In the present thesis dietary markers for intake of milk fat, associations between intake of milk fat and risk factors for coronary heart disease (CHD), and the effects of supplementation with conjugated linoleic acid (CLA) to healthy humans are investigated. The dietary fat quality is one of the main lifestyle factors affecting risk for CHD. When studying the associations between diet and health it is important to have accurate dietary information. Objective dietary markers increase the possibilities to interpret dietary surveys. In a study of 62 men we demonstrated that the milk fatty acid pentadecanoic acid (15:0) measured in serum lipids can be used as marker for intake of fat from milk products. In the same study we observed inverse correlations between intake of milk fat and certain risk factors for CHD, especially anthropometric variables. To further investigate these findings we supplemented humans with CLA, naturally present in milk. CLA has in animals and in vitro been ascribed positive effects on adiposity and glucose and lipid metabolism. When supplementing humans with CLA we observed a slight decrease in body fat, but no effects on other anthropometric variables or serum lipids. However, markers of lipid peroxidation and inflammation increased. From a second supplementation study we concluded that CLA trans 10, cis 12 induced lipid peroxidation more than did a mixture of isomers. We conclude that the inverse associations between milk fat intake and CHD risk factors, and the effects of CLA, are interesting and need further investigation. However, according to current knowledge, the general population is still advised to have a limited intake of total and saturated fat and to instead choose unsaturated fats. In addition, there is to date no medical reasons for humans to take CLA as supplements.

<p>Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.</p>

Som ett led i att främja hälsa och en sund livsstil har Studenthälsan på Malmö Högskola tidigare erbjudit sina studenter föreläsningar i allmän näringslära, men vill nu prova en ny inriktning mot vegansk näringslära. Genom ett processinriktat projekt, beståendes av flera delprocesser, planerades en utbildningsserie innehållandes en föreläsning och två praktiska matlagningstillfällen. Dessa genomfördes varefter de utvärderades av de 20 deltagarna som deltog i utbildningen, detta med en semikvalitativ enkät efter föreläsningen och genom en halvstrukturerad intervju efter det ena matlagningstillfället. Responsen på utbildningsseriens utformning var positiv, förslag på flera delar av både föreläsningar och matlagningstillfällen önskades med teman som träningslära, billigt, nyttigt, veganskt och vegetariskt. Materialet kan användas i utbildningssyfte i liknande sammanhang.

Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.

Bakgrund I det centrala innehållet i kursplanen i hem- och konsumentkunskap för grundsärskolan står det att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmågan att läsa och följa enkla instruktioner och recept. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur lärare i grundsärskolan anser att de arbetar med recept i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Metod I studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan. Resultat Resultatet av vår studie visar att lärarna upplevde att eleverna i grundsärskolan ofta hade svårigheter med att läsa och följa recept. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna när de ska använda recept krävs det att läraren är flexibel och kan anpassa receptet efter elevernas behov. Receptet bör ha tydliga steg för steg instruktioner med bildstöd för att eleverna ska kunna följa receptet. För att underlätta för elevers svårigheter med receptets aritmetik bör man undvika att blanda bråktal och decimaltal i recepten. Lärarna ansåg att det var en fördel att introducera receptet för eleverna teoretiskt. Genom introduktionen upplevde lärarna att eleverna fick en djupare förståelse för receptet. Slutsats Det finns begränsat med läromedel anpassat för elever i grundsärskolan. Detta ger de undervisande lärarna stora utmaningar när det kommer till att skapa och anpassa recept efter alla elevers förutsättningar.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem och kan medföra välfärdssjukdomar, till exempel diabetes typ II. Gastric Bypass (GBP) är den mest utförda överviktsoperationen för behandling av fetma och övervikt. Det saknas forskning om patienters kostvanor efter GBP och det är kunskap som behövs för att sjuksköterskan ska kunna bidra med råd och motivation till dessa patienter efter deras GBP-operation. Syfte: Att beskriva GBP-patienters erfarenheter av sina kostvanor efter operation, samt beskriva vilka urvalsmetoder som använts i de valda studierna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med elva vetenskapliga studier. Huvudresultat: Många av patienterna beskrev att deras kostvanor hade förändrats efter GBP-operationen. Framförallt kolhydratrik mat hade exkluderats ur deras kost. Det enda som inte hade exkluderats ur kosten var vegetabilier. De beskrev även att de hade utvecklat låg tolerans mot främst kött- och mejeriprodukter. Antalet måltider under dagen hade ökat och storleken på portionerna hade blivit mindre, vilket beror på den minskade volymen i magsäcken. Slutsats: De allra flesta GBP-patienternas kostvanor hade förändrats. Energiintaget var som lägst under den första tiden efter operationen, men med tiden lärde patienterna sig hur och vad de kunde äta, vilket ledde till ett successivt ökat energiintag. Få patienter uppgav att de fått professionell hjälp angående kost och kostvanor. Sjuksköterskan ska kunna undervisa och bidra med svar på frågor om förändringar i kostvanor för att patienten ska kunna uppnå god hälsa efter GBP-operationen. / Background: Obesity and being overweight is a globally increasing problem and can cause other health related diseases, such as diabetes type II. Gastric bypass (GBP) is the most performed kind of bariatric surgery in treatment for obesity and overweight. There are not enough studies on, and knowledge about, patients’ postoperative food habits for the nurse to be able to provide with the help and aid the patients will need after the GBP-operation. Aim: To describe GBP-patients’ experiences of postoperative food habits and which methods of sampling that have been used in the studies on which we base our results. Method: A descriptive literature study including eleven scientific studies. Results: Many of the participating patients described that their food habits had changed after their GBP-operation. Foods that consisted mainly of carbohydrates were excluded and vegetables were the only type of food that had not been excluded. The GBP-patients described that they had developed a low tolerance mainly towards meat and milk based products. The daily number of meals had increased and the servings of food were smaller than before the surgery. This mainly depends on the decreased volume in the gastric pouch. Conclusion: Almost every participating GBP-patient’s food habit had changed. The daily energy intake was at its lowest during the first time after the operation, but the patients learned how and what to eat in the course of time which would gradually lead to an increased energy intake. Few GBP-patients described that they had undergone professional counseling regarding food and food habits. The nurse must be able to teach the patients about food habits and give adequate answers to questions regarding changes in food habits so that the patients may achieve good health after the GBP-operation.

Background: Food choice and practice of older people is very significant for their health and well-being. Earlier studies have focused on the choices made by older people in developed countries. Therefore, this study aimed to explore food choices and practices among older people in Thailand from the perspectives of older people themselves and their caregivers. Methodology: The study was performed in Samut Sakhon, Thailand. Six Focused Group Discussions and six semi-structured interviews were conducted with older people and their caregivers. The discussions and interviews explored individual food practices and the factors influencing the type and quantity of food selected. Data were transcribed using the denaturalized and verbatim approach, and analysis followed an inductive thematic approach. Results: Both older people and caregivers shared that price and convenience were two common food choice values. Some also mentioned nutritional value as a determining factor. Older people worried about unhygienic food and food which contained chemicals or was contaminated. They were concerned about food preparation process, dirt from pollution of the locality etc. Culture affected the way old people ate with their families, and what they chose to eat. Furthermore, the national Fishery law had a negative impact upon their food selection habits. Conclusion: Older people’s food choice was the outcome from their personal mental processes that weighted, balanced, and prioritized each food choice value such as affordability, convenience, availability or nutritional benefits. To encourage healthy eating habits among older people, individual needs and opinions should be taken into consideration.

Varje dag serveras det cirka tre miljoner måltider inom den offentliga sektorn, där Sverige är ett av tre länder som erbjuder kostnadsfri måltid i förskola, skola och äldreomsorg. Lagen beskriver att måltiden ska vara näringsriktig och det är måltidsutvecklaren som tillsammans med kost-/ måltidschef arbetar med måltiderna. Som verktyg för att utveckla måltiderna rekommenderas FAMM modellen och Livsmedelsverkets måltidsmodell. Genom åren har yrkesrollen måltidutvecklare växt fram i kommunen och bidragit med arbete kopplat till utveckling av offentliga måltider. Yrkesrollen kan ses som ospecificerad angående utbildning, kvalifikationer och arbetsuppgifter. Därav fanns det intresse att studera yrkesrollen närmare.   Syftet är att studera yrkesrollen som måltidsutvecklare med avseende på yrkets innehåll och kvalifikationer samt uppfattningar och förväntningar på yrkesrollen hos måltidsutvecklare och kost-/måltidschefer i skånska kommuner. Syftet är följt med fyra frågeställningar om måltidsutvecklaren, kopplat till arbetsuppgifter, utbildning, kompetens samt syn på den offentliga måltiden.   Uppsatsen är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med måltidsutvecklare samt en bredare kartläggning kring yrket baserat på en enkät som besvarats av kost-/måltidschefer i Skånes kommuner.   Studiens resultat visade att yrkesrollen som måltidsutvecklare var mångfacetterad med avseende på innehåll, kvalifikationer och utbildning, men också arbetsuppgifter och förväntningar kopplade till yrkesrollen. Yrkesrollen uppfattades som relativt självstyrd, med olika ansvarsområden, beroende på kommun, arbetssätt samt vilken förvaltning som måltidsutvecklaren hörde till.   Det finns uppfattningar och förväntningar om att måltidsutvecklaren ska ha en bred kunskap inom måltidsområdet. Det fanns både för- och nackdelar med att arbeta i en politiskt styrd organisation. Måltidsutvecklarna arbetar med måltiden ur ett helhetsperspektiv och anser att måltiden är betydelsefull för samhället i form av hållbarhet och hälsa. / Every day, about three million meals are served in the public sector, where Sweden is one of three countries offering a free meal in preschool, school and elderly care. The law states that the meal should be nutritious and it is the meal developer who, together with meal and diet manager, is working with the experience of the meal. As a tool for developing the meals, the FAMM model and the Food Agency's meal model are recommended to use. Over the years, the professional role as meal developer has emerged in the municipality and contributed with work related to the development of public meals. The profession as a meal developer in the municipality is relatively new and can be seen as quite unspecified regarding education, qualifications and tasks. For that reason, it was interesting to investigate the profession more closely.   The aim of this study is to examine the profession as a meal-developer with regard to the content and qualifications of the profession, as well as perceptions and expectations of the professional role of meal developers and diet / meal managers in Scanian municipalities. The aim is followed by four questions about the meal developer, linked to tasks, education, competence and challenges as well as their view on the public meal.   This study is based on four semi-structured interviews with meal developers and a questionnaire answered by diet / meal managers in Region Scanian.   The result of the study showed that the profession as a meal developer was multifaceted with regard to content, qualifications and education, but also tasks and expectations related to the profession. The profession was perceived as relatively self-directed, with different areas of responsibility, depending on the municipality, working methods and what management the meal developer belonged to.   There are perceptions and expectations that the meal developer should have a broad knowledge of the meal area. There were both pros and cons noticed of working in a politically controlled organization. The meal developers work with the meal from a broad perspective and believe that the meal is important for the society in terms of sustainability and health.

