Att vistas utomhus är en stor del av förskolans vardag, därför blir utomhusmiljön och dess syfte viktig att synliggöra. Genom en kvalitativ studie med intervjuer som metod, avser denna studie att synliggöra sex stycken förskollärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter och hinder. Med dessa uppfattningar syftar studien till att ta reda på hur förskollärare motiverar utomhusvistelse i förskolan samt om uppfattningarna kan framstå på olika sätt beroende på förskolans lokalisering. Genom intervjuer synliggörs sex stycken förskollärares uppfattningar. Därefter har datamaterialet bearbetats för att synliggöra likheter, skillnader och mönster för att få en bild av hur möjligheter och hinder samt hur handlingserbjudanden och barnperspektiv kan komma till uttryck i utomhusmiljön. I resultatet framgår hur utomhusvistelsen är av vikt oavsett förskolans lokalisering. Möjligheter och hinder uppfattas olika av de deltagande förskollärarna, men som resultatet visar så handlar det i synnerhet om deras förhållningssätt, snarare än förskolans lokalisering. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Denna rapport är en kvalitativ studie genomförd i norra Sverige. Studiens syfte var attutveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om pedagogiskt arbete i utemiljö. Föratt besvara rapportens syfte formulerades tre frågeställningar. Dessa handlade omförskollärarnas uppfattningar om vilken betydelse det har för barn att vistas utomhus, ivilken utsträckning förskollärarna upplever att de har miljöer som stöttar deraspedagogiska arbete samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna upplever de har föratt bedriva pedagogiskt arbete utomhus. För att besvara dessa frågeställningar användesintervju som metod och fyra verksamma förskollärare har intervjuats. I studienframkommer att utevistelse värderas högt och utemiljön möjliggör ett lärande och tillåterlekar som skiljer sig mot inomhus. För att barnens utevistelse ska bli så innehållsrik sommöjligt framhålls pedagogers förhållningssätt som en viktig grundsten. Ekonomi ochsäkerhet är exempel på hinder som pedagogerna i denna studie påverkas av i detpedagogiska arbetet i utemiljön. Sammanfattningsvis är utemiljön en plats som i sig självbidrar till barns utveckling och lärande men kan också utmana och ställa krav påpedagoger.

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog. Speciellt de äldre barnen kan vid den första intervjun namnge många av djuren medan flera barn inte vet om det är ett djur. Efter två veckor kan särskilt de yngsta barnen namnge fler djur men de har fortfarande svårt att säga om det är ett djur. Pedagogerna ser flera användningsmöjligheter för spelmaterialet i förskolan.</p>

<p>Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program.</p><p>Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen.</p><p>Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik.</p><p>Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet.</p> / <p>The aim of the study is to examine the understanding of mathematics from a societal perspective among pupils at a Central Swedish municipal upper secondary school, based on the subject's description found in the Swedish regulatory policies. The study also aims at investigating the pupils' attitude towards the subject, how this attitude is affected by family and friends and what influence the media has in the construction of these views.</p><p>The study is based on a survey containing the answers of 130 pupils. Throughout the analysis the group containing students on vocationally-oriented programs have been compared to the student on the academic programmes.</p><p>The result of the study shows that the understanding of mathematics and its role in society is quite acceptable, but also that few pupils show a deeper comprehension. A substantial majority think that they understand the purpose of mathematics at upper secondary school.</p><p>Even though more than a third of the pupils regard mathematics as the most important subject half of the pupils find no interest at all in the subject. One out of seven pupils even considerers mathematics to provoke feelings of anxiety.</p><p>The study further shows that both the close environment (family and friends) and media to some extent affect the attitude towards mathematics.</p>

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.   Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog. Speciellt de äldre barnen kan vid den första intervjun namnge många av djuren medan flera barn inte vet om det är ett djur. Efter två veckor kan särskilt de yngsta barnen namnge fler djur men de har fortfarande svårt att säga om det är ett djur. Pedagogerna ser flera användningsmöjligheter för spelmaterialet i förskolan.

Studiens syfte är dels att undersöka vilken förståelse för matematik ur ett samhällsperspektiv som elever på en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrån den beskrivning av ämnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet är också att undersöka vilken inställning till ämnet eleverna har, hur attityden påverkas av vänner och familj, samt vilken betydelse media har i synen på matematik. Studien bygger på en enkätundersökning där 130 respondenters svar har behandlats. Genomgående i analysen har gruppen med elever som läser ett yrkesinriktat program jämförts med de elever som studerar på ett mer teoretiskt inriktat program. Resulatet visar att elevernas förståelse för matematikens roll i samhället är fullt acceptabel, men att det är få som nått ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstår syftet med matematikundervisningen. Trots att en dryg trejedel tycker att matematik är det viktigaste ämnet så finner cirka hälften inget intresse för ämnet. En sjundedel säger sig t.o.m. uppleva ångestkänslor i samband med matematik. Både närmiljö (familj, vänner) och media påverkar i viss utsträckning attityden till ämnet. / The aim of the study is to examine the understanding of mathematics from a societal perspective among pupils at a Central Swedish municipal upper secondary school, based on the subject's description found in the Swedish regulatory policies. The study also aims at investigating the pupils' attitude towards the subject, how this attitude is affected by family and friends and what influence the media has in the construction of these views. The study is based on a survey containing the answers of 130 pupils. Throughout the analysis the group containing students on vocationally-oriented programs have been compared to the student on the academic programmes. The result of the study shows that the understanding of mathematics and its role in society is quite acceptable, but also that few pupils show a deeper comprehension. A substantial majority think that they understand the purpose of mathematics at upper secondary school. Even though more than a third of the pupils regard mathematics as the most important subject half of the pupils find no interest at all in the subject. One out of seven pupils even considerers mathematics to provoke feelings of anxiety. The study further shows that both the close environment (family and friends) and media to some extent affect the attitude towards mathematics.

No description available.

Elevers inställning till historia är många gånger negativ. Eleverna tycker inte att historieämnet känns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssätt för att få elever mer intresserade av historia. Vi ville även få kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt. För att få bakgrund till lokalhistoria och det lokalhistoriska arbetssättet valde vi att göra en litteraturstudie. I denna behandlas begreppet lokalhistoria, historieämnet genom tiderna, synen på historia, samt några pedagogers tankar. Vi tar också upp arbetssätt som vi tror kan vara bra i lokalhistorieundervisningen. För att kunna avgöra om lokalhistoria verkligen är ett fungerande arbetssätt i skolan valde vi att utföra ett lokalhistoriskt projekt ”Linköping 150 år tillbaka”. I examensarbetet beskriver vi projektets genomförande samt en utvärdering. Utifrån litteraturstudien och den empiriska undersökningen kan vi dra slutsatsen att lokalhistoria är ett pedagogiskt arbetssätt som borde användas mer i historieundervisningen. I lokalhistorisk undervisning har man eleven och dess omgivning som utgångspunkt. Detta leder till ökat intresse då eleverna själva får ställa frågor och reflektera. Andra vinster med denna undervisning är naturliga möjligheter till integrering, elevaktiva arbetssätt, utnyttjande av närmiljön och att man kan befrämja en helhetsbild.