<p>Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll</p><p>utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag</p><p>undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare</p><p>uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen.</p><p>Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom</p><p>didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika</p><p>didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse</p><p>genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut.</p><p>Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar</p><p>utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter.</p><p>Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas</p><p>dess potential till vara.</p> / <p>The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role</p><p>outdoor education can have in teaching in primary education. I examine</p><p>what outdoor education implies from a didactic perspective.</p><p>Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers</p><p>perceive their use of outdoor environment in their teaching.</p><p>I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities</p><p>within the different areas of didactic and it has the ability to get a total</p><p>impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers</p><p>justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what</p><p>should be taught. The results show a focus on experiences in the woods,</p><p>which limits the opportunities of outdoor education for various authentic</p><p>starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education</p><p>it is possible to take care of its potential.</p>

Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisning i skolans närmiljö samt varför denna bedrivs. Jag inleder med att ta upp olika syn på barns lärande. Därefter följer ett avsnitt om skolans förutsättningar för ett autentiskt och meningsfullt lärande. Den teoretiska delen redogör också för litteratur där jag närmar mig undervisning i skolans närmiljö. Utomhuspedagogik, skolgården som pedagogisk resurs och stadsstudier är de ämnen som främst behandlas här. I min empiriska studie har jag utgått från den kvalitativa metoden och intervjuat fyra lärare som alla har undervisning i skolans närmiljö som ett återkommande inslag i sitt arbete. Begreppet skolans närmiljö, hur de använder denna, för- och nackdelar med undervisning i skolans närmiljö samt hur elevers lärande påverkas av undervisning i denna är områden som studeras. Detta resultat jämfördes sedan med relevant litteratur. Jag har i min uppsats kommit fram till att begreppet skolans närmiljö inkluderar resurser i både samhälle och natur samt att områdets storlek varierar med undervisningsinnehåll och/eller aktivitet. Undervisningen bygger oftast på ett elevaktivt, praktiskt arbetssätt med konkret material och grupparbete. Fördelar är främst ökad miljömedvetenhet, frisk luft och kroppsrörelse. Nackdelar är enligt lärarna bristande säkerhet/kontroll samt elevers klädsel. Lärandeaspekter är: fantasi, motivation, verklighetsanknytning och samarbete/ansvar.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilken roll utomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare år. Jag undersöker vad utomhuspedagogik innebär ur ett didaktiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda på hur lärare uppfattar att de använder sig av utomhusmiljön i undervisningen. Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inom didaktikens olika områden och har förmåga att göra en helhet av de olika didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Lärarna motiverar utomhusvistelse genom att referera till hur barn lär sig, snarare än vad som ska läras ut. Resultatet visar ett fokus på skogsupplevelser, vilket begränsar utomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgångspunkter. Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tas dess potential till vara. / The purpose of this essay is to contribute knowledge about which role outdoor education can have in teaching in primary education. I examine what outdoor education implies from a didactic perspective. Through qualitative interviews with four teachers, I find out how teachers perceive their use of outdoor environment in their teaching. I reach the conclusion that outdoor education offers unique opportunities within the different areas of didactic and it has the ability to get a total impression of the didactic questions, what, how and why. The teachers justify outdoor activities by referring to how children learn, rather than what should be taught. The results show a focus on experiences in the woods, which limits the opportunities of outdoor education for various authentic starting points. By being aware of the didactic purpose of outdoor education it is possible to take care of its potential.

