Denne oppgaven tar for seg hvordan eldre bruker utomhusmiljøet i nærområdet sett fra et trygghetsperspektiv. Oppgaven har kommet til som et resultat av at Örebro Kommun skal utarbeide en fordypet oversiktsplan for bydelen Vivalla, og jeg har da vært så heldig å få plass i en arbeidsgruppe som retter seg til ulike segmenter i befolkningen i bydelen. Min del i dette retter seg mot eldre personer, andre jobber mot blant annet barn og unge eller kvinner. Vivalla står ovenfor store endringer i utformingen av det fysiske miljøet i fremtiden. Örebrobostäder skal bygge om og restaurerer boligmassen, industri- og handelsområder utvikles i økende takt, og befolkningssammensetningen endres. I denne oppgaven har jeg intervjuet personer som bor i Örebrobostäders seniorleiligheter om hvordan de bruker utomhusmiljøet i nærområdet. Hvor går de? Hvor vil de ikke gå? Er det noe man kan gjøre for å tilrettelegge for en økt eller fortsatt bruk av utomhusmiljøet? Grunnlaget for undersøkelsen er 10 dypintervjuer og ett gruppeintervju, hvor jeg kartlegger de intervjuedes synspunkter på området. Trygghetsperspektivet er en bærende del i oppgaven, men også hvor man går og hvorfor, og hvilke områder som verdsettes av de som bor i Vivalla.

Litteraturstudien är systematisk och baseras på vetenskapliga artiklar. Syftet är att undersöka vad forskning belyser angående hur biologi i en utomhusmiljö påverkar elever samt beskriva vad forskningen visar om hur lärare ser på utomhuspedagogik. De frågeställningar studien baseras på är: Vad belyser forskningen om elevers lärande i en utomhusmiljö inom biologi? och Vad visar forskningen om lärares uppfattningar angående möjligheter och hinder med utomhuspedagogik? I resultatet framkommer det att flertalet av lärarna som deltagit i studierna var positiva till utomhuspedagogik eftersom det bidrog till ett förbättrat lärande, gynnade elevernas hälsa och skapade variation. Trots att de flesta lärare var positiva till utomhusundervisning var det även flertalet lärare som ansåg att det fanns svårigheter och hinder med arbetssättet. Eleverna själva ansåg att lektioner utomhus bidrog till en förbättrad hälsa  samtidigt som de ansåg att koncentration och inlärning förbättrades. Den slutsats vi drar av detta är att både lärare och elever är positivt inställda till utomhuspedagogik samtidigt som det sällan bedrivs lektioner utomhus. För att få fler lärare och skolor att bedriva undervisning utomhus anser vi att det borde bli mer utbildade inom utomhuspedagogik för att på så vis känna sig säkrare och tryggare att undervisa ute på ett pedagogiskt sätt. Förslag för vidare forskning inom området utomhuspedagogik skulle kunna vara att genom praktiskt utförande undersöka om och hur det påverkar elevers lärande. Då vi utförde manuella och systematiska sökningar upplevde vi att det var få studier där det beskrivits hur utomhuspedagogik påverkar eleverna, därför anser vi det vore passande att undersöka det som nämns ovan i vidare forskning.

Abstract Genom vår utbildning och den verksamhetsförlagda praktiken upptäckte vi att närmiljön inte trycks vara ett område inom fritidsverksamheten som har använts i någon större utsträckning. Därför ville vi utforska området vidare och vad som gör att närmiljön inte nyttjas i fritidsverksamheten. Undersökningen syftar till att få en större förståelse och kunskap för hur fritidslärarna anser att undervisningen i närmiljön påverkar eleverna men även hur fritidslärarna använder närmiljön. Frågeställningarna i denna studie har utgått ifrån: Hur definierar fritidslärare begreppet närmiljö?, Hur används närmiljön i undervisningen av fritidslärarna?, Hur bidrar användningen av närmiljön till elevernas lärande enligt fritidslärare? och Vilka utmaningar och möjligheter upplever fritidslärarna med att använda närmiljön i undervisning? Empirin samlades in genom en enkät som lades ut på ett forum för fritidslärare och fritidspedagoger som har medlemmar i hela Sverige. Teorierna pragmatismen och utomhuspedagogik har använts som ett stöd för analysen. Resultatet av empirin visade att det finns skillnad på hur fritidsverksamheterna använder närmiljön beroende på om fritidsverksamheten är på landsbygden eller i tätorter och städer. Fritidslärarnas förhållningssätt verkar påverka arbetet med undervisningen i närmiljön. Fritidslärarna har uppfattat särskilda utmaningar och möjligheter med aktiviteter som på olika sätt inverkar på hur närmiljön används.

Syftet med denna studie är att få en djupare inblick i hur närmiljön bidrar till förskolebarns matematikskapande. Detta avses att göras genom två frågeställningar. Hur skapar barn på förskolan matematik i samspel med närmiljön? Vilken form av matematik skapar förskolebarn i samspel med närmiljön?Studien bygger på en kvalitativ metod och har genomförts genom fyra observationer på en förskola. Det observerade materialet har skrivits rent och strukturerats efter Bishops (1988) sex matematiska aktiveter för att på ett överskådligt sätt kunna presentera hur förskolebarnen skapar matematik i närmiljön. Vidare har materialet analyserats utifrån teorier om matematiserande samt variationsteorin. Studiens resultat visar på att närmiljön och dess omgivningar ger barnen variation i form av bland annat olika miljöer, material och platser. Vidare visade studien på att barn möter olika matematiska problem i samspel med närmiljön. Dessa olika matematiska problem uppstår när barnen leker och löser olika uppgifter i aktiviteterna som de själva initierar. Barnen uttryckte matematik genom olika handlingar som var både verbala och icke-verbala. Samtliga av Bishops sex olika matematiska aktiviteter lokalisering, design, räkning, mätning, lek och förklaring kommer till uttryck i samspel med närmiljön.

Det finns en generell uppfattning av att barn mår bra av att vara utomhus, främst av fysiska, psykiska och sociala aspekter. Genom att undersöka hur lärandet i naturorientering påverkas av undervisning på skolgården eller i skolans närmiljö lyfts för- och eventuella nackdelar vilka kan ge en insikt om didaktiken och dess utfall.Arbetets syfte är att ge en sammanfattande bild av hur utomhuspedagogik i naturorientering med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö påverkar elevers lärande. Nödvändigt för genomförandet var att ta reda på hur didaktiken beskrivs i litteraturen, samt vilka möjligheter lärare har för att erbjuda den till eleverna. Metoden för arbetet är sammanställning av tidigare forskning vilken utgörs av en kunskapsöversikt baserad på 17 vetenskapliga källor. Resultatet visar att utomhuspedagogik i naturorientering, med hjälp av skolgården eller skolans närmiljö, kan vara gynnsamt för elevers lärande när det utformas och genomförs på ett välplanerat och genomtänkt sätt. Utomhuspedagogiken bör dock ses som ett komplement till klassrumsundervisning för bäst effekt. Möjliga hinder för att genomföra utomhuspedagogik ur ett lärarperspektiv tas upp och tillför en mer nyanserad diskussion.

Persson, Kristina (2019). ”Jag lär mig mer när jag kommer ihåg”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragExamensarbetets kunskapsbidrag är att visa och ge en inblick i att elevernas skrivförmåga kan utvecklas genom att eleverna får möjlighet att använda skolans närmiljö som lärmiljö. Kunskapsbidraget är även att elevernas beskrivningar och erfarenheter av utomhusundervisning synliggörs. Studien bidrar till ökad kunskap om varierad lärmiljö i allmänhet och utomhusundervisning i synnerhet när det gäller att utveckla elevernas förmåga att skriva.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om utomhusmiljön kan användas för att utveckla elevernas förmåga att skriva faktatexter. Syftet är att undersöka eventuella skillnader i elevers faktatexter vad gäller antalet meningar, antalet ord samt adjektivanvändningen beroende på om lärarna använder skolans utomhusmiljö eller skolans klassrumsmiljö som lärmiljö i sin undervisning. Syftet är också att utifrån elevperspektiv beskriva erfarenheter av utomhusundervisning.Frågeställningarna är:•Vilka skillnader i elevernas texter kan upptäckas i textanalysen, beroende på om undervisningen sker inne i klassrumsmiljö eller i skolans utomhusmiljö?•Hur beskriver eleverna sin erfarenhet av utomhusundervisning?TeoriExamensarbetets teoretiska förankring utgår från variationsteorin som har sin utgångspunkt i fenomenografin samt upplevelsebaserad lärandeteori.MetodExamensarbetets empiriska material består av två delar. Den ena delen består av en textanalys som baseras på 34 elevskrivna texter där varje elev har skrivit två texter. Den ena texten skrevs vid studiens början och en vid dess slut. Resultatet sammanställdes i tabeller. Den andra delen består av två semistrukturerade gruppinterjuver. Intervjuerna spelades in och analyserades.ResultatResultatet av textanalyserna visar på att alla elever utvecklar sitt skrivande oavsett om undervisningen sker enligt traditionell undervisning inomhus eller med utomhusundervisning. I analysen syns att elever som vid studiens början presterade lågt, visade på större progression än elever som vid studiens start hade godtagbara kunskaper. Elever i intervjun beskriver att de tycker utomhusundervisningen ofta skapar ett lustfyllt lärande. Genom variation och aktivt lärande skapas goda förutsättningar för lärande, både när det gäller kunskap och förmågan att skriva.Specialpedagogiska implikationerAlla i skolan, i synnerhet speciallärare, ska verka för att eleven ska erbjudas bästa möjliga förutsättningar oavsett behov. Alla elever har rätt att lyckas i skolan. Speciallärarens roll är att stödja både elever och pedagoger med strategier och verktyg så att undervisningen blir så gynnsam som möjligt. Det handlar inte om att finna den enda rätta vägen utan snarare erbjuda mångfalden. Som blivande speciallärare är det viktigt att se behoven. Det handlar inte om att hitta anpassningar till specifika elever utan snarare visa på vilka lärmiljöer som är bra för alla elever. Speciallärare behöver se till att elevernas glädje och lust att lära bibehålls under hela deras skolgång. Jag ser framemot, som skolans speciallärare, att få vara delaktig i att dra upp riktlinjer för skolans utvecklingsarbete och då förespråka och värna om varierade lärmiljöer, gärna utomhus.NyckelordLärmiljö, Närmiljö, skriva, utepedagogik, variation

