Senare års studier har gett oss en klarare bild av hur muskeluppbyggnaden stimuleras och regleras av styrketräning och nutrition. Mycket forskning kvarstår dock innan fullständiga rekommendationer kan ges. Vad som dock är klart är att de allmänna rekommendationerna som idag uppgår till 0.8 g protein • kg-1 kroppsvikt • dag-1 i de flesta länder (Lemon, 2000) inte räcker till för fysiskt aktiva individer. Atletens ökade proteinbehov kan dock enkelt tillgodoses via ökat matintag varvid supplementering ur den aspekten inte är nödvändig. Vidare vet man att tillgängligheten och tillförseln av aminosyror runt träningen är avgörande för maximal stimulering av proteinsyntesen. Muskeln behöver tillgång till essentiella aminosyror när träningen påbörjas för maximal stimulering av proteinsyntesen. Huruvida aminosyrorna behöver tas i form av en dryck i kosttillskottsform eller kan intas i form av vanlig mat för att tillräckligt fort kunna förse muskeln med EAA är inte utrett. / Uppsats 3 p i fördjupningskursen Idrotts- och arbetsfysiologi vt 2007.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar: • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)? • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband? Metod Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform. Resultat Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram. Slutsats Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka inverkan av två veckors supplementering med beta-alanin (BA) på styrkeuthålligheten hos styrketränande i åldern 18 till 30. Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på den dynamiska styrkeuthålligheten hos regelbundet styrketränande? Ger BA efter två veckors uppladdningsperiod en ergogen effekt på uthålligheten vid statisk kontraktion hos regelbundet styrketränande? Metod Studien genomfördes på 14 styrketränande friska män och kvinnor (7 män, 7 kvinnor) som delades in slumpvis i en placebogrupp (n=7) och en BA-grupp (n=7). Båda grupperna utförde tre tester. Ett förtest bestämde deltagarnas 10RM i bänkpress och benextension samt 1RM i bicepsflektion. Vid testillfälle 1 (T1) och testillfälle 2 (T2) utfördes i både bänkpress och benextension först ett arbete om 4 set 8 rep på 10RM med tre minuters vila mellan seten. Därefter, en minut efter fjärde setet, utfördes arbete till utmattning om 4 set på 70 % 10RM med en vila om 1 minut mellan var set. Totalt antal rep vid de 4 senare seten användes som jämförelsetal. Vid bicepsflektion utfördes isometriskt arbete till utmattning om 4 set på 70 % 1RM med1 minuts vila mellan var set. Tiden för det isometriska arbetet användes som jämförelsetal. Mellan T1 och T2 genomgick försökspersonerna 14 dagars supplementering med BA eller placebo. Dosen som erhölls var 6g ± 0,05g BA tillsammans med 6g ± 0,5g CHO i form av dextros eller, för placebogruppen, 12g ± 0,5g CHO. Varje dagsdos fördelades till 4 intag per dag i samband med måltid. Resultat Båda grupperna ökade sitt resultat vid T2 i de dynamiska övningarna. Ingen skillnad förelåg dock mellan placebogruppen och BA-gruppen vare sig i dynamisk- eller statisk uthållighet. Ingen signifikant ökning förelåg för vare sig BA- eller placebogruppen i statisk uthållighet. Slutsats Vår slutsats är att ingen ergogen effekt uppnås efter en 14 dagars supplementering med BA vid sådana styrketräningsmoment som detta experiment prövat.

Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande; Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom? Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom? Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar? Metod Litteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m. 11 februari 2010 har sökts i databaserna MEDLINE, Global Health och Swemed+. Sökord som har används är "saturated fat”, ”saturated fatty", mortality, CHD, och mättat fett. Sökningarna gjordes vid enstaka tillfällen fr.o.m. 2010-01-26 t.o.m. 2010-02-11. Inklusionskriterier för artiklar var att testgruppen utgjordes av människor samt att undersökning av intaget av fettsyror och risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom har gjorts på individnivå samt var skriva på svenska eller engelska. Sammanlagt hittades 14 studier, varav fem stycken svarat på flera frågeställningar. Resultat Sex av åtta studier visar att konsumtionen mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. De resterande två visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. En av fem studier visar på att mättat fett inte utgör en signifikant riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. De resterande fyra visar att mättat fett utgör en riskfaktor för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Fyra av sju studier visar att fleromättat fett eller en hög FM/M kvot är en skyddsfaktor mot hjärt- och kärlsjukdomar. De resterande tre studierna visar att fleromättat fett eller hög FM/M kvot inte är en skyddsfaktor mot hjärt och kärlsjukdom. Slutsats Konsumtion av mättat fett tycks inte utgöra en signifikant risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom däremot kan intaget av mättat fett utgöra en ökad risk för att dö i hjärt- och kärlsjukdom. Intag av fleromättat fett eller kost med hög FM/M kvot kan utgöra en skyddsfaktor mot risken att drabbas av eller dö i hjärt- och kärlsjukdom.

Idrott är en populär aktivitet bland Sveriges ungdomar. Eftersom det under tonåren krävs extra mycket energi och näring har många ungdomar svårt att få i sig tillräckliga mängder, och en orsak är okunskap bland de tränande individerna. Syftet var att undersöka idrottande ungdomars syn på mat och måltider, medvetenheten om kostens betydelse för prestationen och vilka informationskällor ungdomarna använder samt kunskapsnivån i grundläggande kost- och näringslära. Studien genomfördes genom en webbenkät. Rekrytering av respondenter skedde via idrottsgymnasier, e-postutskick och sociala medier. 33 personer deltog i studien. Majoriteten äter många mål om dagen och märker skillnad på träningsprestationen beroende på vad de ätit, men känner inte till något samband mellan matvanor och skaderisk. Endast en mindre andel har fått information om kost och näring från sin idrottsklubb eller tränare, och de mest använda informationskällorna för kost och näring är istället internetbaserade. Kunskapsnivån var generellt sett god med undantag för några enstaka områden men inga samband hittades mellan kunskapsnivå och ålder eller kön. Slutsatserna är att mat och ätande verkar vara viktigt för idrottande ungdomar, och familjen har stor påverkan på deras matvanor. Information om kost och näring tycks inte prioriteras av idrottsklubbar, utan istället söks information upp på egen hand via internet. Kunskapsnivån var generellt sett god, men fler studier behövs för att ge ett säkrare resultat.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en angelägenhet som alla bör sträva efter att uppnå i sitt dagliga liv. Integreringen av hållbarhet i undervisning har varit föremål för flera studier och det finns utmaningar, såsom en begränsad tidsram och normativ undervisningstradition, men lärare i HKK kan stärka undervisningen genom att fokusera på matprocessen, öka kunskapen om ingredienser och synliggöra normer och värderingar i undervisningen.  Syfte​​t med studien var att studera upplevda hinder och möjligheter för HKK-lärare i deras undervisning om hållbarhet avseende matlagning och hantering av livsmedel.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta olika lärare som undervisade i HKK, lärarna arbetade främst i skolor i Mellansverige.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Ekonomiska förutsättningar är avgörande, det upplevda behovet av stöd från skolledning och myndigheter, elevernas engagemang och kunskaper och utmaningarna med undervisningstiden. Det lyftes fram att lärarna ansåg att det fanns både förutsättningar och hinder i deras arbete med att utbilda eleverna kring hållbar utveckling kring mat och livsmedel. Till exempel lyfte lärarna fram särskilda anpassningar och fördomar om vegetarisk kost hos eleverna, som aspekter lärarna behövde hantera och beakta.   Slutsats: Lärarna var oroade över budgeten för hem- och konsumentkunskap och dess inverkan på undervisningen om hållbar utveckling inom mat och livsmedelsproduktion. Dessutom var många lärare bekymrade över den korta undervisningstiden de hade till sitt förfogande, även om förutsättningarna förändras när det nya schemat införs på skolorna under höstterminen 2024. Lärarna uttryckte att det var viktigt att prioritera miljöarbetet inom HKK för att uppnå hållbar utveckling och att de behöver stöd från Skolverket.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Hem- och konsumentkunskap (HKK) är ett viktigt skolämne som syftar till att ge elever nödvändiga verktyg för att bli medvetna konsumenter. Livsmedelsverkets nya kostråd innebär att äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket och att röra på sig. Flera studier om hem- och konsumentkunskapsundervisning visar att majoriteten av eleverna prioriterar smak framför hälsa samt att ungdomar under tonåren är mycket lättpåverkade av sina kamrater, reklam och förändringar i samhället. Ungdomars ohälsosamma matvanor beskrivs utgöra en av de största riskfaktorerna för sjuklighet i Sverige idag. Skolan med dess hem- och konsumentkunskapsundervisning har således möjlighet att främja hälsosamma matvanor. Syfte Syftet med uppsatsen var att utforska elevers upplevelser av hälsoperspektivet kopplat till mat i undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Metod I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Elva semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs 9 har genomförts. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet i subkategorier och kategorier vilka användes i resultatanalysen. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier som byggdes upp av elva subkategorier. Kategorierna handlade om hälsa och livsstil, hantering av livsmedel, hur maten påverkar kropp och hälsa, vad det innebär att göra hälsosamma val samt elevers önskan av variation och tydlighet i undervisningen. Slutsats Eleverna visade sig ha svårigheter med att omvandla hälsokunskap till handling i vardagslivet. De behöver praktiska och konkreta övningar för att göra hälsosamma val i vardagen så att inte smak, kompisinflytande och ohälsosamma matvanor prioriteras före reflektion av hälsosam livsstil. Rekommendationen blir att läraren behöver vara mer tydlig och hälsoperspektivet behöver genomsyra undervisningen genom att visa på vad som är hälsosamt och inte. Detta medför att HKK-läraren behöver ha goda kunskaper om ämnet hälsa för att kunna förmedla detta på ett intressant och varierande sätt för eleverna.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Bakgrund: Enligt de svenska styrdokumenten ska grundskolorna arbeta ämnesövergripande för att ge eleverna möjlighet att få en djupare kunskap och förståelse för alla ämnen som ingår i skolans läroplan. Syftet: Ta reda på i vilken omfattning som landets grundskolor arbetar med ämnesövergripande samarbete i årskurs 6 mellan Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen inom område näringslära. Metod: En enkät som riktades till grundskollärare i årskurs 6 och syftade till att undersöka i vilken omfattning de arbetar ämnesövergripande i ämnena Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen inom området näringslära. Detta skulle ge värdefull information om de aktuella arbetssätten i skolorna. Resultat: Det framkom av enkäten att ämnesövergripande samarbete förekom i liten utsträckning mellan Hem- och konsumentkunskap och Naturorienterande ämnen. Åsikterna från respondenternas svar var övervägande positiva angående elevernas fördjupande kunskaper när och om de fick en helhetssyn över hur de två ämnena hänger ihop. Det framkom att tidsaspekten var en avgörande faktor för samarbetet och att det fanns ett intresse för ämnesövergripande arbete. Slutsats: Skolverket vill att vi lärare ska arbeta mer ämnesövergripande, en åsikt som delas av lärare i grundskolor runt om i landet. Möjligheterna att göra detta är dock begränsade på grund av tidsbrist. Det som tydligt framkom var att eleverna lär sig näringslära på en djupare nivå om de får arbeta praktiskt och teoretiskt inom flera olika ämnen. Framtida forskning: En fördjupad studie om ämnesövergripande samarbete kan ge insikter om dess fördelar och utmaningar samt hur samarbete påverkar elevernas inlärning i olika skolämnen. / Background: According to the Swedish governing documents, primary schools are expected to work cross-subject to provide students with the opportunity to gain a deeper knowledge and understanding of all subjects included in the school curriculum. Purpose: Determine the extent to which the country's primary schools engage in cross-subject collaboration in grade 6 between Home Economics and Natural Science subjects within the field of nutrition. Method: A survey was directed at primary school teachers in grade 6 and aimed to investigate the extent to which they engage in cross-subject collaboration in Home Economics and Natural Science subjects within the field of nutrition. This would provide valuable information about the current practices in schools. Results: The survey revealed that cross-subject collaboration between Home Economics and Natural Science subjects was occurring to a limited extent. The respondents' opinions were largely positive regarding students' deepened knowledge when they gained a holistic view of how the two subjects are interconnected. It was evident that time constraints were a determining factor for collaboration, and there was an interest in cross-subject work. Conclusion: The Swedish National Agency for Education (Skolverket) encourages teachers to engage in more cross-subject collaboration, an opinion shared by teachers in primary schools across the country. However, the possibilities to do so are limited due to time constraints. It became clear that students learn nutrition on a deeper level when they have the opportunity to work practically and theoretically across multiple subjects. Future research: A more in-depth study on cross-subject collaboration can provide insights into its benefits and challenges, as well as how collaboration affects students' learning in different school subjects.

