Syftet med studien är att bidra med kunskaper om varför vissa lärare väljer att bedriva utomhuspedagogik medan andra inte gör det. Studien har två frågeställningar varav den ena berör vad lärare i grundskolans årskurs 4–6 ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. Den andra frågeställningen berör vad den geografiska platsen och dess resurser har för betydelse för utomhuspedagogikens plats i undervisningen, inom de naturorienterande ämnena. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med inslag av pragmatismen där ett lärande sker i ett sammanhang och språket har en betydande roll. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sex legitimerade grundskollärare med inriktning mot de naturorienterande ämnena har intervjuats. Data som samlats in har färgkodats och kategoriserats utifrån framkomna teman. Resultatet visar att lärare i årskurs 4–6 vill bedriva mer utomhuspedagogik än vad de gör i nuläget. Samtliga lärare i studien ser flera möjligheter med utomhuspedagogiken där kunskapsinhämtning, verklighetsförankring, inkludering och sinnesupplevelser är några av de som framkommer i resultatet. Majoriteten av lärarna i studien bedriver, trots detta, utomhuspedagogik i en sparsam omfattning. Lärarna i studien anser att det finns flertalet hinder som står i vägen för att utomhuspedagogiken ska kunna få ta en större plats i dagens grundskola. Tillgången till närmiljön lyfts upp som en god förutsättning för att utomhuspedagogiken ska tillämpas men också som ett hinder ifall skolan ligger på en plats där tillgången till natur är begränsad.  Brist på lärarresurser, riskfaktorer, tidsaspekten och elevers klädsel är andra hinder som lyfts fram i resultatet. Sammantaget är samtliga lärare i studien positivt inställda till utomhuspedagogiken och menar, trots de hinder som finns, att lärares driv och engagemang kan vara avgörande för om utomhuspedagogiken blir av eller inte. / The purpose of the study is to contribute knowledge about why some teachers choose to conduct outdoor education while others do not. The study has two questions, one of which concerns what teachers in primary school year 4–6 see as opportunities and obstacles with outdoor education. The second question concerns the significance of the geographical location and resources of the place of outdoor education in teaching, within science. The study is based on a socio-cultural perspective with elements of pragmatism where learning takes place in a context and where language has a significant role. The study has been carried out through qualitative semi-structured interviews, where six certified primary school teachers with a focus on science have been interviewed. The data collected has been colour-coded and categorized based on emerging themes. The results show that teachers in year 4–6 want to conduct more outdoor education than they currently do. All the teachers in the study see several possibilities with outdoor education, where knowledge acquisition, connection to the reality, inclusion and sensory experiences are some of those that emerge in the results. Despite this, most of the teachers in the study, do not practice outdoor education enough. The teachers in the study believe that there are several obstacles that stand in the way of outdoor education being able to take a greater place in today's primary schools. Access to the local environment is highlighted as a good prerequisite for outdoor education to be applied, but also as an obstacle if the school is in a place where access to nature is limited. Lack of available teachers, risk factors, the time aspect and pupils' clothing are other obstacles highlighted in the results. All in all, all the teachers in the study have a positive attitude towards outdoor education and believe, despite the obstacles that exist, that teachers' drive and commitment can be decisive for whether outdoor education takes place or not.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik, utomhusdidaktik och deras roll i utomhusverksamheten. Vi gjorde en jämförelse mellan fyra olika förskolor, två kommunala I Ur & Skur förskolor och två förskolor som har utomhusverksamhet som profil. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra pedagoger samt observationer av pedagogernas arbetssätt. Vår undersökning visade att samtliga pedagoger såg förskolegården som närmiljö och använde den i sitt utomhusdidaktiska arbete. De använde även andra delar av närmiljön i sin utomhusverksamhet, såsom närliggande parker och lekplatser. Pedagogerna ansåg att deras roll utomhus främst var att vara ett stöd för barnen i deras upptäckande.

SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka om lärare använder sin skolas närmiljö i NO- undervisningen och i så fall i vilken utsträckning. Vi har även intresserat oss för om närmiljöns utformning påverkar hur den används och hur ett praktiskt lärande i närmiljön kan se ut.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur använder pedagoger skolans närmiljö i NO-undervisningen? Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck genom skolans närmiljö? I vilken utsträckning använder pedagoger skolans närmiljö i NO- undervisningen?Vår insamlade data bygger på kvalitativa intervjuer som analyserats med en pragmatisk ansats. Resultatet visar på en positiv inställning till att använda sig av sin skolas närmiljö i undervisningen. Frekvensen av i vilken utsträckning informanterna går ut i närmiljön är varierande, ett par menar att de är ute varje vecka medan andra är ute ett par gånger per termin. Samtliga informanter lyfter årstidsväxlingar som ett mycket bra fenomen att undersöka med hjälp av skolans närmiljö, då det ger autentiska upplevelser som klasser kan prata om även i klassrummet. Utformningen av den närmiljö som omger skolorna uppfattar vi inte har någon större betydelse. Alla informanter talar väl om sin omgivning i form av att man får använda sig av det som finns för att kunna nå kunskapskravet för årskurs 3 i NO som rör just närmiljön.Nyckelord: intervjuer, lågstadielärare, NO-undervisning, närmiljö, praktiskt lärande

Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares attityder till att använda närmiljön i undervisningen. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med närmiljön i undervisningen. Vår undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna använde vi för att få djupare kunskaper om lärares attityder och uppfattningar om att använda närmiljön i undervisningen. De lärare vi har intervjuat undervisar i de samhällsorienterande ämnena i årskurs sju till nio. Resultatet visar att flera av lärarna inte använder den fysiska närmiljön i undervisningen. Däremot använder lärarna elevernas vardag som ett redskap i klassrummet. Fler av lärarna uttrycker en önskan om att använda närmiljön mer i undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att det fanns betydligt fler möjligheter än hinder med matematik utomhus.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap. Vi har även kommit fram till att de flesta eleverna uppfattar att de sällan eller aldrig har undervisning utanför deras klassrum i närmiljön.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

<p>The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.</p>

The aim of the study was to analyse relations between the school and the surrounding world and how these relations affects the schools’ work for sustainable development. This was mainly an interview study but teachers’ self-valuations have also been used. Totally six teachers at two primary schools has been interwied. The schools were chosen because of their acknowledged work for sustainable development. From the interviews, it was found how the teachers interpreted the conception the schools´ surrounding world, what relations the schools had with the surrounding world and how that affected the schools´ work for sustainable development. The surrounding world was interpreted as both the close and immediate neighborhood but also in a wider perspective as other countries. The schools had mostly contacts with the close-by immediate surroundings. The school situated in the urban environment had more access the culture of the city and the school situated near nature used the forest and water more often. The schools had a few national and international contacts. The relationships with surrounding world changed over time and with age of the pupils. Personal contacts and interest helped to establish contacts. The teachers see the school as an integral part of the society. The relations with the surrounding world seem to have a positive impact on education for sustainable development. The learning became concrete, varied and the pupils view themselves as a part of something larger. Ecological, social and economic perspective could be identified in the schools relations with surrounding world. According to the self-evaluations the schools had more contacts to the surrounding world than to the society. / Syftet med uppsatsen var att undersöka relationer mellan skola och omvärld och hur de påverkar skolornas arbete för hållbar utveckling. Sex pedagoger intervjuades och en kvantitativ sammanställning av pedagogers självvärdering gjordes. Skolorna valdes utifrån sitt uttalade arbete för hållbar utveckling. Intervjuerna undersökte hur pedagogerna tolkade begreppet skolans omvärld, vilka omvärldskontakter man hade och hur de påverkade lärande för hållbar utveckling. Omvärlden tolkades som skolans omedelbara närhet men även i ett vidare perspektiv. Skolorna hade flest kontakter med den närliggande omvärlden. Eventuellt kunde skolan placerad i en urban miljö utnyttja stadens kultur mer och den andra skolan placerad nära naturen utnyttjade skog och vatten mer. Nationella och enstaka internationella kontakter förekom. Kontakterna varierade över tid och förändrades med elevernas ålder. Personligt nätverk och internet var framgångsfaktorer för att skapa kontakter. Pedagogerna såg skolan som en del av samhället (det integrerade perspektivet). Genom omvärldskontakter blev lärandet för hållbar utveckling konkret, varierat och eleverna såg sig själva som en del av något större. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv urskiljdes i skolornas omvärldskontakter. Enligt skolornas självvärdering fanns fler kontakter med omvärlden än med samhället.