Background: Acne is a common inflammatory skin disease with an increasing prevalence in adult women. Existing treatment options often have inadequate efficacy and significant side effects. Purpose: To investigate how women perceive the relation between diet, lifestyle and adult acne. Method: Participants to a web survey were recruited on Facebook. Quantitative statistical analysis of 101 completed questionnaires was performed in SPSS. One Sample Wilcoxon Signed Rank test, Chi-square Test and Mann Whitney U test with the significance level p <0.05 were applied. Results: Dietary factors considered to aggravate acne were: milk products, chocolate, alcohol, sugar/foods with high sugar content and foods with high saturated fat content (p <0.001). Poor sleep and/or too few hours of sleep, stress, tobacco, smoking and snus were lifestyle factors that were considered to aggravate acne (p <0.001). The diet and lifestyle factors that were considered to reduce acne were: fruits and vegetables, Mediterranean diet, dietary supplements of zinc and good sleep and/or enough hours of sleep, physical activity and meditation or other relaxation exercises (p <0.001). The majority of the participants responded that diet and lifestyle factors are often not included in the treatment for acne, but favored that they should be included. Websites on the internet was the most common source of information. Healthcare professionals ("doctors/nurses") was the most trusted source of information. Conclusion: The participants' perceptions on the links between adult acne and diet and lifestyle, respectively, were broadly in line with what is described in the scientific literature as well as in official diet and lifestyle recommendations. The participants trusted advice provided by the healthcare system on relations between adult acne and diet and lifestyle and were in favor of receiving more advice of that type.

<p>Syfte & frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande:</p><p>- Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott?</p><p>- Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte?</p><p>- Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning?</p><p>Metod</p><p>Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning.</p><p>Slutsats</p><p>Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var:</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>• Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet.</p><p>Resultat</p><p>Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven.</p><p>Slutsats</p><p>Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.</p>

The overall aim of the research presented here was to expand the knowledge on metabolic course and nutritional outcome in patients with severe traumatic brain injury and to analyze the use and accuracy of different methods of assessment. Study I, a systematic review of 30 articles demonstrated consistent data on increased metabolic rate, of catabolism and of upper gastrointestinal intolerance in the majority of the patients during early post injury period. Data also indicated a tendency of less morbidity and mortality in early fed patients. Study II, a retrospective survey, based on medical records of 64 patients from three regions in Sweden, showed that the majority of patients regained their independence in eating within six months post injury. However, energy intake was set at a low level and 68 % of the patients developed malnutrition with 10 to 29 % loss of initial body mass during the first and second month post injury. Study III, a questionnaire based study addressed to 74 care units caring for patients with severe traumatic brain injury showed that resources in terms of qualified staff members were reportedly good, but nutritional guidelines were adopted in less than half of the units, screening for malnutrition at admission was rarely performed and surveillance of energy intake declined when oral intake began. Moreover, assessment of energy requirements relied on calculations and the profession in charge to estimate energy requirement varied depending on nutritional route and unit speciality. At transferral between units nutritional information was lost. Study IV and V, a prospective descriptive study on metabolic course, energy balance and methods of assessment in six patients showed that patients were in negative energy balance from 3rd week post injury and lost 8-19 % of their initial body weight. Concurrent nutritional problems were difficulties in retaining enteral and/or parenteral nutrition delivery routes until oral feeding was considered satisfactory. The majority of methods for predicting energy expenditure agreed poorly with measured energy expenditure.  