i, blir sedan grunden för påbörjad individualism och självständighet i relation till branschen.

I detta arbete försöker jag styrka min tes om att vi blir väldigt påverkade av det vi ser när vi lyssnar. Jag undersöker om detta är något man kan använda sig av i riktiga konsertsammanhang eller provspelningar för att påverka sin publik på olika sätt. Jag genomförde en undersökning där fem pianostudenter fick titta och lyssna på tre olika filmklipp och sedan svara på två frågor. Målet var att påvisa att deltagarna i undersökningen undermedvetet blev påverkade av vad de såg, och inte så mycket av vad de hörde. Resultatet visade på att min tes stämmer och jag kunde dra slutsatsen att det är möjligt att påverka sin publik med hjälp av sitt kroppsspråk. Förhoppningsvis kan jag använda mig av den kunskapen i mina framtida framföranden. / <p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelningar: Film 1-3. Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna. Inspelningen kan komma att kompletteras. </p><p> </p>

Musiker sind sensomotorische High-Performer, welche hohen körperlichen und seelischen Belastungen ausgesetzt sind. Neben psychischen Beschwerden treten häufig spielbedingte muskuloskelettale Beschwerden auf, welche den Musikern die Ausübung ihrer Profession und somit das Arbeitsleben erschweren. Um ihnen effektive medizinische und physiotherapeutische Behandlungs- und Präventionsstrategien anzubieten, ist es notwendig, die Entstehungsmechanismen dieser Beschwerden zu identifizieren. Dies setzt aber ein Verständnis der komplexen Interaktionen zwischen physiologischen, psychologischen und sozialen Faktoren und deren Rolle in der Entwicklung von spielbedingten Beschwerden voraus. Diese Faktoren wurden jedoch bisher nur unzureichend untersucht. Zunächst wird auf Basis einer Literaturrecherche eine Analyse des aktuellen Forschungsstandes zu spielbedingten Beschwerden, zur Auftretenshäufigkeit wie zum Beispiel Prävalenzen oder Inzidenzen, den Risikofaktoren und der Bewegungsanalyse bei Musikern durchgeführt und Wissenslücken aufgezeigt. Dieses bildet den theoretischen Rahmen der Arbeit. Das prospektive Studiendesign der ersten Arbeit ermöglicht die Messung von Auftretenshäufigkeiten und Prädiktoren bei spielbedingten Beschwerden und gibt Einblicke in die Entstehungsmechanismen dieser Beschwerden bei Musikstudierenden. Die zweite Studie präsentiert einen Fragebogen zum Schmerzverhalten bei Musikern (MPIIQM-G). Dabei wurde die englische Originalversion übersetzt und an einer Stichprobe von Orchestermusikern validiert. Es handelt sich um den ersten validierten Schmerzfragebogen speziell für Musiker in deutscher Sprache. Die dritte Studie identifiziert Unterschiede in der muskulären Aktivität zwischen Musikern mit und ohne spielbedingten Beschwerden sowohl in der Charakteristik der Aktivität als auch im Frequenzverhalten während einer Ermüdung. Die eingesetzte Analysemethode erweist sich zudem als eine geeignete Vorgehensweise für die detaillierte Analyse der Muskelaktivierungseigenschaften. Der vierte Artikel arbeitet den Transfer der Elektromyographie von der Biomechanik in die klinische Physiotherapie heraus, wobei die therapeutische Diagnostik und Anwendung der Methode im Mittelpunkt stehen. Diese Dissertationsschrift in seiner Gesamtheit zeigt den Bedarf an einer systematischen Erfassung von spielbedingten Beschwerden bei Musikern auf und schließt eine Wissenslücke. Der Entstehung dieser Beschwerden liegen komplexe Interaktionen und Mechanismen verschiedener Quellen zugrunde, zu deren Analyse hier ein wichtiger Beitrag geleistet wird. Eine systematische Vorgehensweise ermöglicht die Aufschlüsselung dieser Komplexität und dadurch die Entwicklung eines gezielten Therapiemanagements für betroffene Musiker.

Interpretation innebär att tolka och att återge. När en musiker interpreterar ett verk innebär det att den förhåller sig till en nottext och sätter verket i en musikhistorisk kontext. Det finns en tradition att förhålla sig till men också att ifrågasätta och bryta emot. Det finns alltid utrymme för en interpret att tillföra musiken sina egna uppfattningar. I själva verket är det en underförstådd förutsättning för att en interpretation ska vara relevant. Förhållandet mellan interpret och lyssnare är också central. Man kan säga att lyssnaren i sin tur interpreterar. Lyssnaren mottar det den hör och omformar det i sitt eget inre.  Det är upp till lyssnaren att vara mottaglig men jag tror det mesta ansvaret ligger på interpreten för den ansvarar för ett gemensamt möte i musiken. Man kan även säga att lyssnaren interpreterar när den lyssnar.  Det jag insett efter mycket lyssnande på Beethovens pianosonat op.109 är att olika interpreter tolkar texten och notbilden på väldigt olika sätt. Det är såklart en fråga om personlighet men jag menar att eftersom det är ett så sent verk av Beethoven, vilket innebär ett innovativt komponerande i förhållande till den traditionella wienerklassicism Beethoven tidigare komponerat i, finns det ytterligare anledningar till att det råder ovanligt skilda interpretationer. Detta är ytterligare en anledning om varför verket blir så intressant. Beethovens sena kompositioner innehåller en mer introvert karaktär och denna sonat tycks locka ut något alldeles särskilt personligt hos varje interpret.  I detta arbete analyserar jag notmaterialet och min egna interpretation i förhållande till andras interpretationer av Beethovens pianosonat op.109.