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

Många elever anser att SO-ämnena är trista och jobbiga. Som blivande SO-lärare känns detta faktum inte bra och mina tankar går direkt till att det måste gå att göras något åt. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sätt att höja intresset. Lokalhistoria är inte bara ett sätt att läsa historia utan det finns förutsättningar att integrera alla skolans ämnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nära eleven och möjligheter finns att på ett sätt väva in praktiska studier. Enligt forskning utvecklas unga människors tankevärld och kunskapsbas om de får arbeta konstruktivt, sökande och reflekterande med uppgifter och frågor som gjorts angelägna för dem.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka, analysera och diskutera hur idrott och hälsa-lärare på gymnasiet som arbetar på innerstadsskolor i Stockholm upplever möjligheterna att undervisa i friluftsliv.  rågeställningarna som besvaras i denna studie är: Hur förhåller sig lärare till det centrala innehållet för friluftsliv inom idrott och hälsa i gymnasiet? Vilka faktorer påverkar hur friluftsundervisningen utformas? Metod I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare i idrott och hälsa på gymnasiet, alla intervjuade lärare arbetade på skolor som är placerade i Stockholms innerstad, samtliga lärare följde den svenska läroplanen. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes. Frågorna i intervjuguiden behandlade tre områden, bakgrundsfrågor, frågor om hur olika faktorer påverkar friluftsundervisningen samt frågor kring vilket förhållningssätt lärarna hade till fem utvalda punkter ur det centrala innehållet i idrott och hälsa. Den insamlade empirin har analyserats utifrån läroplanens olika arenor samt ramfaktorteorin. Resultat Samtliga lärare inkluderar de utvalda punkterna ur det centrala innehållet i sin friluftsundervisning. Metoder och val av aktiviteter inom friluftsundervisningen skiljer sig dock bland lärarna. Olika ramfaktorer som tid, ekonomi, samarbete, skolans placering och gruppstorlek är faktorer som har störst effekt på hur friluftsundervisningen påverkas. Dessa ramfaktorer har ofta en negativ påverkan, men beskrivs i vissa fall också kunna leda till en positiv inverkan på undervisningen. Slutsats De intervjuade lärarna bedriver den största delen av sin friluftsundervisning i skolans närområde. Lärarna tolkar begreppet friluftsliv och det centrala innehållet på olika sätt. Detta resulterar i att lärarnas val av aktiviteter i vissa fall skiljer sig åt. De ramfaktorer som påverkade undervisningen är beroende av varandra då det ofta är mer än en av dessa faktorer som har sin påverkan på planering och genomförande av lektionen. / Aim The purpose of this study was to investigate, analyze and discuss how physical education teachers in high school working in inner city areas in Stockholm experience possibilities to teach in outdoor education. The questions that are answered in this study are: How does the teachers relate to the core content for outdoor education in physical education for high school? As well as: What factors affect how outdoor education is designed? Method The study was conducted with qualitative interviews from five teachers in physical education in high school, all interviewed teachers are working in schools that are located in the center of Stockholm, all teachers follow the Swedish curriculum. Semi-structured interviews were conducted. The questions in the interview guide addressed three areas, background issues, questions about how various factors affect outdoor education and issues concerning the approach that teachers have regarding five selected points from the curriculum of sport and health. The collected empirical data has been analyzed based on the curriculum of different arenas and frame factor theory. Results All teachers included the selected paragraphs from the central content in their outdoor education. Methods and choice of activities in outdoor education, however, differs among teachers. Different frame factors such as time, economy, cooperation, school location and size of group are the factors that have the greatest impact on how outdoor education is affected. These frame factors often have a negative impact, but described in some cases also lead to a positive impact on teaching. Conclusions The interviewed teachers carry out most of their outdoor education in the school area. The teachers interpret the concept of outdoor education and core content in different ways. This results in that the teachers selection of activities in some cases differ from each other. Frame factors that are affecting education are interdependent because there is often more than one of these factors that have their impact on the planning and implementation of lessons.

