Investigate how a loss of appetite in the elderly population can be prevented och cocounteracted, based on factors that cause reduced appetite in elderly. Litterature study and a minor review of Hudiksvalls municipalities activities regarding diet for the elderly. Interview with the nutritionist in charge. Physiological changes in combination with patological causes, cause a decrease in appetite. Adaptions according to the elderly persons prerequsitites are required to stimulate appetite and reduce the risk of weight loss.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Menstruell hälsa är en viktig del för flickor, kvinnors och livmoderbärares livskvalitet och något som bör vara en del i arbetet för jämställdhet. Livsmedelsval och kostinterventioner har visat sig ha påverkan på menscykelns uttryck och individers upplevelse av premenstruella symtom.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns associationer mellan olika typer av livsmedelsval samt andra livsstilsfaktorer och graden av upplevda premenstruella symtom. Metod: Kvantitativ webenkät. Enkätsvar insamlades från menstruerande personer mellan 15–40 år genom rekrytering via inlägg i Facebookgrupper och planscher på Umeå universitetscampus under den 13–21 september 2023. Sammanlagt analyserades 105 enkätsvar. Grad av symtom för symtomgrupper och dysmenorré analyserades mot intagsgrupper av livsmedel (”inget”, ”lågt” och ”högt”) för att undersöka om skillnader fanns. De statistiska metoder som användes var Kruskal-Wallis test och Wilcoxon rangsummetest för att se mellan vilka grupper skillnad fanns. Resultat: Grupper med högt intag av ”Energidricka”, ”Vego-mejerier”, ”Vego-kött”, ”Söta snacks”, ”Kaffe” och ”Mejerier” hade högre grad av symtom i en eller flera av symtomgrupperna. Individer med högre intag av ”Fet fisk” och ”Vitt kött” hade lägre grad av dysmenorré. Slutsats: Resultatet av denna studie indikerar att livsmedelsval och människors upplevelser av deras menscykler och symtom berörs av varandra. Dock kan inte dessa resultat tolkas som att vissa livsmedelsval orsakar högre eller lägre symtomgrad. Resultaten från denna studie är i linje med vissa tidigare studier samt ger ytterligare bekräftelse att fler observationsstudier och interventionsstudier behövs för att komma fram till potentialen som livsmedelsval och kosthållning kan ha på flickor, kvinnor och livmoderbärares upplevda symtom vilket i sin tur kan påverka deras livskvalitet. Hur och i vilken utsträckning kostförändringar skulle kunna användas som behandlingsalternativ för premenstruella symtom är till stor del outforskat och en möjlighet för dietister att utöka sitt arbetsområde. / Background: Menstrual health is a crucial aspect of the quality of life for girls, women and individuals with a uterus and should be a part of the work for gender equality. Food choices and dietary interventions have been shown to influence the expression of the menstrual cycle and individuals’ experience of premenstrual symptoms. Objective: The aim of this study is to investigate potential associations between different types of food choices and other lifestyle factors with the degree of perceived premenstrual symptoms. Method: A quantitative online survey was conducted. Survey responses were collected from menstruating individuals aged 15 to 40 years through recruitment via posts in Facebook groups and posters placed on the Umeå University campus between September 13 and September 21, 2023. In total, 105 survey responses were analyzed. The severity of symptoms in different symptom groups and dysmenorrhea were analyzed in relation to categories of food intake (“none”, “low”, and “high”) to explore differences and potential correlations. The analytical techniques utilized included the Kruskal-Wallis test and the Wilcoxon rank-sum test. Results: Higher consumption of “Energy drinks”, “Plant-based dairy”, “Plant-based meat”, “Sweet snacks”, “Coffee”, and “Dairy” was associated with a higher degree of symptoms in one or more symptom groups. Individuals with higher consumption of “Fatty fish” and “White meat” experienced a lower degree of dysmenorrhea.Conclusion: The results of this study suggest a strong interconnection between food choicesand individuals’ experiences of their menstrual cycles and symptoms. However, it is important to emphasize that these findings do not imply causation between food choices and symptom severity. This study’s findings are consistent with some prior research and provide additional support for the necessity of further observational and intervention studies to uncover the potential impact of food choices and nutrition on the perceived symptoms of girls, women, and individuals with a uterus, which in turn can influence their overall quality of life. How and to what extent to which dietary modifications could be employed as a treatment option for premenstrual symptoms remains largely unexplored, presenting an opportunity for dietitians to expand their professional scope of practice.