Bakgrund: Crossfit kan ses som en av de främsta träningstrenderna i världen. Trots detta är det brist på forskning inom ämnet avseende fysiska adaptioner och vilka faktorer som påverkar prestation inom Crossfit. Crossfit har visat sig kunna leda till förbättrad aerob och anaerob prestationsförmåga såsom ökad maximal syreupptagning (VO2max) och ökad peak power (peak power) samt ge positiva effekter på en persons kroppssammansättning och välbefinnande. Tidigare forskning har även visat att styrka är associerat med prestation inom Crossfit och att kroppsvikten kan påverka prestation inom andra sporter såsom tyngdlyftning och sprint.Metod: Studien utfördes med en experimentell cross-over design. Sexton försökspersoner (FP) mellan 18-50 år som regelbundet tränat Crossfit (minst två gånger per vecka under det senaste halvåret) deltog i studien. Studien bestod av två testtillfällen med en veckas mellanrum. Det ena testtillfället innehöll en maxning i stöt innan den välkända WODen (eng. workout of the day) ”Grace” genomfördes och klockades. Direkt efter Grace uppskattade FP sin upplevda ansträngning (eng. rate of perceived exertion, RPE) med hjälp av Borgskalan. Vid det andra testtillfället utförde FP lika många stötar som vid maxningen, men på en lägre vikt och med mindre vila mellan repetitionerna, innan Grace genomfördes.Resultat: Femton FP deltog i båda testtillfällena. Studien visade att det inte fanns något samband mellan relativ styrka och prestationen i Grace varken utan (r = -0,07) eller med (r = 0,05) en föregående maxning i stöt. Resultatet avseende RPE visade att det fanns ett litet samband mellan RPE och prestationen i Grace utan en föregående maxning (r = 0,14) samt ett medelstort samband mellan RPE och prestationen i Grace med en föregående maxning (r=0,40). Slutsats: Resultatet tyder på att kroppsvikt och styrka inte har någon påverkan på prestationen i Grace varken utan eller med en föregående maxning i stöt. Resultatets höga p-värden gör dock att resultatet inte kan generaliseras till andra än FP inkluderade i aktuell studie. Slutsatsen är att ytterligare forskning behöver genomföras för att kunna fastställa hur relativ styrka och RPE påverkar och korrelerar med prestation inom Crossfit. / Background: Crossfit can be seen as one of the foremost workout trends in the world. Nevertheless, there is a lack of research regarding the physical adaptations of the sport and which factors may affect Crossfit performance. Crossfit has been shown to improve both aerobic and anaerobic performance, such as increased maximal oxygen uptake (VO2max) and increased power development (e.g. peak power), but also have positive effects on a person’s body composition and well-being. Previous research has also shown that strength is associated with Crossfit performance and that body weight can affect performance in other sports such as weightlifting and sprint.Methods: The study was conducted with an experimental cross-over design. Sixteen subjects between 18-50 years who regularly performed Crossfit (at least two times a week the last six month) participated in the study. The study consisted of two test occasions separated by one week. One test occasion contained a maximal strength test (1RM, 1-repetition-maximum) in clean and jerk before the Crossfit workout (WOD, workout of the day) ”Grace” was performed, and time was taken. Immediately after Grace the subjects rated their perceived exertion (rate of perceived exertion, RPE) using the Borg-scale. At the other test occasion, the subjects performed as many clean and jerks as at the 1RM test, but at a lower weight and less rest between the repetitions, before performing Grace.Results: Fifteen subjects conducted both tests. The study showed that there was no correlation between relative strength and the performance in Grace either without (r = -0,07) or with (r = 0,05) a previous 1RM test in clean and jerk. However, the result showed that there was a small correlation between RPE and the performance in Grace without a previous 1RM test in clean and jerk (r = 0,14) and a medium correlation between RPE and the performance in Grace with a previous 1RM test in clean and jerk (r = 0,40). Conclusions: The result indicates that body weight and strength don’t affect performance in Grace either without or with a previous 1RM test in clean and jerk. However, the high p- values means that the result of the study can’t be generalized to other than the subjects included in the current study. The conclusion is that further research needs to be conducted to determine how relative strength and RPE affect and correlate with Crossfit performance.