The Penn-State equation from 1998 was the only valid predictive method during mechanical ventilation. This thesis concludes that patients with moderate or severe traumatic brain injury exhibit a wide range of increased metabolic rate, catabolism and upper gastrointestinal intolerance during the early post-injury period. Most patients regain independence in eating, but develop malnutrition. Suggested explanations, other than the systemic disturbances early post injury, could be the use of inaccurate predictions of energy expenditure, deficient nutritional routines and difficulties in securing alternative nutritional routes until oral feeding is satisfactory. The impact of timing, content and ways of administration of nutritional support on neurological outcome after a severe traumatic brain injury remains to be demonstrated.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande: - Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott? - Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte? - Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes. Samma procedur genomfördes gällande det mindre gymmet. Individerna som kom att delta i studien blev 169st varav 105 män och 64 kvinnor. Dessa selekterades genom ett frivilligt urval i samband med att de utvalda gymmen besöktes. Datan analyserades i SPSS där vi använt ett chi-2- samt Man Whitney U- test. Resultat Resultaten visade att användandet av kosttillskott var störst bland styrketränande män vilkas huvudmål med träningen var att förbättra hälsan samt bygga muskler. Åsikterna om kosttillskott skilde sig åt beroende på om respondenterna använde det eller inte. Detta framkom då de respondenter som nyttjade kosttillskott såg fler fördelar och hade en positivare inställning till användandet. I studien framkom det att majoriteten (85.1 %, n = 168) av respondenterna var emot användandet av dopning. Bland användarna var det 26.7 % (n = 75) som ansåg att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja dopning. Slutsats Användandet av kosttillskott var förhållandevis stort då 44,9 % av respondenterna använde det mer eller mindre regelbundet. Majoriteten (59,6 %) av respondenterna uppgav att det var upp till individen att bestämma om denne ville nyttja kosttillskott. Tron på att kosttillskott ger effekt på träningen men att det kan bli skadligt vid överdosering delades också av majoriteten (54,8 %) av respondenterna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om frukosten har någon inverkan på den fysiska prestationen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna var: • Finns det något samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som äter respektive inte äter frukost? • Är det någon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som äter respektive inte äter frukost? • Finns det något samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hälsa bland elever som äter respektive inte äter frukost? Metod Undersökningen är kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolår 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hälsa där eleverna deltog och sedan svarade på en enkät. I statistikprogrammet SPSS fastställdes resultatet. Resultat Frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer. Det finns ingen skillnad i prestation mellan flickor och pojkar som har ätit respektive inte ätit frukost. Tidpunkten för frukostintaget har en inverkan på prestationen i form av svett. Ju kortare tid mellan frukostintag och aktivitetsutövande, desto mer svettas eleven. Slutsats Som slutsats kan vi se att frukosten har en inverkan på prestationen i form av svett. De elever som äter frukost svettas mer.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära? Metod Studien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19. Deltagarna i undersökningen bestod av elitspelande golfungdomar i åldrarna 13-21 år som medverkade vid två tävlingar arrangerat av Skandia Junior Tour. Ungdomarnas spelhandicap varierade ifrån +2.4 till 8.8 och antalet respondenter i studien var 102 stycken varav 37 flickor och 65 pojkar. Resultat På kunskapstestet uppnådde 34,3 % av ungdomarna ett resultat över 65 % rätt, ingen respondent fick alla rätt och två respondenter fick inte något rätt alls. De mest förekommande livsmedlen innan en tävling var havregrynsgröt, bröd och vatten. Under golfrundan var de mest förekommande livsmedlen bananer (80,3 %) och smörgåsar (76,4 %), 99 % drack vatten. Några statistiskt säkerställda samband gick det inte att utläsa vad gäller ungdomarnas handicap i relation till resultaten på kunskapstestet. Vilket innebär att det inte går att uttala sig om att det finns ett samband mellan lågt handicap och goda kunskaper inom ämnet näringslära. Slutsats Ungdomarnas kunskap i den här studien visade sig vara något bristfälliga, vilket även avspeglade sig i deras förhållningssätt till ämnet näringslära i relation till deras idrott. Majoriteten av ungdomarna värderade kostens betydelse som hög, däremot matchar inte deras inställning och attityder deras kunskaper och beteenden inom ämnet näringslära.

The purpose of this study was to investigate what knowledge teachers in kindergarten have about nutrition and human metabolism and which education shall be made at mealtimes. I also wanted to investigate if preschool teachers know about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten. This was done by a quantitative questionnaire answered by 47 teachers. My results show that the teachers feel that their knowledge is usually sufficient but that they would like to have more knowledge with a focus on imparting knowledge to the children. During mealtime education about origin of the food, how the body reacts to the food we eat and how we should live in a healthy way be made. This combined with physical activity and social skills training. The Swedish society has increasing problems with diseases caused by an unhelthy lifestyle, people are also more sedentary today and a lots of them are suffering by overweight.Therefore it is important to learn about how we care for our bodies in a healthy way early in life. Few teachers now about the Swedish National Food Agency's advice for good food in kindergarten, the advicese can be a good suppert in this learning and consequently the advices need to be highlighted and become a important complement to the policy documents and curriculum that are guiding the activites in the Swedish preschool. / Syftet med denna undersökning var att undersöka vilken kunskap pedagogerna har om näringslära och ämnesomsättning samt vilket lärande de anser ska ske vid måltiderna i förskolan. Jag ville också undersöka om pedagogerna känner till Livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. Metoden för undersökningen var kvantitativ genom enkäter som besvarades av 47 pedagoger. Svaret på mina forskningsfrågor blev att pedagogerna känner att deras kunskap för det mesta räcker till men att de gärna vill ha fortbildning i ämnet och då gärna med fokus på att förmedla kunskapen till barnen. Vid måltiden kan lärande om matens ursprung, om hur kroppen reagerar på den mat vi äter samt hur vi ska leva på ett hälsosamt sätt ske. Detta i kombination med motorisk och social träning. Det svenska samhället har problem med sjukdomar som orsakas av en ohälsosam kost och en mer stillasittande livsstil. Därför är det viktigt att människor tidigt i livet får lära sig hur de ska ta hand om sin kropp på bästa möjliga sätt. Eftersom min undersökning visar att få pedagoger känner till Livsmedelsverkets råd som kan vara ett stöd i detta arbete kan de behöva lyftas fram och bli ett tydligare komplement till de dokument och läroplaner som styr verksamheten i den svenska förskolan.

The main purpose of this thesis was to study, whether drinkable yoghurt enriched with probiotic bacteria could have any effect on constipation and body weight (BW) among older people with dementia. Further, it concerns poor nutritional status among older people with physical and cognitive impairments and its relationship with factors commonly occur in older people living in residential care facilities. It also discusses how body composition changes with ageing and the associations between changes in muscle mass and functional balance after a high-intensity weight-bearing exercise program (the HIFE program) and the ingestion of an additional milk-based protein-enriched energy supplement. A six-month feasibility study that included a probiotic drink was performed among 15 old people who were living in special units for people with dementia and who all had constipation. The effects of the probiotic drink on stool habits, and BW were studied. The outcome measures were followed daily for bowel movements and at three and six months for BW. The staff found the study easy to carry out and that the drink was well accepted by the participants. No convincing beneficial effects on stool habits were observed. In addition, a mean BW loss of 0.65 kg/month was registered. A poor nutritional intake, low physical activity level, and an over-night fast of almost 15 hours, 4 hours longer than recommended were also observed. As a part of the FOPANU Study (Frail Older People-Activity and Nutrition Study), a randomized controlled trial was carried out in Umeå - the associations between nutritional status and factors common among old people with physical and cognitive impairments living in residential care facilities was studied. Assessments were made of nutritional status using the Mini Nutritional Assessment (MNA) scale, fat-free mass (FFM) and fat mass (FM) using both bioelectrical impedance spectroscopy (BIS) and skinfold thickness measurements. The effects of a high- intensity functional exercise program with an additional protein-enriched milk drink on ability to build muscle mass were evaluated. Analyses were made to investigate whether nutritional status, assessed using the MNA scale, was associated with medical conditions, drugs, activities of daily living (Barthel ADL index), cognitive impairment (Mini Mental State Examination (MMSE)), and depressive symptoms (Geriatric Depression Scale (GDS)) at baseline. The associations were assessed with multiple linear regression analyses with additional interaction analyses. An independent association was found between poor nutritional status and having had a urinary tract infection (UTI) during the preceding year and being dependent in feeding for both women and men, and having lower MMSE scores for women. A large proportion of the participants, were at risk of malnutrition or were already malnourished. Women, but not men, had significantly lower Fat-Free Mass Index (FFMI) and Fat Mass Index (FMI) with age. Bioelectrical impedance spectroscopy results correlated with skinfold thickness measurements, but on different levels on value for FM%. Despite the high-intensity exercise had long-term effects (at six months, three months after the exercise) on functional balance, walking ability and leg strength. No effects on muscle mass and no additional effects from the protein-enriched drink could be observed after the three months of high intensity exercise. A negative, long-term effect on the amount of muscle mass and BW was revealed at six months (three months after the intervention had ended). The effects from the exercise did not differ for participants who were malnourished. No statistical interactions were observed between sex, depression, dementia disorder, and nutritional status, and the level of functional balance capacity on the outcome at three or six months. In summary, the majority of the included older people with dementia had a low dietary intake, low physical activity level, and lost BW despite receiving a probiotic drink supplement every day for six months. The supplementation had no detectable effect on constipation. Among the participants in the FOPANU Study, UTI during the preceding year was independently associated with poor nutritional status. Being dependent in feeding was associated with poor nutritional status as were lower MMSE scores for women but not for men. Despite the high-intensity exercise program had long-term effects on the fysical function was no effect on the amount of muscle mass at three months observed. The FFM and FM expressed as indexes of body height were inversely related to age for women, but not for men. A high-intensity exercise program did not have any effect on the amount of muscle mass. The ingestion of a protein-enriched drink immediately after exercise produced no additional effect on the outcome and the results did not differ for participants who were malnourished. The negative long-term effect on amount of muscle mass, and BW, indicate that it is necessary to compensate for increased energy demands during a high-intensity exercise program. High age, female sex, depression, mild to moderate dementia syndrome, malnutrition, and severe physical impairment do not seem to have a negative impact on the effect of a high-intensity functional weight-bearing exercise program. Consequently, people with these characteristics in residential care facilities should not be excluded from training and rehabilitation including nutrition. More research is needed in large randomized controlled trials to further explore the association between energy balance and malnutrition among frail old people, with a special focus on UTI and constipation, but also to study how physical exercise affects older people’s nutritional status. / Embargo

Examensarbetet grundar sig i en kvalitativ forskningsansats med anknytning till en kvantitativ. Syftet med studien är att undersöka de frågor pedagogerna ställer till barnen under måltidssituationerna samt hur pedagogerna presenterar maten för barnen. Empirin samlas in på två förskolor genom icke-deltagande öppna observationer med dolda inslag. Resultatet har tillsammans med litteraturanknytning och tidigare forskning visat att 65% av frågorna som ställs under måltiderna rör måltiden, 15 % rör förskolan och 20% rör övrig tid. Resultatet visar också att 79% av frågorna som ställdes under de observerade måltiderna var slutna frågor och 21% vad öppna frågor. I resultatet av presentationen av maten visar att ju mer involverade barnen blir i maten desto mer benägna blir det att äta den. I analysen sammankopplas det vi uppmärksammat i resultatet med det sociokulturella perspektivet och måltidspedagogiken. I slutet av studien förs en diskussion där resultatet och analysen problematiseras och diskuteras utifrån tidigare forskning, lärteorier, styrdokument samt våra egna tankar kring resultatets betydelse för barns lärande. Samtalen har betydelse för barns utforskande om världen och är viktiga då barnen lär sig förståelse och att lyssna på varandra. Varför får vi då ett sådant resultat som vi fått? I diskussionen nämns även vikten av att ta tillvara på måltidssituationerna eftersom det är ypperliga tillfällen till lärande och inte bara omsorg och fostran, samt vikten av att pedagogerna äter samma mat som barnen. Studien avslutas med tre punkter till vidare forskning som vi upptäckt under studiens gång.