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?</p><p>Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?</p><p><strong><em>Metod</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong><strong><em></em></strong></p><p>Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur unga konsumenter födda mellan 1975-85, som flyttat hemifrån uppfattar symbolen ”Nyckelhålet”. Syftet är vidare att ta reda på om det föreligger skillnader mellan en lågprisbutiks respektive normalprisbutiks kunder samt mellan män och kvinnor. För att utröna syftet har jag tagit hjälp av totalt fem frågeställningar: 1. Känner konsumenterna igen symbolen? 2. Hur beskriver konsumenterna sin förståelse för symbolen? 3. Vilka egenskaper tillskriver konsumenterna symbolen? 4. Av vilken anledning väljer respektive väljer inte konsumenten varor märkta med Nyckelhålet? 5. Varifrån har konsumenterna fått kännedom om Nyckelhålet?</p><p>Metod</p><p>60 respondenter, 30 stycken från en normalprisbutik och 30 stycken från en lågprisbutik, har besvarat en enkät med totalt 21 frågor. 36 av respondenterna var kvinnor och 24 stycken var män. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor. Urvalsgruppen är född mellan 1975-85 och har alla flyttat hemifrån. Enkäten har delats ut i anslutning till varor märkta med Nyckelhålet och där har jag då funnit mina respondenter. Enligt en uppskattning av kundunderlaget nådde jag ut till 33% av kundunderlaget för min urvalsgrupp i lågprisbutiken, och 29% i normalprisbutiken.</p><p>Resultat</p><p>Alla respondenter utom en kände igen symbolen Nyckelhålet. Konsumenterna förstår Nyckelhålet som en symbol som förmedlar nyttiga/hälsosamma/sunda samt fettsnåla produkter. Konsumenterna beskriver symbolens egenskaper som fettsnål och nyttig/hälsosam. De valde också att köpa produkter med dessa egenskaper. Konsumenterna valde ibland bort dessa varor p.g.a. priset. Media förefaller vara den informationskanal där konsumenterna vanligen fått kännedom om symbolen. Det fanns inga klara skillnader i svaren mellan män och kvinnor eller mellan konsumenter från de olika butikerna.</p><p>Slutsats</p><p>Unga konsumenter födda 1975-85 som har flyttat hemifrån har förstått Nyckelhålets egenskaper väl. Så gott som alla respondenter känner igen symbolen. Majoriteten av respondenterna uppfattar symbolens innebörd som fettsnål, nyttig och hälsosam. Det är också orsaken till att de konsumerar varor märkta med Nyckelhålet. En stor andel av konsumenterna väljer bort nyckelhålsmärkta produkter på grund av priset. Media förefaller vara den kanal som konsumenterna till störst del fått kännedom om Nyckelhålet. Överlag så skiljer sig män och kvinnors kunskaper om Nyckelhålets egenskaper marginellt. Detsamma gäller för kunderna från lågprisbutiken respektive normalprisbutiken. Tidigare forskning har pekat på att en stor andel av respondenterna tror att Nyckelhålet är en form av miljömärkning, så även i denna undersökning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The purpose of this research was to find out how consumers born between 1975-85 who has left their parents home comprehend the “Keyhole mark” symbol. The purpose is also to find out if there is any difference between men and women as well as consumers from the low price store and the normal price store. To evaluate this I have chosen five questions as starting points; 1. Do consumers recognize the symbol? 2. How do consumers describe their understanding of the symbol? 3. What qualities do the consumers ascribe to the keyhole mark? 4. What reasons do the consumer have to choose or not choose products with the keyhole mark? 5. From where has the consumer got the knowledge of the keyhole mark?</p><p>Method</p><p>60 people, 30 customers at a normal price store and 30 customers at a low price store have answered a questionnaire containing 21 questions. 