Syftet med studien är att ur ett didaktiskt perspektiv beskriva hur förskollärare ser på och arbetar med utomhuspedagogik. För att avgränsa vårt undersökningsområde valdes närmiljön ut, då det i Läroplan för förskolan (2016) står närmiljö men inte förklaras. Studiens teoretiska aspekt är didaktikens frågor var, vad, hur, när och varför. Studien svarar på metod, innehåll och syfte med utomhuspedagogiken, samt faktorer och förskollärarens funktion i densamma. Tidigare forskning belyser innehåll, metod och syfte med utomhuspedagogiken samt förskollärarens roll och villkor för undervisningen. Studien är kvalitativ och sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att förskollärarna använder utomhuspedagogik, som en metod, för att tillsammans med barnen nå ett lärande. Utomhuspedagogiken ses som ett verktyg för att bygga relationer till barnen. Rörelse är ett genomgående tema för utomhuspedagogiken, sett ur alla fem av didaktikens frågor. Förskollärarnas intresse av natur avgjorde utomhuspedagogikens varande. Som sin funktion beskrev förskollärarna förmågor som, närvarande, nyfikenhet och lyhörd inför barnens intressen. Analysen bekräftar i många fall den tidigare forskningen. En fråga som sticker ut är kring inramningen, staketet på förskolan. I studien framkommer primärt positiva argument för att vistas utomhus. Det framkommer lite eller inget negativt. När faktorer som personalfrånvaro och väder påverkar är förskollärarna flexibla och förändrar verksamhetens innehåll. Utevistelsen ställs mycket sällan in utan förkortas eller förläggs på annan plats när faktorerna påverkar.

No description available.

Friluftsliv och utevistelse är ett kulturarv i Sverige och har bevisats leda till en förbättrad hälsa. Därför finns det ett starkt stöd för friluftsliv och utevistelse i kursplanen för idrott och hälsa. Studier visar dock att det starka stödet inte återspeglas i tiden som lärare spenderar på detta kunskapsområde samt att skolans ramar och närmiljö beskrivs som begränsande i utövande av friluftsliv och utevistelse. Detta påverkar den redan existerande allmänna problematiken rörande bedömning i ämnet idrott och hälsa då den ofta är löst kopplad till kursplanen samt influeras av kvalitéer som det inte finns stöd för i kunskapskraven. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur en skolas närmiljö kan påverka undervisning och bedömning av kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse i idrott och hälsa på högstadiet. För att undersöka detta utfördes tolv kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadieskolor placerade i stadsmiljö och sex lärare på högstadieskolor placerade i fjällmiljö. Resultatet visade att närmiljön har både en direkt samt en indirekt påverkan på både undervisning och bedömning av kunskapsområdet. Närmiljön upplevdes som främjande för utövandet av friluftsliv och utevistelse på fjällskolorna men som ett hinder för stadsskolorna. Undervisning och bedömning av friluftsliv och utevistelse visade sig ske på ett liknande sett på skolor placerade i en fjällmiljö. Sättet som kunskapsområdet undervisas och bedöms på stadsskolor skiljde sig både mot fjällskolorna men även mot varandra då det visade sig finnas stora variationer hos stadsskolorna sinsemellan. Fjällskolorna visade sig även ha en tydligare koppling till kursplanen, vilket kunde förklaras med att lärarna på fjällskolorna beskrev en större allmän kunskap och personligt intresse rörande friluftsliv och utevistelse än lärarna på stadsskolorna. Det visade sig även finnas en syn på friluftsliv som ett äventyr vilken påverkar kunskapsområdet på så vis att det försvårar genomförandet. Det framkom även andra faktorer som ansågs påverka kunskapsområdet utöver närmiljön, dock verkade dessa ändå kunna indirekt kopplas till närmiljöns påverkan.

Syftet med den här studien var att undersöka och jämföra hur lågstadielärare använder skolors närmiljö i undervisningen, med fokus på utomhusmiljöer. Intresset låg även i att se om skolans placering spelade någon roll för hur mycket närmiljön användes i undervisningen och då framför allt i de samhällsorienterade ämnena.  Studiens syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog fem lärare från fyra olika skolor. Skolorna valdes ut efter sitt geografiska läge för att kunna få en jämförelse. Undersökningen genomfördes i en medelstor stad i mellersta Sverige och alla deltagande skolor tillhörde samma kommun. Analysen av resultatet gjordes genom en innehållsanalys med hjälp av begreppen plats, innehåll, arbetssätt och syfte, som kan ses som fyra hörnstenar inom utomhuspedagogik. Resultatet visade att skolans läge har en viss betydelse för hur mycket lärarna nyttjar skolans närmiljö i undervisningen. Det framkom även att det fanns flertalet andra faktorer som påverkade hur mycket utomhuspedagogik som bedrevs. Bland annat visade det sig att lärarens intressen och engagemang många gånger är en avgörande faktor.