Musik har genom tiderna intresserat många forskare och har studerats rikligt ut flera olika perspektiv. Antalet studier med inriktning mot musiker som verkar över flera musikaliska genrer är dock begränsat. Syftet med detta examensarbete var att undersöka positiva och negativa aspekter av att vara verksam som kontrabasist inom både jazz och den klassiska genren. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur olika personlighetsdrag och nivå av kreativitet kan skilja sig mellan de olika stilarna. Arbetet vill även belysa kontrabasen som specifikt instrument och de instrument-tekniska förutsättningar som krävs för att kunna spela klassisk musik eller jazz.      Fem svenska yrkesverksamma kontrabasister fick besvara ett frågeformulär med fokus på deras erfarenheter av att verka genreöverskridande samt deras preferenser rörande kontrabasen som instrument i de olika genrerna.                                                                I resultatet från frågeformuläret noterades en över lag en positiv syn till att som musiker verka genreöverskridande. Majoriteten av deltagarna beskriver sig som musiker utan specifik genretillhörighet, men att man ändå upplevde sig ha en starkare musikalisk förankring inom en stil. I svaren beskrevs även utmaningar i att bygga upp kontaktnätverk, avsätta tid för övning samt att förstå normer och traditioner som finns inom olika genrer.

I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala kontaktnäten samt den egna hängivenheten till musiken och jobbkraven har stor inverkan på upplevelsen av stress i musikernas vardag och arbetsliv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka kvinnliga yrkesmusikers erfarenheter av moderskap och musicerande. Empirin består av intervjuer med sju stockholmsverksamma frilansmusiker, samt boken Musiker &amp; Mamma (2017) — en antologi skriven av musicerande mammor. Uppsatsen undersöker musicerande och modrande som praktiker, samt hur dessa utövas i vardagslivet. Vidare analyseras hur kvinnorna i materialet positioneras av diskurser, samt hur olika praktiker och handlingsrepertoarer konstrueras genom detta. En central slutsatsär att musicerandet villkoras på ett omvälvande sätt genom moderskapet, vilket riskerar att förstärka strukturella exkluderingsmekanismer. Samtidigt leder dessa erfarenheter till unika former av modrande och konstnärliga praktiker. Uppsatsen avslutas med förslag på hurvillkoren kan förbättras för kvinnor som musicerar och modrar.

Det är idag en brist på musiklärare i Sveriges grundskolor. Samtidigt pekar tidigare studier på att det finns hos musiklärarstudenter en social kod varinom musikeryrket har högre status till skillnad från musikläraryrket. Dessutom verkar en del studenter vilja söka musikerutbildning istället för att börja jobba som musiklärare efter examen. Syftet med denna studie var därför att undersöka musiklärarstudenters motivation för att arbeta som lärare alternativt musiker samt undersöka om det finns några yttre faktorer som samverkar med olika motivation. Datainsamling skedde med hjälp av enkäter som distribuerades till musiklärarprogrammens studenter på fyra olika musikhögskolor i Sverige. Därefter användes statistiska analysmetoder för att analysera insamlade data. Resultatet visar att musiklärarstudenter generellt har en låg eller måttlig motivation att arbeta som musiklärare inom grundskolan men att det inte finns några samband mellan motivationer och yttre faktorer. Det visar också att de som söker vidare till musikerutbildningar efter musiklärarexamen spelar i huvudsak klassisk musik men är ett resultat som inte kan generaliseras till den valda populationen ur statistisk synpunkt. Detta diskuteras utifrån aspekter av yttre och inre motivation. Vidare studier på området behövs för att ta reda på mer varför musiklärarstudenters motivationer ser ut som de gör. / There is currently a shortage of music teachers in Sweden's elementary schools. At the same time, earlier studies indicate that there is a social agenda among students in music teacher education wherein the musicianship has a higher status than the music teacher's profession. In addition, some students will apply for bachelor education instead of starting to work as a music teacher after graduation. The aim of this study was to investigate the motivation of music education students teach music alternatively work as a musician as well as to investigate whether there are any external factors that interact with different motivations. Data collection was done with the help of questionnaires that were distributed to students within music education programs at four different music colleges in Sweden. Subsequently, statistical analysis methods were used to analyze collected data. The results show that music teacher students generally have a low to moderate motivation to work as a music teacher in elementary school, but there are no links between motivations and external factors. It also shows that those who apply for a bachelor education in music after music teacher exams play classical music. These results though cannot be generalized to the chosen population from statistical point of view. This is discussed based on aspects of external and internal motivation. Further studies in the field are needed to find out why the motivation of music teacher students looks like they do.

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss.