Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori. Resultatet visade att klienterna ansåg gruppen var det mest betydelsefulla i IDAP. Vidare drogs slutsatsen att anstaltsmiljön hade en negativ påverkan på klienternas deltagande i programmet och att det fanns en god överensstämmelse mellan klienterna och programledarnas uppfattning om hur klienterna upplevde det att delta i IDAP.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem som påverkar kvinnors livssituation långsiktigt och kortsiktigt. Bland kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är ekonomiskt våld vanligt förekommande och kommer till uttryck genom att mannen kontrollerar kvinnans ekonomi. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter verksamma inom brottsofferstödjande verksamheter i Sverige har gällande mäns ekonomiska våld mot kvinnor och vilken roll ekonomin kan spela i nära relationer där det förekommer våld. I studien har en kvalitativ metod används. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där åtta informanter på sex verksamheter intervjuades. Resultatet presenterades i teman och har analyserats med hjälp av genusteorier, maktteorier och den teoretiska modellen normaliseringsprocessen. Resultatet visade att ekonomiskt våld kommer till uttryck på två olika sätt. Dels kommer det till uttryck när kvinnan är i förhållandet, dels när hon lämnat det. I förhållanden där det förekommer ekonomiskt våld förfogar mannen över kvinnans ekonomi och tillgångar. Alla kvinnor kan utsättas för ekonomiskt våld men det är i högre utsträckning kvinnor med få resurser som söker hjälp. Ekonomisk orolighet och beroende är två kvarhållande faktorer för kvinnan men inte avgörande när hon ska lämna ett våldsamt förhållande. Istället är det andra omständigheter som påverkar hennes beslut.

Våld i nära relation är ett erkänt utbrett problem och Socialstyrelsen beskriver att det har allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som blir utsatt. I socialtjänstlagen framkommer att socialnämnden har ett särskilt ansvar gällande våld i nära relation. Socialstyrelsens författning gällande våld i nära relationer menar att alla som är utsatta för våld i nära relation, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och hjälp. Våld i nära relation drabbar såväl kvinnor som män och förekommer både i heterosexuella och samkönade relationer. Syftet med denna uppsats var att studera hur socialtjänsten arbetar med våldsutsatta personer i samkönade relationer. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex intervjuer med socialsekreterare. Det empiriska materialet analyserades utifrån innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier identifierades. Det som genomsyrade hela resultatet var en uppfattning om att vara färgad av det vanligaste vilket också blev uppsatsens övergripande tema. Resultatet påvisade bland annat att det finns bristande kunskaper kring våld i samkönade relationer i stort, men även att det övergripande temat påverkar möjligheten att upptäcka våldet och den problematik som kan uppstå när det kommer till insatser. Slutsatsen för studien visar att det finns en heteronormativ syn på våld i nära relation som påverkar bilden av våld i samkönade relationer, men även att kunskap om fenomenet krävs för att socialtjänsten ska kunna erbjuda stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer. / Intimate partner violence (IPV) is a widespread problem and the The National Board of Health and Welfare in Sweden describes that IPV has serious physical, psychological and social consequences for those who are exposed to it. The Social Services Act reveals that the social welfare committee has a special responsibility regarding IPV. The National Board of Health and Welfare's constitution regarding IPV says that all who are exposed to IPV, regardless of gender or gender identity, are entitled to support and assistance. IPV affects women as well as men and occurs in both heterosexual and same-sex relationships. The purpose of this study was to investigate how the social services work with IPV in same-sex relationships. The study is qualitative and based on six interviews with social workers. The empirical material was analyzed based on content analysis where meaningful units, codes and categories were identified. What dominated the result was a perception of being colored by the common, which also became the overarching theme of the essay. The results showed, among other things, that there is a lack of knowledge about the violence in same-sex relationships in general, but also that the overall theme affects the ability to detect violence and the problems that can arise when it comes to providing services. The conclusion of the study show that there is a heteronormative view of IPV that affects the image of violence in same-sex relationships, but also that knowledge of the phenomenon is vital for the social services to be able to offer support and assistance to all victims of IPV.

Abstrakt Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och kränker kvinnans mänskliga rättigheter. I tidigare studier har kvinnor utsatta för våld i nära relation beskrivit svårigheter i att söka vård vilket kan ge allvarliga hälsokonsekvenser. Hälso- och sjukvården har därmed ett viktigt ansvar i att identifiera dessa kvinnor för att kunna erbjuda dem en god vård. Syfte: Att beskriva hinder för sjukvårdspersonal att identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa artiklar granskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Åtta hinder identifierades och sammanställdes i två huvudområden som innefattar: organisatoriska och personliga hinder. Resultat visade att brist på kunskap, brist på kliniska riktlinjer och bristande språkförståelse var associerat med en lägre screeningfrekvens. Konklusion: De rapporterade hindren för att screena kan leda till att kvinnor utsatta för våld i nära relation inte identifieras vilket utgör ett hot för deras hälsa. Hälso- och sjukvården skulle genom utbildning och förebyggande åtgärder kunna motverka att dessa hinder uppstår och därmed främja kvinnors hälsa. Nyckelord: Våld i nära relation, sjukvårdspersonal, hinder, identifiering, sjuksköterskor.

Bakgrund: Trots omfattande kriminalstatistik i Sverige registrerades inte alla de brott som ungdomar gjorde sig skyldiga till. Ett mörkertal antas finnas i de brott som ungdomar begick, framförallt gällande ungas våld i nära relation, då sannolikheten för rapportering var lägre. Tidigare forskning visade att attityden påverkades av bland annat uppväxtmiljö och vilka kompisrelationer som fanns. Ungdomsstyrelsen konstaterade att det fanns begränsat med studier om ungas våld i nära relation i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieungdomars uppfattning om hur de fått sina attityder till ungas våld i nära relation. Metod: En kvalitativ studie med en deduktiv ansats genomfördes och datainsamlingen skedde med tre fokusgrupper, där fem ungdomar ingick i varje grupp. Grupperna bestod av pojkar och flickor som gick sista året på gymnasiet. En tematisk analys användes vid kodning av materialet. Resultat: Majoriteten av ungdomarna var emot ungas våld i nära relation, dock fanns det undantag för när detta ansågs vara acceptabelt. Familj och vänner hade betydelse för de attityder ungdomarna erhöll, genom bestraffning och belöning påverkades ungdomarnas attityder i en viss riktning. Media tycktes haft en begränsad inverkan gällande attityderna. Diskussion: Undantagen för när våld i en nära relation ansågs vara acceptabelt kan bero på vad ungdomarna ansåg vara mest fördelaktigt. Vännerna kunde ha en mer betydande roll för attitydförändring än familjen, men detta påverkades av hur säkra ungdomarna var i sina attityder. Medias inverkan på attityderna diskuterades och Banduras sociala inlärningsteori applicerades. / <p>2016-06-01</p>

Introduktion: Tidigare forskning har visat att skulden för våld i nära relation placeraspå både förövare, samhället, situationen och offret. Utbildning har föreslagits kunnavara en potentiell åtgärd för att reducera offerbeskyllande attityder, och det har visats attutbildning kan förändra attityder till våld i nära relation. Syfte: Att dels undersöka vadeller vem som skuldbeläggs för våld i nära relation bland ungdomar i årskurs tre pågymnasiet, dels att undersöka om utbildning gällande våld i nära relation kan reduceraskuldbeläggning av offret bland dessa ungdomar. Metod: Föreliggande studie bestod aven kontrollgrupp (n = 71) och en experimentgrupp (n = 69). Gruppernas attityderjämfördes för att undersöka om utbildning reducerade offerbeskyllande attityder. Vidaregenomfördes en fördjupad studie (n = 24) där deltagarnas attityder mättes både före ochefter utbildningen. Samtliga deltagares attityder mättes genom en enkät som utgjordesav The Domestic Violence Blame Scale. Resultat: Mellan kontroll- ochexperimentgruppen fanns en signifikant skillnad i attityder på en subskala, men dennaskillnad återfanns inte bland deltagarna i den fördjupade studien. Vidare fanns ensignifikant skillnad mellan kontroll- och experimentgruppen på tre påståenden, men iden fördjupade studien återfanns endast en signifikant skillnad på ett påstående.Diskussion: Uppvisade signifikanta skillnader i attityder kan inte med säkerhet härledastill utbildningen, utan beror sannolikt på individuella skillnader eller andrabakomliggande variabler. Framtida forskning bör implementera utbildning som är ienlighet med Elaboration Likelihood Model för att reducera offerbeskyllande attityder.Detta för att få fler kvinnor att lämna en våldsam relation. / <p>2016-06-01</p>

Inledning: Våld i nära relationer är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem som sker oberoende av land, klass, ålder, kultur, sexualitet eller religion. Det påverkar både den fysiska och psykiska ohälsan hos den utsatte. Våld i nära relation definieras som att bli utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som inkluderar beteende som fysiska angrepp, psykisk misshandel, reproduktivt tvång och kontrollerande beteende. Syfte: Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om hur sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för att identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor. Metod: Studien var en integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning i att identifiera våld i nära relation och kunskap om var samtalet ska ske då det är ett känsligt ämne samt att alla kvinnor ska bli frågade. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor att inse att de faktiskt är utsatta då kvinnor kan normalisera sin situation. Sjuksköterskan behöver skapa en förtroendefull relation med kvinnan för att hon ska våga berätta. Slutsats: Genom att sjuksköterskor har kunskap om hur våld i nära relation uttrycker sig kan fler kvinnor identifieras och därmed får fler kvinnor stöd. Detta gör att sjuksköterskan kan minska ohälsan hos dessa kvinnor.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn. Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen. Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat. Anknytningen mellan barn och föräldrar påverkas vare sig det handlar om anknytning till den våldsutsatte eller våldsutövaren.

Migrationsverket har ett stort antal asylboenden för familjer och ensamkommande vuxna i privat och offentlig regi. Familjer som migrerar till Sverige och söker asyl hamnar ofta på någon av dessa. Personal på asylboenden möter familjer i kris, familjer som söker asyl och vars framtid är oviss. Våld i nära relation är ett globalt problem som finns oavsett social, kulturell eller geografisk kontext. Personer som befinner sig i en asylprocess är speciellt utsatta då de blir offer för våld i nära relation, dels på grund av den uppryckning ur ens sociala kontext som migration innebär, men även på grund av att de inte får tillgång till information och stöd. En kvalitativ studie som med hjälp av Intersektionell analys undersöker asylboendepersonals beskrivningar av erfarenheter och strategier av och för att möta våld i nära relation.