<p>Numerous diseases are associated with reduced antioxidant defence and oxidative stress. The antioxidant defence includes dietary and endogenous antioxidants and involves complex interactions between them. The effects of dietary factors on antioxidant status and oxidative stress of healthy humans were investigated in the studies described in this thesis. Assays of plasma antioxidant capacity encompass interactions between various antioxidants. Although uric acid has an unclear function as an antioxidant, it is a major determinant of antioxidant capacity. We measured antioxidant capacity in the presence and absence of uric acid to provide more information on the application of measures of antioxidant capacity. Individuals with high dietary intakes of various antioxidants and antioxidant rich foods, especially when combined, had higher plasma antioxidant capacities than those with lower antioxidant intakes. However, there were no associations between dietary intake of antioxidants or antioxidant rich foods and the plasma concentration of F₂-isoprostanes, which is considered a reliable biomarker for oxidative stress. Intakes of various doses of a mixture of bilberry juice and black tea, rich in flavonoids for four weeks, increased antioxidant capacity in some groups, but urine levels of F₂-isoprostanes were not affected. There were substantial individual variations in responses to the drinks related to baseline antioxidant capacity. Supplementation with eicosapentaenoic acid and docosahexaenoic acid decreased the plasma levels of F₂-isoprostanes, but not prostaglandin F_2α formation or antioxidant capacity. </p><p>It was concluded that a high intake of foods rich in antioxidants is related to improved antioxidant status. After intake of foods rich in antioxidants, the antioxidant status may increase, but with considerable individual variation in the responses, which warrants further investigation. Lipid peroxidation <i>in vivo</i> is not easily affected by dietary antioxidants in healthy humans. Although n-3 fatty acids are highly unsaturated, they reduce nonenzymatic free radical-catalyzed lipid peroxidation, but not enzymatic lipid peroxidation.</p>

Numerous diseases are associated with reduced antioxidant defence and oxidative stress. The antioxidant defence includes dietary and endogenous antioxidants and involves complex interactions between them. The effects of dietary factors on antioxidant status and oxidative stress of healthy humans were investigated in the studies described in this thesis. Assays of plasma antioxidant capacity encompass interactions between various antioxidants. Although uric acid has an unclear function as an antioxidant, it is a major determinant of antioxidant capacity. We measured antioxidant capacity in the presence and absence of uric acid to provide more information on the application of measures of antioxidant capacity. Individuals with high dietary intakes of various antioxidants and antioxidant rich foods, especially when combined, had higher plasma antioxidant capacities than those with lower antioxidant intakes. However, there were no associations between dietary intake of antioxidants or antioxidant rich foods and the plasma concentration of F2-isoprostanes, which is considered a reliable biomarker for oxidative stress. Intakes of various doses of a mixture of bilberry juice and black tea, rich in flavonoids for four weeks, increased antioxidant capacity in some groups, but urine levels of F2-isoprostanes were not affected. There were substantial individual variations in responses to the drinks related to baseline antioxidant capacity. Supplementation with eicosapentaenoic acid and docosahexaenoic acid decreased the plasma levels of F2-isoprostanes, but not prostaglandin F2α formation or antioxidant capacity. It was concluded that a high intake of foods rich in antioxidants is related to improved antioxidant status. After intake of foods rich in antioxidants, the antioxidant status may increase, but with considerable individual variation in the responses, which warrants further investigation. Lipid peroxidation in vivo is not easily affected by dietary antioxidants in healthy humans. Although n-3 fatty acids are highly unsaturated, they reduce nonenzymatic free radical-catalyzed lipid peroxidation, but not enzymatic lipid peroxidation.