SammanfattningVårt syfte är att ta reda på för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt utifrån yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. Frågeställningarna vi har utgått från är:Vilka olika aspekter anser pedagogerna påverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna påverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i växelverkan mellan teori och praktik?Vår utgångspunkt är två skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjälp av kvalitativa enkäter och intervjuer. I vår studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik där de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vår studie visar att rätt utrustning så som kläder är en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik på ett fullgott sätt. Det framgick även att elevgrupper upplevs som mindre och delaktigheten och arbetsron kan öka utomhus. Arbetet med att variera teoretisk och praktisk undervisning beskrivs underlättas när utomhuspedagogik blir ett komplement till lärandet i klassrummet. De slutsatser vi kan dra utifrån studiens resultat är att utomhuspedagogik framställs som ett mer genomgående positivt arbetssätt än vad det i själva verket är. Utomhuspedagogik bör kombineras med traditionell klassrumsundervisning och att pedagoger då utnyttjar utomhuspedagogik när det är mest gynnsamt för lärandet. Genom att variera lärmiljöer och situationer blir det lättare att synliggöra elevers styrkor.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sexlärares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativaintervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i matematikundervisningen ärsyftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a. olikastorheter och de geometriska formerna i sin vardag. Eleverna ges möjlighet att kopplasina upptäckter, utifrån såväl undervisnings- som rastaktiviteter, till verkligheten. Syftet med detta är att eleverna på så sätt kan utveckla en medvetenhet om matematiken som en naturlig del i deras vardag. Anledningarna till att lärarna använder sig av skolans närmiljö i undervisningen är att eleverna ska känna lust att lära, upptäckarglädje samt att de får arbeta med konkret material i reella situationer. Resultatet visar även att lärarna utgår från styrdokumenten i skiftande utsträckning, när de förlägger undervisningen utomhus i skolans närmiljö.

Detta arbete handlar om barns tankar om skräp i sin närmiljö. Vi ville ta reda på vad barn tänker om skräp i närmiljön, eftersom vi under våra VFT perioder upptäckt hur mycket skräp som ligger på skolgårdarna där barnen vistas och leker. Förskolan och skolan har en betydelsefull roll för att utveckla barns handlingskompetens för en hållbar utveckling. Vi har intervjuat barn i en mångkulturell förskoleklass för att ta reda på deras tankar om varför skräpet hamnar på marken och vart det tar vägen om det får ligga kvar. Vi har även intervjuat förskolläraren barnen hade i förskolan för att se om de fått med sig någon kunskap om ämnet från förskolan till förskoleklassen. Våra resultat visar att de flesta barn i denna undersökning tänker ungefär på samma sätt om skräp i sin närmiljö. Skräp för dessa barn är något som någon använt och slängt på marken, t.ex. förpackningar av olika slag. Barnen visade svårigheter i att förstå nedbrytning av organiskt avfall och kom med olika förslag om vart skräpet tar vägen om det får ligga kvar på marken.

Syftet med examensarbetet var att skriva ett läromedel som behandlar barns närmiljö utifrån ett demokratiskt perspektiv. Med utgångspunkt i detta har jag skrivit Upptäck staden, en faktabok för barn samt en lärarhandledning till en stadsvandring i Lund som grundar sig på boken. Genom arbetet med staden vill jag utveckla barns förståelse för hur de kan vara med och påverka det samhälle de lever i. 21 elever i en årskurs 4 fick delta i stadsvandringen som genomfördes av deras lärare med hjälp av min lärarhandledning. Efteråt fick eleverna genom en enkätundersökning besvara en rad frågor som berör hur de upplever att de lär sig bäst, hur de uppfattar lärarens roll för lärande samt hur de upplevde stadsvandringen. Resultatet visar bland annat att eleverna efter att ha genomfört stadsvandringen upplever att de har ökat sina kunskaper om hur de kan vara med och påverka sin stad.