36 of the people responding were women, and 24 were men. The questionnaire contained both open and closed questions. The selected group is born between 1975-85 and all of them have moved out from their parents home. I have been standing next to products marked with the keyhole mark, and there I have found my respondents. According to an estimation of the possible consumers for the stores I have managed to reach 33% of my sample group at the low price store and 29% at the normal price store.</p><p>Results</p><p>All of the people responding except one recognized the symbol Keyhole mark. The consumers understand the Keyhole mark as a symbol that conveys healthy and low fat products. Consumers describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. They also choose to buy products with these qualities. Consumers do sometimes not choose these products due to the price. Media seems to be the information channel from where the consumers mainly have obtained knowledge of the symbol. There are no clear differences between the answers given by men and women, or between the consumers in the two different types of stores.</p><p>Conclusions</p><p>Consumers born between 1975-85, who has moved out from their parents home understand the keyhole marks properties well. As good as all respondents recognize the symbol. The majority of the respondents describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. That is also the reason why they choose to buy these products. A large percentage of the consumers consider these products expensive. Media appears to be the channel, where a great part of the consumers have obtained knowledge about the keyhole mark. Differences between men´s and women’s knowledge about the keyhole mark are marginal. The same scenario concerns the differences between consumers in the low price store and the normal price store. Earlier studies have shown that a great percentage of the consumers consider the keyhole mark to be kind of environmental mark. The same results was found in the present study .</p>

<p>Senare års studier har gett oss en klarare bild av hur muskeluppbyggnaden stimuleras och regleras av styrketräning och nutrition. Mycket forskning kvarstår dock innan fullständiga rekommendationer kan ges. Vad som dock är klart är att de allmänna rekommendationerna som idag uppgår till 0.8 g protein • kg-1 kroppsvikt • dag-1 i de flesta länder (Lemon, 2000) inte räcker till för fysiskt aktiva individer. Atletens ökade proteinbehov kan dock enkelt tillgodoses via ökat matintag varvid supplementering ur den aspekten inte är nödvändig.</p><p>Vidare vet man att tillgängligheten och tillförseln av aminosyror runt träningen är avgörande för maximal stimulering av proteinsyntesen. Muskeln behöver tillgång till essentiella aminosyror när träningen påbörjas för maximal stimulering av proteinsyntesen. Huruvida aminosyrorna behöver tas i form av en dryck i kosttillskottsform eller kan intas i form av vanlig mat för att tillräckligt fort kunna förse muskeln med EAA är inte utrett.</p> / Uppsats 3 p i fördjupningskursen Idrotts- och arbetsfysiologi vt 2007.

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:</p><p>• Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?</p><p>• Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?</p><p>Metod</p><p>Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.</p><p>Resultat</p><p>Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande?</p><p>Metod</p><p>Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid.</p><p>Resultat</p><p>Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet.</p><p>Slutsats</p><p>Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.</p>

Sammanfattning Syfte Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur unga konsumenter födda mellan 1975-85, som flyttat hemifrån uppfattar symbolen ”Nyckelhålet”. Syftet är vidare att ta reda på om det föreligger skillnader mellan en lågprisbutiks respektive normalprisbutiks kunder samt mellan män och kvinnor. För att utröna syftet har jag tagit hjälp av totalt fem frågeställningar: 1. Känner konsumenterna igen symbolen? 2. Hur beskriver konsumenterna sin förståelse för symbolen? 3. Vilka egenskaper tillskriver konsumenterna symbolen? 4. Av vilken anledning väljer respektive väljer inte konsumenten varor märkta med Nyckelhålet? 5. Varifrån har konsumenterna fått kännedom om Nyckelhålet? Metod 60 respondenter, 30 stycken från en normalprisbutik och 30 stycken från en lågprisbutik, har besvarat en enkät med totalt 21 frågor. 36 av respondenterna var kvinnor och 24 stycken var män. Enkäten utformades med både öppna och slutna frågor. Urvalsgruppen är född mellan 1975-85 och har alla flyttat hemifrån. Enkäten har delats ut i anslutning till varor märkta med Nyckelhålet och där har jag då funnit mina respondenter. Enligt en uppskattning av kundunderlaget nådde jag ut till 33% av kundunderlaget för min urvalsgrupp i lågprisbutiken, och 29% i normalprisbutiken. Resultat Alla respondenter utom en kände igen symbolen Nyckelhålet. Konsumenterna förstår Nyckelhålet som en symbol som förmedlar nyttiga/hälsosamma/sunda samt fettsnåla produkter. Konsumenterna beskriver symbolens egenskaper som fettsnål och nyttig/hälsosam. De valde också att köpa produkter med dessa egenskaper. Konsumenterna valde ibland bort dessa varor p.g.a. priset. Media förefaller vara den informationskanal där konsumenterna vanligen fått kännedom om symbolen. Det fanns inga klara skillnader i svaren mellan män och kvinnor eller mellan konsumenter från de olika butikerna. Slutsats Unga konsumenter födda 1975-85 som har flyttat hemifrån har förstått Nyckelhålets egenskaper väl. Så gott som alla respondenter känner igen symbolen. Majoriteten av respondenterna uppfattar symbolens innebörd som fettsnål, nyttig och hälsosam. Det är också orsaken till att de konsumerar varor märkta med Nyckelhålet. En stor andel av konsumenterna väljer bort nyckelhålsmärkta produkter på grund av priset. Media förefaller vara den kanal som konsumenterna till störst del fått kännedom om Nyckelhålet. Överlag så skiljer sig män och kvinnors kunskaper om Nyckelhålets egenskaper marginellt. Detsamma gäller för kunderna från lågprisbutiken respektive normalprisbutiken. Tidigare forskning har pekat på att en stor andel av respondenterna tror att Nyckelhålet är en form av miljömärkning, så även i denna undersökning. / Abstract Aim The purpose of this research was to find out how consumers born between 1975-85 who has left their parents home comprehend the “Keyhole mark” symbol. The purpose is also to find out if there is any difference between men and women as well as consumers from the low price store and the normal price store. To evaluate this I have chosen five questions as starting points; 1. Do consumers recognize the symbol? 2. How do consumers describe their understanding of the symbol? 3. What qualities do the consumers ascribe to the keyhole mark? 4. What reasons do the consumer have to choose or not choose products with the keyhole mark? 5. From where has the consumer got the knowledge of the keyhole mark? Method 60 people, 30 customers at a normal price store and 30 customers at a low price store have answered a questionnaire containing 21 questions. 36 of the people responding were women, and 24 were men. The questionnaire contained both open and closed questions. The selected group is born between 1975-85 and all of them have moved out from their parents home. I have been standing next to products marked with the keyhole mark, and there I have found my respondents. According to an estimation of the possible consumers for the stores I have managed to reach 33% of my sample group at the low price store and 29% at the normal price store. Results All of the people responding except one recognized the symbol Keyhole mark. The consumers understand the Keyhole mark as a symbol that conveys healthy and low fat products. Consumers describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. They also choose to buy products with these qualities. Consumers do sometimes not choose these products due to the price. Media seems to be the information channel from where the consumers mainly have obtained knowledge of the symbol. There are no clear differences between the answers given by men and women, or between the consumers in the two different types of stores. Conclusions Consumers born between 1975-85, who has moved out from their parents home understand the keyhole marks properties well. As good as all respondents recognize the symbol. The majority of the respondents describe the symbol as a mark of low fat and healthy food. That is also the reason why they choose to buy these products. A large percentage of the consumers consider these products expensive. Media appears to be the channel, where a great part of the consumers have obtained knowledge about the keyhole mark. Differences between men´s and women’s knowledge about the keyhole mark are marginal. The same scenario concerns the differences between consumers in the low price store and the normal price store. Earlier studies have shown that a great percentage of the consumers consider the keyhole mark to be kind of environmental mark. The same results was found in the present study .